Vätgasinvestering kräver spetskompetens 

Vätgas-tekniken har funnits i Sverige sedan 60-talet, men har på senare tid blivit alltmer omtalad i media i samband med satsningarna på fossilfri ståltillverkning, där vätgasen ska ersätta kolets funktion.  

Permascand har under sina 50 år arbetat med elektrokemi och kunderna har framförallt funnits inom industrin. Det var först 2002 som bolaget fick sin första kommersiella order av vätgas.  

Företagets vd Peter Lundström berättar att Permascand genom sin investering kommer att anställa omkring 20 - 25 personer för att jobba inom försäljning, forskning och produktutveckling knutet till den gröna vätgasen.  

–  Det är otroligt tufft att hitta medarbetare med rätt spetskompetens. Vi letar över hela världen och kommer att skapa en virtuell organisation. Var det fysiska utvecklingscentret ska ligga är ännu inte bestämt, säger han.  

Klimatomställningen skyndar på utvecklingen 

Peter Lundström berättar att Permascand tidigarelägger dessa planer, inte minst på grund av att klimatomställningen har skapat en ökad efterfrågan på lösningar som minskar koldioxidutsläppen. Där är vätgasen ett bra alternativ.   

– Det finns inte många företag i dag som inte arbetar med att minska sitt klimatavtryck. Detta ökar också efterfrågan på våra produkter, varför vi sätter igång redan nu, säger han. 

Hybrit-projektet och H2 Green Steel är två satsningar där vätgasen kommer att ha en nyckelfunktion. Den tidigare masugnstekniken ska ersättas av vätgastekniken, något som kommer att minska utsläppen av koldioxid avsevärt.  

– Detta är enorma satsningar som kräver vätgasteknik i en omfattning vi tidigare inte har sett. Det är väldigt spännande, men det kommer att krävas att alla inblandade aktörer jobbar tillsammans på ett bra sätt.  

”Elbilen är bara en språngbräda”  

Vid sidan av att vara en viktig funktion i industrier har vätgas också en betydelsefull roll att spela när det kommer till att lagra energi. Peter Lundström berättar att den funktionen blir allt viktigare ju större andel av den svenska elproduktionen som kommer från solkraft och vindkraft. 

– Ta vindkraft som ett exempel. Den skapar energi när det blåser men det är inte säkert att efterfrågan på el är störst just då. Därför måste man kunna lagra energin tills den behövs som mest. Den lagringen kan lösas genom vätgas och bränsleceller.   

Även om antalet fordon för stunden är få finns det bilar och lastbilar som också drivs på vätgas, i huvudsak i storstadsregionerna. På frågan huruvida elbilarnas framgång inte ersatt behovet av vätgasbilar är Peter Lundström förhoppningsfull.   

– Batterierna, särskilt vikten, tillverkningsprocessen och insatsråvarorna är elbilarnas akilleshäl. Jag tror därför att för vissa transportslag är el och batteri snarare en språngbräda till vätgasdrivna fordon, avslutar han.