”Underhållet på lastbilarna har skenat i väg”

Med hjälp av en vibrationssensor inbyggd i en smartphone har M Sveriges vägombud kunnat mäta vägkvaliteten på vägar i hela landet. Efter att ha kört 20 000 mil har organisationen tillräcklig mängd data på fötterna för att kunna rangordna de svenska vägarna.

Dåliga vägar är inte bara skumpigt och obekvämt, utan också direkt farligt, enligt Tony Gunnarsson som är sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

– Det finns ett tydligt samband mellan ojämna vägytor och försämrad trafiksäkerhet. När underlaget är ojämnt får däcken sämre grepp, vilket leder till fler olyckor. Extra allvarligt blir dåliga vägar i kombination med halt väglag. Dåliga vägar leder också till försämrad vinterväghållning vilket slår extra hårt mot de norra länen, säger han.

”De norra länen är förlorarna”

Det är inte bara ökade tjälskador som bidrar till sämre vägar i norra Sverige. Tony Gunnarsson berättar att vägunderhållet är underfinansierat, vilket kommer att leda till sämre trafiksäkerhet och längre pendlingstider.

– Kombinationen av en ökad mängd tung trafik på svenska vägar och eftersatt underhåll gör att nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt fortare. I nuläget har Trafikverket en sådan underhållsskuld att det tvingas prioritera akuta lappningsåtgärder, säger han.

De norra länen kommer att höra till förlorarna.

– Allt pekar på att vi kommer att få sämre vägar framöver, vilket kommer att bli extra tydligt i de norra länen. När vägunderhållet blir för dåligt och utbyggnad av mitträcken dröjer blir konsekvensen att Trafikverket måste sänka hastigheterna. Det leder till längre pendlingstider och krympta arbetsmarknadsregioner, vilket är att backa i utvecklingen. Vi ska ha trygga och framkomliga vägar som gör att vardagen och arbetslivet fungerar i hela landet, avslutar Tony Gunnarsson.

Dyrare underhåll

Ola Hedestig driver Hedestigs Frakt AB i Lycksele med 22 lastbilar och har varit i branschen sedan 1987. Han säger att vägarna bara har blivit sämre med åren.

– I slutet av 1980-talet byggdes nya vägar, man rätade upp befintliga sträckor och byggde broar. Men sedan dess är det väldigt sällan några nybyggen, utan jag ser bara reparationer och att det lappas och lagas. Allra värst är grusvägarna som kan vara i otroligt dåligt skick.

En direkt konsekvens av de dåliga vägarna är att det blir dyrare att hålla bilarna i ett bra skick.

– Underhållet på lastbilarna har skenat väg och blivit helt enormt jämfört med tidigare. Det är en direkt konsekvens av att vägarna inte underhålls ordentligt.

Han vill därför se ett nytt helhetstänk där hela landet har ordentliga vägar.

– Myndigheterna väljer att sänka högsta tillåtna hastighet på vägarna eftersom underhållet släpar efter. Det tycker jag är helt fel väg att gå. Det är tydligt att inlandet tyvärr får stryka på foten när pengarna måste prioriteras. Det är fortfarande människor som bor, arbetar och betalar skatt i inlandet och då bör vi också kunna förvänta oss säkra vägar, avslutar Ola Hedestig.