Världsnaturfondens rekommendationer sågas av Norrlands fiskeföretag

NYHET Publicerad

MILJÖ Världsnaturfondens konsumentguide för val av matfisk får hård kritik från fiskeföretagen i Norrland. I sina rekommendationer har Världsnaturfonden rödlistat svensk fjällfisk till förmån för odlad röding och öring från Österrike och Island. Fiskeproducenter i Norrland anser att rekommendationerna är felaktiga och Världsnaturfonden får kritik för bristande kunskap.

Anders Skum, ägare av Fjällvilt i Ammarnäs

Anders Skum är en av företagarna som är kritiska till Världsnaturfondens konsumentguide.

Världsnaturfondens konsumentguide ses som en vägledning för restauranger, mataffärer och konsumenter att göra smarta val för natur och miljö. Den är helt frivillig att följa men den påverkar marknaden då allt fler tänker på miljön.

– Jag har kunder som reagerat och inte vågat köpa min vildfångade röding då den är rödlistad hos Världsnaturfonden. Det var restauranger som var rädda för att bli svartlistade för att de serverade svensk röding, säger Anders Skum, ägare till Fjällvilt i Ammarnäs. Han berättar att en kund ringde och sa att kommunens hälsoinspektör varit på besök och slagit ner på att han sålde min vildfångade röding, som enligt kommunens inspektör var rödlistad av Världsnaturfonden.

– Då blev jag ordentligt arg för det visar på ren okunskap och Världsnaturfonden har gjort fel. Svensk vildfångad öring och röding är inte utrotningshotad. Det finns för mycket fisk i många sjöar och det försämrar kvaliteten. Det är inget hårt tryck på fjällfisket och sjöarna mår bra av att de fiskas. Det är bra för fiskstammen, säger Anders Skum som är orolig för de konsekvenser Världsnaturfondens rekommendationer kan få, inte bara för egen del.

– Restauranger och butiker blir rädda för att bli svartlistade om de säljer svensk röding och öring. Om detta också sprider sig till sportfisket så får det allvarliga konsekvenser för turistnäringen i Norrland. Jag är inte emot rekommendationer men då ska dessa byggas på kunskaper och fakta, säger Anders Skum.

Fiskodlaren Josef Nygren som äger Umlax i Lycksele har också reagerat på Världsnaturfondens råd.

– Det Island och Österrike gör är att dom odlar fisk på land i bassänger och det låter fint, det gör vi också till viss del. Jag har besökt dessa anläggningar och dom påverkar miljön i samma utsträckning som svenska fiskodlingar, vattnet renas inte. Allt vi människor gör har ett visst avtryck på miljön men minst avtryck gör vi om vi producerar mat klokt och nära konsumenten. Världsnaturfonden tittar bara på utsläppen från odlingarna och räknar inte på transporterna och byggnationerna. Det är naivt, fel och missvisande. Då kan man ju också rekommendera svenskarna att köpa ekologiskt kött från Sydamerika och inbilla dem att detta är bra för miljön, säger Josef Nygren.

Han har drivit Umlax i över 30 år och märker att det blivit allt krångligare att driva verksamheten.

– Det kan ta över fem år innan man får tillstånd för produktion och sedan är regelverken extremt krångliga och omfattande. Det gör att såväl antalet fiskodlingar som företagare tyvärr har minskat. Idag är det kanske fem odlingar som svarar för över 90 procent av de 14000 ton fisk som produceras i Sverige.

– När jag startade var det tex ca 20 personer på länsstyrelsens gröna sida som arbetade med tillstånd, inspektioner och granskning av olika verksamheter. Idag är det ca 150 personer, en avsevärd ökning bara på länsnivå och det finns ju nivåer såväl under som över detta. Det påstås alltid att det skall ske en regelförenkling men i verkligheten kommer det hela tiden till nya regler som vi ska förhålla oss till.  Vår verksamhet är hårt kontrollerad och reglerad därför finns det inga sakliga skäl att varna för vår odlade röding i Sverige till förmån för verksamheter på Island och i Österrike. I Sverige behöver vi äta mer fisk, både vildfångad och närodlad, dessutom öka självförsörjningsgraden. Det är klimatsmart, nyttigt och klokt, säger Josef Nygren.

Världsnaturfonden svarar på kritiken och skriver att de använder försiktighetsprincipen när det gäller bedömning av fisk. De grundar sitt beslut på underlag som de får från SLU och Havs- och Vattenmyndigheten som sammanställer hur tillståndet ser ut för svensk fisk. Världsnaturfonden har under flera år lyft behovet av utökad information om svenska vatten men tyvärr har inga större förbättringar skett, enligt fonden.

”Rött ljus gäller generellt för vildfångad röding oavsett ursprung eller fångstmetod. Detta då informationen om röding är bristfällig och därmed tillämpas försiktighet eftersom det som inte kan bekräftas inte kan bedömas”, skriver Världsnaturfonden till Svenskt Näringsliv.

Man uppger också att det är bra om insjöfiskare dokumenterar sina fångster och anlitar länsstyrelsens fiskerikonsulent för provfiske så kunskapsunderlaget för berörd fisk ökar. Det ger möjlighet för fisket att ansöka om miljöcertifiering eller att bli omvärderat i Världsnaturfondens bedömning.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Boden bäst i länet

FÖRETAGSKLIMAT Boden är för andra året i rad bäst när det handlar om kommunernas företagsklimat i Norrbotten. "En av nycklarna är att vi samarbetar med företagen. Istället för att se oss som kontrollanter ska vi agera som rådgivare", säger Claes Nordmark, kommunalråd Bodens Kommun.
NYHET Publicerad:

Vilhelmina satsar för bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Under en längre tid har Vilhelmina kommun hamnat i bottenskiktet av Sveriges kommuner på Svensk Näringslivs ranking. Men nu har kommunen tagit ett nytt grepp för att satsa på utbildning i resan mot ett bättre företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Jokkmokk är årets klättrare

FÖRETAGSKLIMAT I Svenskt Näringslivs senaste rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner klättrade Jokkmokk 60 platser jämfört med förra året. Enligt Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson handlar förbättringen om en förändrad syn på hur man jobbar med företagsfrågor.
NYHET Publicerad:

Sorsele fortsatt i topp

RANKING 2019 Sorsele kommun har bäst företagsklimat i Västerbottens län enligt företagen. Det framgår när Svenskt Näringsliv i dag släpper sin ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner.
NYHET Publicerad:

Effektiv myndighetsutövning stärker företagsklimatet

RANKING 2019 Idag släpps Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. I år ser vi att många av de mindre kommunerna i Norrbottens län har klättrat i rankingen där Jokkmokks kommun är årets raket. Förbättring kan bland annat spåras i att Jokkmokk blir första kommun i Norrland som arbetar efter modellen ”Tillväxt och Tillsyn”.
NYHET Publicerad:

"Vi norrlänningar måste synas mer"

NY SME-LEDAMOT Den engagerade företagaren Anders Franklin från Lycksele tar plats i Svenskt Näringslivs SME-kommitté. I bagaget har han med sig erfarenheter som han vill dela med sig av när han arbetar för att förbättra företagsklimatet, inte minst i Norrland.
NYHET Publicerad:

Kero – en framgångssaga

FÖRETAG I GLESBYGD Familjeföretaget Kero firar 90 år som företag. Att behålla de gamla värderingarna om det genuina hantverket och att driva både produktion och försäljning i Sattajärvi har inte alltid varit den enklaste vägen. Men, det självklara valet och den främsta drivkraften. Det har också visat sig vara en framgångsfaktor. Kero har idag kunder över hela världen och efterfrågan på deras produkter ökar hela tiden.
NYHET Publicerad:

Han bekostar personalens boende

BOSTADSBRIST När affärerna blomstrar kostar det. Något som ICA-handlaren Petter Nilsson i Riksgränsen fått erfara. ICA-butikens expansion i kombination med bristen på bostäder har inneburit att han tvingats bekosta personalboenden för flera miljoner kronor. "Det är klart att jag går back varje månad", säger Petter Nilsson.
NYHET Publicerad:

Hon ska inspirera till ung företagsamhet

UNG FÖRETAGSAMHET För tio år sedan drev hon sitt eget UF-företag – idag ska Carolina Heimdahl inspirera dagens ungdomar till att starta egna UF-företag. "Det känns väldigt kul och inspirerande att vara hemma i Norrbotten igen och att få den här chansen", säger den nya regionchefen för Ung Företagsamhet i Norrbotten.
NYHET Publicerad:

Norrbottenskommuner i topp när företagare sätter betyg

FÖRETAGSKLIMAT Haparanda och Övertorneå i topp när Sveriges företagare sätter betyg på kommunernas myndighetsutövning.
NYHET Publicerad:

Norrbottens kommuner måste ta vara på sina entreprenörer

KRÖNIKA "Företagsklimatet i Norrbotten förbättras hela tiden, även om det går långsamt på flera håll.  Elva av länets 14 kommuner ligger fortfarande under riksgenomsnittet i Svenskt Näringslivs undersökning av företagsklimatet i Sverige. Det är inte acceptabelt i ett län som strävar efter att växa sig in i framtidens föränderliga arbetsmarknad", skriver Hans Andersson.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATTER Kemikalieskatten på elektronik bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men miljönyttan är tveksam, samtidigt är de negativa effekterna, i form av ökad administration och försämrad konkurrenskraft, uppenbara för svenska företag, skriver skatteexpert Robert Lönn.
NYHET Publicerad:

Företag ratar skattkista för affärer

KRÖNIKA Svenskt Näringsliv har under våren undersökt varför företag avstår från att medverka i offentlig upphandling – trots att de egentligen är intresserade av att vara med. Svaret var att administrationen är för omfattande, upphandlingarna har för stort fokus på låga priser och kravspecifikationerna är för krångliga. Ett förbättrat upphandlingsklimat i kommunerna skulle ge skattebetalarna mer pang för pengarna, skriver Birgitta Laurent expert på offentlig upphandling.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bidrar till att rädda klimatet

KRÖNIKA Även om klimatutmaningen är allvarlig och det är bråttom att få ner utsläppen finns hopp. Svenska företag bidrar till att rädda klimatet – varje dag, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat på Svenskt Näringsliv i en krönika. Den självklara utgångspunkten i klimatarbetet behöver vara det globala perspektivet, just eftersom klimatutmaningen är global.
NYHET Publicerad:

Fortsatt sjunkande antal patent i Norrbotten

PATENT Antalet patentansökningar från Norrbotten minskade under förra året, visar statistik från Patent- och registreringsverket. Antalet ansökningar har mer än halverats jämfört med 2017. Ett läns antal patent ses som ett mått på innovations förmåga.
NYHET Publicerad:

Västerbotten bland de bästa i Sverige på patent

IMMATERIALRÄTT Antalet nationella patentansökningar från Västerbotten har stigit mellan 2017 och 2018. Det gör att Västerbotten tillhör de absolut bästa regionerna i Sverige när det gäller antal patent i relation till antalet invånare.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Mimmi!

SKOLA Möt Mimmi Ahlström, ny skolnätverksansvarig vid region Norrbotten för Svenskt Näringsliv. Hon ska tillsammans med lärare, elever, studie- och yrkesvägledare och företagare minska avståndet mellan skola och näringslivet. Vi bad henne svara på tre frågor.
NYHET Publicerad:

Dialog är nyckel till framgång

SOMMARKRÖNIKA Vad har hänt i Västerbotten utöver det klassiska midsommarfirandet och att sommarängarna nu står i blom? Det frågar sig Mats Andersson i sin krönika.
NYHET Publicerad:

"Livet tog paus i fem månader"

REGELKRÅNGEL Till slut kom beskedet som Indira Ilic väntat så länge på: hon får arbetstillstånd och kan flytta tillbaka till Kalix och till ett arbete på Modul.
NYHET Publicerad:

Sund konkurrens förbättrar företagsklimatet

KRÖNIKA För att klara samhällsutmaningarna behöver vi undvika situationer där det offentliga Sverige och näringslivet hamnar i ett motsatsförhållande. Norrbottens kommuner behöver se över sin osunda konkurrens, skriver Hans Andersson, regionchef på Svenskt Näringsliv i Norrbotten.