Sundsvallsbutik bepansrar skyltfönstret och låser dörren

NYHET Publicerad

BROTTSLIGHET Att jobba i klädbutik har blivit ett högriskyrke. Företagaren Per-Erik Christensen i Sundsvall har fått nog. Nu har han satt fjärrlås på butiksdörren och installerat pansarglas i skyltfönstret för att undvika inbrott.

Per-Erik Christensen, klädbutiksägare i Sundsvall
Foto: Anders Lövgren

Per-Erik Christensen, klädbutiksägare i Sundsvall

– Själv är jag luttrad efter flera rån i butiken. Men när min dotter jobbade här och utsattes för ett rån av flera hotfulla personer så kokade det över för mig, säger Per-Erik Christensen

Sedan tidigare har butiken kameror installerade vid butiken så att det ska finnas möjlighet att identifiera personer som har rånat eller stulit från butiken. Men i rättsliga sammanhang har detta oftast inte hjälpt. Bland de 40 brott som har begåtts mot butiken har endast en bråkdel blivit uppklarade.

– Många tror möjligen att detta bara händer i Rosengård, Husby eller Rinkeby. Men det är vardagsmat för oss även på landsbygden. Jag har många branschkollegor runt om i Sverige som kan vittna om samma sak, säger Per-Erik Christensen.

Han ser inbrotten och rånen som ett tecken i tiden. I takt med ett allt större tryck på rättsväsende och polis så minska möjligheterna att förebygga och åtgärda brott som faller längre ner på prioriteringslistan.

– Polis och rättsväsende ägnar mindre och mindre uppmärksamhet åt oss. Man prioriterar vålds- och narkotikabrott. Inbrott, rån och stölder får lägre prioritet. Majoriteten av de brott jag har utsatts för har aldrig klarats upp.

Per-Erik Christensen tror att det ökade antalet butiksstölder mycket har att göra med den allmänna barrikaderingen i samhället. Sedan flera år tillbaka har bankerna slutat med kontanthantering. Myndigheterna har låst sina dörrar. I butiker med värdesaker visas endast attrapper. På skolor har alla elever numera nyckeltagg. Bensinstationer har fjärrlås.

– Klädbutiker är en av de sista instanserna där rånare fortfarande kan komma över något av värde. Här har vi både kontanthantering och värdefulla varor, lätta för missbrukare att avyttra, säger Per-Erik Christensen.

Han har flera anekdoter att berätta om hur han, hans butik och hans personal har blivit utsatta. Både hur rättsapparaten brister och hur brottssituationer har påverkat dem rent påtagligt.

– Jag hade ett inbrott förra året där en 17-årig ökänd kille gjorde inbrott med glaskrossning och varustölder till ett sammanlagt värde av en halv miljon. Han är en av få där vi tagit det hela vägen till domstol. Men det enda straff han fick var att han skulle lämna tillbaka en kostym – den enda vara som han kunde bevisas ha tagit, säger Per-Erik Christensen.

Han har också fall där brottet har helt andra bevekelsegrunder – människor gör inbrott helt öppet och inför allas åsyn. Ingen vågar ingripa och de kan ta för sig hur de vill.

– Jag hade ett fall där två typer kom in och plockade på sig allt de såg av värde, helt utan att försöka dölja det för mig och besökarna. Sedan gick de lugnt ut ur butiken. Skälet till inbrottet var att de faktiskt ville bli häktade. En polis berättade för mig att häktade personer som blir släppta kan få ersättning för lidande på cirka 1 000 kronor per dygn samt blir serverade bra måltider. Och i de flesta fallen blir de släppta , säger Per-Erik Christensen.

Per Geijer är säkerhetschef på Svenskt Handel är medveten om problemet och mycket bekymrad över utvecklingen där butiksägare börjar låsa om sig, eller helt stänger sina verksamheter.

Per Geijer

Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Foto: Björn Mattisson

– Det är fullkomligt barockt att det har gått så långt att butiksägare ska behöva låsa dörren. Att problemen har funnits många socialt utsatta områden har varit känt länge, men att det nu ökar även på landsbygden är mycket oroande, säger Per Geijer.

Han ser en utveckling där brottsligheten blir alltmer raffinerad. Rånarligor är i dag väldigt välorganiserade och har ofta ett väl utarbetat logistikflöde. Stöldgodset är ofta sålt redan innan brottet begås.

– Många anställda i branschen vågar inte jobba kvar av ren rädsla eller oro. Men butiksägare har en annan låsning till sin arbetsplats och vissa klarar inte av att fortsätta. Därmed ser vi en utveckling där många varumärken undviker att etablera sig i socialt utsatta områden vilket påskyndar problemen i dessa orter, säger Per Geijer.

Varför har problemen krupit ut på landsbygden?

– Polisens omorganisation och den stora polisbristen har gjort att man måste fördela resurserna till de extra hårt utsatta områdena. Man måste ta poliser från de områden som anses vara problemfria, vilket gör att brottsligheten blossar upp just där. Men det är lätt att låta polisen vara måltavla. Ett annat problem är hur domstolarna dömer. När brottslingar inte får tillräcklig påföljd skickas signaler till både allmänheten och brottslingarna att det verkar vara relativt riskfritt att begå brott i Sverige.  

Varför får man inte bukt med problemet?

– Min bestämda uppfattning är att vi måste undvika straffrabatterna som återfallsförbrytare åtnjuter. Om du begår tio stölder och sedan begår ett narkotikabrott så väljer man att lägga ner utredningen av de tio tidigare brotten. Det grövre brottet konsumerar de mindre. Sedan måste man se över påföljderna. Det är meningslöst att ge böter till någon som inte har möjlighet att betala sina böter under överskådlig tid. Incitamenten för en sådan brottsling att skaffa sig ett vanligt jobb minskar när de ska behöva redovisa sin inkomst, vilken kommer gå till böter. Man måste ha möjligheter att ge återfallsförbrytare hårdare straff än vad som är möjligt enligt dagens lagstiftning.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Handfasta råd till kommunpolitiker

FÖRETAGSKLIMAT Alla kommuner vill ha ett bra företagsklimat. Svårigheten är att veta vad man ska göra. Svenskt Näringsliv publicerar därför en serie guider riktade till kommunala politiker och chefer.
NYHET Publicerad:

"Det handlar om att använda vanligt bondförnuft"

GISLAVEDS FÖRETAGSRESA I två och ett halvt år har Gislaveds kommun arbetat aktivt för att stärka servicenivån i myndighetsutövningen. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Företagen uppskattar den nya inställningen och grannkommunen Tranemo har inlett ett samarbete med Gislaved över länsgränsen.
NYHET Publicerad:

Så blev Nordmaling topp tio

FEM FRAMGÅNGSFAKTORER Från botten till toppen på drygt fyra år. Madelaine Jakobsson, kommunstyrelsens ordförande, redogör för faktorerna bakom Nordmalings förbättrade företagsklimat. 
NYHET Publicerad:

Kundfokus gav kortare bygglovstider i Eslöv

MYNDIGHETSUTÖVNING År 2014 tog det i genomsnitt fyra månader att få svar på sitt bygglov i Eslöv. Nu har handläggningstiden sjunkit till 5,7 veckor, även om företagsärenden i snitt tar längre tid, 6,9 veckor. "Även om vi tillämpar myndighetsutövning är företagen våra kunder som vi måste värna om", säger Lars Persson, näringslivschef i Eslövs kommun.
NYHET Publicerad:

Så tydliga är kommunerna med sina mål om företagsklimatet

KARLÄGGNING Det ska vara enkelt för en företagare att se vilka mål kommunen satt upp för att förbättra företagsklimatet. Svenskt Näringslivs studentmedarbetare Emma Supponen har genomfört ett projekt där hon kartlagt hur tydliga kommunerna är med sina mål.
NYHET Publicerad:

Drag kring Kungsörs företagsklimat

NÄRINGSLIVSTRATEGI Kungsörs kommun har klättrat 89 steg på kommunrankingen de senaste två åren, med ett ordentligt kliv på 68 placeringar sedan i fjol. Det gör Kungsör till den sjunde bästa klättraren 2018. ”Vi har haft ett medvetet fokus”, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.
NYHET Publicerad:

Skogsägare stämmer staten för utebliven ersättning

ÄGANDERÄTT Staten har slutat att ersätta skogsägare i fjällnära områden. Frågan ställs nu på sin spets i ett ärende i Mark- och miljödomstolen i Umeå.
NYHET Publicerad:

"Problemet att politiker inte förstår våra behov"

FÖRETAGARDAGEN Kompetensförsörjning, skatter och integration var några frågor i fokus när företagare, politiker och experter träffades under årets ”Företagardag” i Näringslivets Hus. Ett problem som lyftes var att politiker och företagare lever i olika världar.
NYHET Publicerad:

Debatt: Kompetens i klassrummen kräver nytänkande

DEBATT I dag, den 26 november, lanseras Svenskt Näringslivs rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” där sex skribenter har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert och Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Försämrat företagsklimat i Stockholm kräver nysatsning

BÄTTRE VILLKOR I senaste rankingen av företagsklimatet rasade Stockholm till en 123:e plats. Nu vill Stockholms nya blågröna styre skapa en ny näringslivstrategi. "Jag ser den nya strategin som en bra början på ett arbete där politiker och tjänstemän får förståelse för företagens behov", säger vd Jan Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Drop-in för företagare förenklar

FÖRETAGSKLIMAT Istället för att vänta på att företagarna hör av sig med frågor tar näringslivskontoret i Krokom initiativ till öppna möten. Satsningen "Näringslivskontoret med vänner" ger svar direkt på plats.
NYHET Publicerad:

"Syftet är att inspirera kommunerna"

INSPIRATIONSDAGARNA Sedan några år tillbaka bjuder Svenskt Näringsliv in alla Sveriges kommuner till inspirationsdagar för att prata om det lokala företagsklimatet. "Det som händer under dagarna ska ge nytta i hemmakommunen", säger Daniel Andersson, nationell projektledare för inspirationsdagarna.
NYHET Publicerad:

Linköping sätter fokus på företagandet

FÖRETAGSKLIMAT Ett bättre företagsklimat blir ett prioriterat område för det nya styret i Linköping. Den som ska leda arbetet har själv drivit företag sedan 2005. ”Jag har varit med och startat företag från grunden och upplevt allt man kan uppleva som företagare”, säger kommunstyrelsens nya ordförande Niklas Borg (M).
NYHET Publicerad:

För första gången når Falkenberg topp-tio

RANKINGEN År efter år har Falkenbergs kommun successivt klättrat uppåt på kommunrankingen. 2010 passerades topp-50-gränsen och i år hamnade kommunen för första gången i det absoluta toppskiktet med en tiondeplacering.
NYHET Publicerad:

Klättraren Piteå firar men jobbar för att bli bäst

RANKINGEN Näst störst kliv på kommunrankingen efter Strömstad gör Piteå. Med en klättring på 86 steg är stämningen i kommunen god. Men det här är bara början. "Nu har vi firat färdigt, vi ska smälta resultatet och börja jobba på att bli bäst i Norrbotten igen. Kan vi sedan hamna bland toppkommunerna i landet, så inte mig emot", säger Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun.