Ett bra avtal, men med många frågetecken

Avtalet ger företagen och individer en bättre förutsägbarhet gällande det regelverk som ska gälla när nu Storbritannien vid årsskiftet lämnar EU. Det 1246-sidiga dokumentet är ett mycket juridiskt, tekniskt och teoretiskt dokument. Det gäller nu att tillämpningen fungerar i praktiken, menar Kristin Lahed, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västmanland.

– Trots ett mycket långtgående frihandelsavtal går det inte att bortse ifrån att Storbritannien från och med årsskiftet inte är en del av EU-familjen, utan är att betrakta som tredje land.

Det innebär så klart stora skillnader och kommer att medföra både högre kostnader, större byråkrati och förseningar för svenska företag som gör affärer med Storbritannien.

Frihandelsavtalet fungerar också som ett regelverk för hur relationen mellan EU och Storbritannien fortsättningsvis ska regleras och hur konflikter ska lösas. Avtalet innebär minskad frihet för rörlighet av såväl varor och tjänster, kapital, dataöverföring och arbetsmarknad mellan EU och Storbritannien. Det är därför viktigt att företagen verkligen sätter sig in i vad Storbritanniens utträde och avtalet innebär för deras verksamheter och produkter.

– Som exempel är det inte tull- och kvotfriheten per automatik utan de kräver att företagen dels har sina tullformaliteter och administration i ordning, dels att de kan intyga att varan till en viss procentsats har brittisk och/eller EU-innehåll i sitt ursprung, säger Kristin Lahed.

Svenska företags handel med Storbritannien uppskattas till omkring 130 miljarder kronor per år, cirka 80 miljarder kronor i varuexport och 50 miljarder kronor i tjänster). Västmanland är ett av de mest exportberoende länet i Sverige så det har därför varit mycket viktigt att få ett avtal på plats.

– Ett no-dealavtal hade varit avsevärt mycket sämre än detta avtal. Osäkerheten gällande hur och om våra västmanländska företag skulle kunna fortsätta göra affärer med Storbritannien har varit stor och självklart påverkat företagen. Det har ju varit svårt att förbereda sig för några okända regler. Med detta avtal på plats kan företagen äntligen förhålla sig och förbereda sig för något konkret, avslutar Kristin Lahed.

Vad innebär avtalet för företagen? Nedan, några punkter i korthet: 

• Inga tullar och inga kvoter. MEN tullfriheten är inte automatisk – ursprungsregler gäller, dvs produkter måste innehålla en viss procent UK-EU-innehåll för att undvika tull.
• Proceduren för att bevisa ursprung ska skötas av självcertifiering av exportörerna eller med importörernas egna kunskaper om varornas ursprung
• För vissa produkter måste HELA innehållet vara från EU-UK för att bli tullfritt. Exempelvis batterier, där elbilars batterier måste vara 100% från EU-UK för att vara tullfria.
• Tjänstehandeln omgärdas med många undantag och det är därför viktigt att sätta sig in i hur det påverkar varje tjänsteföretags verksamheter.
• EU eller UK får inte införa ”economic needs tests”, kräva speciell juridisk form på bolagen eller kvoter för utländskt ägande eller andra marknadsrestriktiva åtgärder.
• Beslut saknas gällande samsynen på godkännande av utbildningar och yrkeskvalifikationer.
• Upphandlingsområdet – mer ambitiöst än WTO:s avtal (GPA). Avtalet täcker fler sektorer än GPA, framför allt inom tjänsteområdet (public utilities) med starka transparenskrav på hur anbuden ska publiceras.
• Dataflöden på lång sikt är oklart, Avtalet innehåller ett förbud mot lokala datalagringskrav. I övrigt så får dataöverföringar en övergångsperiod på ett halvår.
• ”Jämlika konkurrensen” (level playing field) ger båda parter full frihet att göra vad de vill inom subventioner, skattetransparens, arbetsrätt och miljö. Men den andra parten har i sin tur full rätt, om motparten ”avviker nedåt” i sina standarder, att slå tillbaka (cross retaliation) genom att dra tillbaka marknadstillträde var som helst i avtalet.