Trots fler i arbete har arbetsgivarna svårt att rekrytera rätt kompetens. Breddar man sin rekryteringsbas genom att öppna dörrarna för fler utrikesfödda innebär det att man, utöver själva rekryteringen, ökat möjligheterna till större ekonomiskt mervärde och nya marknader.
Jag startade Mångfaldscentrum i Värmland år 2007 tillsammans med tre kvinnor från Kenya, Bosnien och Iran. Fyra olika spännande kulturer och synsätt. Mångfaldscentrum är en verksamhetspartner till näringsliv och offentlig förvaltning, som arbetar med att utveckla mångfaldsfrågor i hela länet.
Att arbeta med och för personer inom begreppet mångfald är en självklarhet för mig. Mitt mål är att göra det lika självklart för offentlig verksamhet och näringsliv. Undersökningar visar att företag som tydligt satsar på mångfald klarar sig bättre. Personer som kommit till Sverige av olika skäl bär med sig kunskaper och erfarenheter som kan vara väl så viktiga för oss. Många av dem har kontakter i flera olika länder och kan vara en länk in i en ny marknad för företag. Med andra ord vinner alla på mångfald.
Jag upplever att i flera organisationer, offentliga som privata, ser fler hinder än fördelar vid rekrytering av mångfald. Huvudsakligen ser jag tre problem. Det första är att många organisationer ”gömmer sig” bakom språkkrav, de anställda måste kunna bra svenska i tal och skrift. Det är självklart att man måste förstå instruktioner, innehåll och säkerhet på en arbetsplats, men av erfarenhet går det i flesta fall överbrygga problematiken med hjälp av t ex språkpraktik. Drivkraften att lära sig svenska ökar markant när man får ett arbete.
Det andra problemet är att det tar i snitt sju år för en utomeuropeisk person att få ett arbete i vårt land. Det är ett samhällsekonomiskt slöseri med resurser och ett stort problem för individen. Inte minst en käpp i hjulet för arbetsgivare som efterfrågar deras kompetens och erfarenhet. Vår arbetsmarknad har förändrats markant under de senaste 60-70 åren men vår syn på kompetens har inte förändrats i samma takt.
Det tredje problemet är att många av de utrikesfödda saknar betyg och arbetsintyg när de kommer hit och det kan därför vara svårt att veta vilken kompetens de har. Därför måste en mer omfattande validering ibland göras och arbetsgivarna är otroligt viktiga i det sammanhanget. Det är på arbetsplatserna både de formella och informella kunskaperna syns och kan mätas.
Men för att lösa dessa tre problem krävs det också snabbare processer från politiska håll, liksom i de svenska systemen. En av de största nycklarna till att bli integrerad in i ett samhälle är att ha ett jobb. Men ibland ser vi att det går framåt. Exempelvis ser vi fler rekryteringsföretag som specialiserar inom mångfald dyker upp på marknaden. I Stockholm for ett företag för några år sedan runt i taxi och fick hjälp av chaufförerna med ett vidgat nätverk, ett kreativt tänkande som kan ge mycket goda resultat. Mångfald betyder att personer med olika bakgrund och erfarenhet är med och påverkar den positiva utvecklingen i företaget. Sju år är för lång tid, tänk vad mycket vi förlorar och så mycket vi hade kunnat vinna.
Barbro Färnström, Mångfaldscentrum
Svenskt NäringslivIntegration