Sverige har en stark industritradition och vår kunskapsintensiva och högproduktiva ekonomi står sig fortfarande stark. Men vår starka ställning ska inte tas för given och har prövats allt mer på senare år.
De senaste decenniernas globalisering har förändrat världen. Många nya industristater gör stora investeringar i teknikutveckling och infrastruktur för att stärka sin position. Sverige har på senare år haft en låg produktivitetstillväxt samtidigt som svensk industri har konkurrensnackdelar i form av höga skatter, svårigheter med kompetensförsörjning och stelbenta regleringar och tillstånd.
Nu är hög tid att vakna till och inse att det måste till reformer om Sverige även fortsatt ska kunna behålla positionen som ledande kunskapsnation. Det är läge för en ny näringslivs- och industripolitik. Med hög arbetslöshet, stora välfärdsutmaningar och coronakrisen som skadat svensk ekonomi är det dags för en återstart med fokus på svensk konkurrenskraft.
En sådan nystart kräver inte minst ett tydligare fokus på kompetensförsörjningen. Starkt humankapital i form av skickliga och välutbildade medarbetare blir allt mer avgörande för industrins konkurrenskraft. Därför är det ett problem att många svenska företag har svårt att hitta rätt kompetens. Det gäller såväl ingenjörer som praktiskt utbildade på gymnasienivå. Skolan måste hålla hög kvalitet och utbildningarna utformas i nära dialog med näringslivet.
För det andra behöver företagen kunna förlita sig på en stabil infrastruktur. Elförsörjningen måste vara säker och ske till konkurrenskraftiga priser. Bredband måste byggas ut snabbt i hela landet. Snabba och säkra transporter på väg och järnväg är avgörande för ett avlångt land som Sverige, varför underhåll och investeringar på detta område måste prioriteras och transportskatter begränsas.
Sist men inte minst måste svenska företags regelkrångel minska. Nya regler, inte minst på miljöområdet, måste vara konsekvensanalyserade, teknikneutrala och uppföljningsbara. Och myndigheternas tillämpning av lagar och regler måste förbättras. Myndighetsutövningen bör ha som utgångspunkt att det ska vara lätt att göra rätt och understödja företagen i förbättringsarbetet. Handläggningen av tillståndsärenden måste gå snabbare, det är inte acceptabelt att det som i dag kan ta åratal att få ett miljötillstånd.
Med dessa fokusområden, i kombination med satsningar på forskning och entreprenörskap, kan svensk industri och svenskt näringsliv stå sig starkt även i framtiden. Och då kan företagen fortsätta skapa jobb, tillväxt och välfärd i Sverige.
CoronaKompetensförsörjning