I torsdags var Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, i Värmland och presenterade en ny rapport om hur underhållsskulden på Sveriges vägar och järnvägar påverkar näringslivet.
När vägar och järnvägar inte underhålls som de ska får det direkta konsekvenser för företagen. Sverige har idag en underhållsskuld som uppgår till drygt 70 miljarder kronor – underhåll av vägar och järnvägar som inte har blivit av. Händer inget drastiskt så har den skulden växt till väl över 100 miljarder kronor på tio år.
I Värmlands län är 23 procent av det statliga vägnätet i dåligt, eller mycket dåligt tillstånd, enligt under undersökning som Transportföretagen har tagit fram. Uteblivet och försenat underhåll orsakar högre kostnader, förseningar och inställda leveranser för företag samt en ökad olycksrisk och försämrad arbetsmiljö. Dessutom innebär det samhällsförluster och att omställningen kan försenas.
I rapporten presenteras en enkätundersökning bland åkeriföretag där nio av tio respondenter uppger att skicket på Sveriges statliga vägnät har försämrats över tid. Inget åkeri ansåg att det har blivit bättre. De främsta effekterna var enligt åkerierna brister i vinterväghållning, hål i och spårig vägbana, svaga vägkanter och försämrad arbetsmiljö för chaufförerna.
Marie Hallin, vd på Wiréns Åkeri i Kristinehamn, som var med på mötet bekräftar bilden.
- Det är precis så som det beskrivs i rapporten. När hastighetsbegränsningen sänks på grund av att vägarna är för dåliga tar det enormt mycket tid och stress som går ut över personal och exempelvis försenade leveranser. Det är också en fråga om kompetens- och investeringsmöjligheter. Infrastrukturen ska bara fungera.
Konsekvenserna av ett eftersatt underhåll innebär ju också att de svenska företagen kan riskera att tappa investeringar eller att de flyttar sina verksamheter bort från Värmland eller till och med till andra länder. Det blir en konkurrensnackdel, säger Nils Paul.
För att framtidssäkra infrastrukturen föreslår Svenskt Näringsliv framför allt tre reformer: