Minskad regelbörda högst på önskelistan
Svenskt Näringsliv har bett sina medlemsföretag att värdera hur viktiga en mängd olika (val)frågor är för dem som företagare. Minskad regelbörda är den absolut viktigaste frågan enligt företagen i Västerbotten, 82 procent anger att det är viktigt eller mycket viktigt för dem. ”Det har kommit till en punkt där jag ofta känner oro för att jag missat någon regel eller något tillstånd. Som företagare vill jag såklart göra rätt, men det är både svårt och tidskrävande att hålla reda på allt. Det har gått för långt, det måste bli enklare att kunna uppfylla alla regler”, säger Mia Karlsson-Jonsson, VD och ägare av Rex i Umeå.
Regelbördan i Sverige är stor. Varje år fyller företagen i runt 96 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter begär in. Företagen omfattas av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Kostnaderna för svenska företag att administrera det statliga regelverket uppgick 2012 till ca 90 miljarder kronor enligt Tillväxtverket. Därtill kommer kostnader för skatter och avgifter samt för de investeringar som företagen behöver göra på grund av regler.
– Syftet med våra regler är allt som oftast gott. De har kommit till för att vi vill ha ett hållbart och rättssäkert samhälle och en väl fungerande marknad. Men pendeln får inte slå för långt. Med den enorma regel- och byråkratibörda och den detaljnivå som företagen möter i dag är det allt för svårt att se kopplingen mellan regeltillämpningen och syftet. Det gör i sin tur att förtroendet för systemet urholkas, säger Matilda Henningsson, projektledare på Svenskt Näringsliv i Västerbotten.
Regelbördan blir tyngre och tyngre
I stort sett alla politiker och partier säger sig prioritera regelförenkling och minskad administration, men trots det görs lite för att minska regelbördan och förenkla för företagen. Företagen upplever snarare att det försämrats. I Svenskt Näringslivs företagarundersökning 2017 svarade hela 64 procent att regelbördan har blivit tyngre än jämfört med för två år sedan. En bild som även bekräftas av Tillväxtverkets rapport ”Företagens villkor och verklighet 2017” där 24 procent av de 10 000 tillfrågade företagen anser att lagar- och myndighetsregler utgör ett tillväxthinder som ökat mellan 2014-2017.
Trycket på att minska regelkrånglet är stort från näringslivet. En process för regelförenkling efterfrågas och man är kritisk till de konsekvensanalyser som görs då de ofta har betydande brister. Näringslivet regelnämnd (NNR) samlar över 300 000 företag i Sverige och har tillsammans med sina medlemmar tagit fram ett 72-punkts program med konkreta förslag på regelförenklingar.
– Ett konkret förslag om förenkling från vår bransch är att ta bort danstillståndet. Jag missade att fylla i det ett år, blev kallad till polisen och fick böta 5 000 kr. Detta trots att vi aldrig hade haft en anmärkning på något tidigare. Varför inte bara ta bort en regel som alla är överens om kommer från en svunnen tid och har spelat ut sin roll, säger Mia Karlsson-Jonsson, vd och ägare på Rex i Umeå.
Personalliggare skapar oro
Ett annat aktuellt exempel är de förändrade reglerna kring personalliggare. Syftet är att stävja svartarbete och fusk, men utvärderingar har visat att reglerna inte skapar den önskade effekten. Trots detta utökas reglerna från och med första juli till att innefatta fler branscher och ökad rapporteringsplikt. Men den nya lagen ska bland annat ägaren, dess maka/make och barn under 16 år registrera sin tid i verksamheten. All tid som läggs i verksamheten ska rapporteras oavsett om den är avlönad eller inte.
– Vi har flera olika verksamheter och åker ofta mellan dem under en dag. Det känns orimligt att jag ska stämpla in och stämpla ut hela tiden. Eller när jag svarar i telefon hemma? Det är en väldigt tunn gräns mellan att vara ledig och i tjänst för en företagare, konstaterar Mia Karlsson-Jonsson och fortsätter:
– Självklart så vill vi bidra till en vit bransch med schysta villkor. Och det vore en sak om vi kände att tiden och pengar som vi investerar i regelverken bidrar till att förbättra konkurrenssituationen och sätta dit de som fuskar. Men ska jag vara ärlig så tror jag inte att det här gör någon skillnad. Snarare så leder det till att vi som försöker göra rätt lever med en ständig oro att få nedslag för att vi gjort fel, menar Mia Karlsson-Jonsson.
Även väljarna förstår vikten av att minska företagens regelbörda. Enligt en undersökning som Inizio genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv instämmer 72 procent av väljarna att ”de regler företag behöver följa borde vara färre och enklare”.
– Politiken måste presentera en sammanhållen plan där både näringsliv och andra berörda involveras. En minskad regelbörda skulle påverka företagens verksamhet positivt genom tidsbesparingar, kostnadssänkningar, ökad investeringsbenägenhet och minskad osäkerhet. Det leder i sin tur till mer framgångsrika företag och det behöver Västerbotten. Att förbättra regler för företag är något som ofta får mycket stora effekter, men som inte innebär någon större kostnad. Jag utgår ifrån att nästa regering tar sitt ansvar och lyssnar på väljarna och företagen och tar ett samlat grepp kring regelförbättring och agerar, avslutar Matilda Henningsson, Svenskt Näringsliv.
