Världsnaturfondens rekommendationer sågas av Norrlands fiskeföretag

NYHET Publicerad

MILJÖ Världsnaturfondens konsumentguide för val av matfisk får hård kritik från fiskeföretagen i Norrland. I sina rekommendationer har Världsnaturfonden rödlistat svensk fjällfisk till förmån för odlad röding och öring från Österrike och Island. Fiskeproducenter i Norrland anser att rekommendationerna är felaktiga och Världsnaturfonden får kritik för bristande kunskap.

Anders Skum, ägare av Fjällvilt i Ammarnäs

Anders Skum är en av företagarna som är kritiska till Världsnaturfondens konsumentguide.

Världsnaturfondens konsumentguide ses som en vägledning för restauranger, mataffärer och konsumenter att göra smarta val för natur och miljö. Den är helt frivillig att följa men den påverkar marknaden då allt fler tänker på miljön.

– Jag har kunder som reagerat och inte vågat köpa min vildfångade röding då den är rödlistad hos Världsnaturfonden. Det var restauranger som var rädda för att bli svartlistade för att de serverade svensk röding, säger Anders Skum, ägare till Fjällvilt i Ammarnäs. Han berättar att en kund ringde och sa att kommunens hälsoinspektör varit på besök och slagit ner på att han sålde min vildfångade röding, som enligt kommunens inspektör var rödlistad av Världsnaturfonden.

– Då blev jag ordentligt arg för det visar på ren okunskap och Världsnaturfonden har gjort fel. Svensk vildfångad öring och röding är inte utrotningshotad. Det finns för mycket fisk i många sjöar och det försämrar kvaliteten. Det är inget hårt tryck på fjällfisket och sjöarna mår bra av att de fiskas. Det är bra för fiskstammen, säger Anders Skum som är orolig för de konsekvenser Världsnaturfondens rekommendationer kan få, inte bara för egen del.

– Restauranger och butiker blir rädda för att bli svartlistade om de säljer svensk röding och öring. Om detta också sprider sig till sportfisket så får det allvarliga konsekvenser för turistnäringen i Norrland. Jag är inte emot rekommendationer men då ska dessa byggas på kunskaper och fakta, säger Anders Skum.

Fiskodlaren Josef Nygren som äger Umlax i Lycksele har också reagerat på Världsnaturfondens råd.

– Det Island och Österrike gör är att dom odlar fisk på land i bassänger och det låter fint, det gör vi också till viss del. Jag har besökt dessa anläggningar och dom påverkar miljön i samma utsträckning som svenska fiskodlingar, vattnet renas inte. Allt vi människor gör har ett visst avtryck på miljön men minst avtryck gör vi om vi producerar mat klokt och nära konsumenten. Världsnaturfonden tittar bara på utsläppen från odlingarna och räknar inte på transporterna och byggnationerna. Det är naivt, fel och missvisande. Då kan man ju också rekommendera svenskarna att köpa ekologiskt kött från Sydamerika och inbilla dem att detta är bra för miljön, säger Josef Nygren.

Han har drivit Umlax i över 30 år och märker att det blivit allt krångligare att driva verksamheten.

– Det kan ta över fem år innan man får tillstånd för produktion och sedan är regelverken extremt krångliga och omfattande. Det gör att såväl antalet fiskodlingar som företagare tyvärr har minskat. Idag är det kanske fem odlingar som svarar för över 90 procent av de 14000 ton fisk som produceras i Sverige.

– När jag startade var det tex ca 20 personer på länsstyrelsens gröna sida som arbetade med tillstånd, inspektioner och granskning av olika verksamheter. Idag är det ca 150 personer, en avsevärd ökning bara på länsnivå och det finns ju nivåer såväl under som över detta. Det påstås alltid att det skall ske en regelförenkling men i verkligheten kommer det hela tiden till nya regler som vi ska förhålla oss till.  Vår verksamhet är hårt kontrollerad och reglerad därför finns det inga sakliga skäl att varna för vår odlade röding i Sverige till förmån för verksamheter på Island och i Österrike. I Sverige behöver vi äta mer fisk, både vildfångad och närodlad, dessutom öka självförsörjningsgraden. Det är klimatsmart, nyttigt och klokt, säger Josef Nygren.

Världsnaturfonden svarar på kritiken och skriver att de använder försiktighetsprincipen när det gäller bedömning av fisk. De grundar sitt beslut på underlag som de får från SLU och Havs- och Vattenmyndigheten som sammanställer hur tillståndet ser ut för svensk fisk. Världsnaturfonden har under flera år lyft behovet av utökad information om svenska vatten men tyvärr har inga större förbättringar skett, enligt fonden.

”Rött ljus gäller generellt för vildfångad röding oavsett ursprung eller fångstmetod. Detta då informationen om röding är bristfällig och därmed tillämpas försiktighet eftersom det som inte kan bekräftas inte kan bedömas”, skriver Världsnaturfonden till Svenskt Näringsliv.

Man uppger också att det är bra om insjöfiskare dokumenterar sina fångster och anlitar länsstyrelsens fiskerikonsulent för provfiske så kunskapsunderlaget för berörd fisk ökar. Det ger möjlighet för fisket att ansöka om miljöcertifiering eller att bli omvärderat i Världsnaturfondens bedömning.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sund konkurrens förbättrar företagsklimatet

KRÖNIKA För att klara samhällsutmaningarna behöver vi undvika situationer där det offentliga Sverige och näringslivet hamnar i ett motsatsförhållande. Norrbottens kommuner behöver se över sin osunda konkurrens, skriver Hans Andersson, regionchef på Svenskt Näringsliv i Norrbotten.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Antonio Wänstedt

STUDENTMEDARBETARE Antonio Wänstedt jobbar som skolnätverksansvarig på Svenskt Näringsliv i Västerbotten. Vi bad honom svara på några snabba frågor för att lära känna honom bättre.
NYHET Publicerad:

Succén fortsätter för Västra kajen camping och gästhamn

FÖRETAGANDE Endast 500 meter från Piteå centrum ligger det populära turistmålet Västra kajen camping och gästhamn. Campingen drivs av paret Karin Lindström och Tomas Lindbäck med familj. De har skapat en idyllisk plats för sina gäster med det marina kulturarvet som en röd tråd. Här doftar det tjära och kokkaffe, och gästerna trivs i den stillsamma miljön vid vattnet bland de röda båthusen.
NYHET Publicerad:

Reformer för en bättre svensk skola

UTBILDNING Trots en arbetslöshet på 6,2 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Norrbottens län. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

Reformer för en bättre svensk skola

UTBILDNING Med en relativt låg arbetslöshet på 5,7 procent är det stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Västerbottens län. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

Lyckade rekryteringar skapar integration hos Norrgross

INTEGRATION Erik Svärd och Ayad Abid Ali driver tillsammans grossisten Norrgross i Skellefteå. De levererar mat till Norr- och Västerbottens restauranger. För två och ett halvt år sedan tog de över verksamheten. Då var de tre, idag är de sju och bland dem återfinns fyra olika nationaliteter.
NYHET Publicerad:

Utländsk arbetskraft nekas arbetstillstånd i Sverige

UPPDATERAD För företag som har svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens väljer en del att söka arbetskraft utanför Sveriges gränser. Arbetskraftsinvandringen är otroligt viktig för företagens tillväxt, konkurrenskraft och överlevnad. Men tilltänkta medarbetare har svårt att få arbetstillstånd i Sverige och kastas ut trots att de har ett ordnat liv och betalar skatt i landet. Detta fick teknikföretaget Modul i Kalix uppleva.
NYHET Publicerad:

Boden bäst och Pajala sämst visar undersökning om företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Alltfler av länets kommuner hamnar ovanför strecket för godtagbart företagsklimat. Det är ett positivt besked i Svenskt Näringslivs undersökning över kommunernas företagsklimat. Bäst betyg får Boden medan Pajala, Kiruna och Arvidsjaur kommuner fortfarande ligger strax under nivån för godtagbart företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Tre kommuner i länet får toppbetyg av företagen

FÖRETAGSKLIMAT De som tog täten i fjol, det vill säga Nordmaling, Bjurholm och Sorsele, fortsätter få toppbetyg i Svenskt Näringslivs årliga undersökning om företagsklimatet. De tre Västerbotten kommunerna tillhör nu den exklusiva skaran i 4.0 gruppen.
NYHET Publicerad:

Den företagsamma resan

FÖRETAGSKLIMAT Det är de svenska företagen som lägger grunden till att vi kan bygga svensk välfärd. Svenskt Näringsliv bjöd in företagare, politiker och tjänstemän för att öka förståelsen för hur företagsklimatet kan förbättras i Umeå kommun och hur det påverkar näringslivet. Ett initiativ som blev väldigt uppskattat.
NYHET Publicerad:

Nya skatteförslag urholkar glesbygdsföretags konkurrensförmåga

SKATTER Sveriges miljöpolitik slår hårt mot gruvnäringen i norr och mot företag i glesbygden. Höjda skatter på diesel, kemikalier och höjd skatt på fossilabränslen i värmekraftverk får stora negativa effekter på bland annat svensk gruvindustris förutsättningar att konkurrera på den internationella marknaden. "Ta bara Finland som exempel. De har en helt annan skatt på tunga entreprenadmaskiner än vad vi har här i Sverige. Går det här förslaget igenom så är det drygt fem kronor billigare per liter att tanka tunga entreprenadmaskiner i Finland," säger Patrick Snell, vd på Snellsentreprenad AB.
NYHET Publicerad:

Skattesmäll för gruvorna

SKATTER Klas Nilsson, kommunikationsdirektör Boliden, är allt annat än nöjd med regeringens nya förslag om höjd skatt på diesel som används i gruvfordon. Något som slår väldigt hårt mot norra Sverige.
NYHET Publicerad:

Mer potatis i varje transport minskar klimatpåverkan

HÅLLBARHET Nya regler göra att potatisleverantören Outinens i Haparanda kan frakta mer potatis vid varje transport. Nu tillåts nämligen tyngre fordon på vägarna och det är bättre för miljön. Samtidigt minskar företaget sin användning av diesel med cirka 17000 liter per år.
NYHET Publicerad:

Stärker konkurrenskraften för svenskt näringsliv

TRANSPORTER Nya bärighetsklassen BK4 tillåter transporter med bruttovikter upp till 74 ton, vilket öppnar upp för effektivare godstransporter. Något som Norra Skogsägarna välkomnar. "Det är positivt på många sätt. Man hade bara önskat att det inte tog så lång tid att införa", säger Patrik Jonsson, marknadschef, Norra Skogsägarna
NYHET Publicerad:

Optimism bland företagen i Norrbotten

KONJUNKTUR Toppen på är nådd och svensk konjunktur viker. Men trots det har näringslivet i Norrbotten en förhållandevis optimistisk syn på de kommande sex månaderna. Flera företag förväntas öka sin personalstyrka och produktions- och försäljningsvolymerna väntas stiga. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för Norrbotten för andra kvartalet.
NYHET Publicerad:

Avmattning i konjunkturen men optimism i Västerbotten

KONJUNKTUR Avmattningen i konjunkturen syns inte lika väl bland företagen i Västerbotten som i flera övriga regioner i Sverige. Flera av länets företag har fortsatt anställa och ökats sina produktions- och försäljningsvolymer under det senaste halvåret. Många av regionens företag planerar för fortsatta investeringar och fler anställda det kommande sex månaderna. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för det andra kvartalet i år.
NYHET Publicerad:

Så ska Haparanda förbättra företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Från att haft det bästa företagsklimatet i Norrland för tio år sedan, har Haparanda hamnat bland de sämsta kommunerna i Svenskt Näringslivs rankinglista för 2018. Snart är det dags för en ny ranking. Med ny näringslivsstrateg och nya arbetssätt har kommunen tagit ut riktlinjerna för ett bättre företagsklimat som ska visa sig i kommande mätningar.
NYHET Publicerad:

Nyföretagandet ger nytt hopp till Övertorneå

FÖRETAGSKLIMAT Övertorneå har aldrig varit bland de 200 bästa av landets 290 kommuner i Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet som pågått under hela 2000-talet. Oftast har kommunen sladdat bland de 25 sämsta. Samtidigt rankas under 2018 nyföretagsamheten inom den bästa sjättedelen i landet. Den nye kommundirektören Peter Juntti har nu satt igång arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat i kommunen. Fler företagsträffar och samverkan är vägen mot framtiden.
NYHET Publicerad:

Professionals Nord skapar välfärd som motsvarar 126 förskoleplatser

VÄLFÄRDSSKAPARNA Sedan starten 2015 har Professionals Nord med grundaren Mattias Mattsson i spetsen hjälpt över 1600 människor till jobb i Norrland. Utöver det bidrar företaget varje år med skatteintäkter som motsvarar 126 förskoleplatser. "Otroligt kul att känna att vi gör skillnad! Det känns viktigt att medvetandegöra det, dels för mig själv men också för de anställda", säger Mattias Mattsson.
NYHET Publicerad:

Robertsfors klarade omställningen

FÖRETAGSKLIMAT Katastrofen var nära, men nedläggningen av Element Six blev istället en vändpunkt för Robertsfors. En näringslivsstrateg anställdes, företagare såg om sitt hus och började nyanställa, berättar Patrik Nilsson (S) kommunalråd.