"Glöm arbetsförmedlingen och satsa på lärlingssystem i stället"

Det menade Lars Kallsäby (C), kommunalråd i Västerås, som hoppas på en plats i Sveriges riksdag efter valet i höst, då han tillsammans med partikollegan Sture Johansson från Sala träffade lokala företagare i Västerås. Detta på ett lunchmöte arrangerat av Svenskt Näringsliv.

En av företagarna, German Hofmeister som äger och driver IT-Smart, menade att höga lönekostnader är ett växande problem.

– Det är tungt med anställda, kostar enormt mycket. En lön gånger 1,6 är kostnaden för varje anställd. Vi omsätter 2 miljoner per anställd och får allt svårare att ta betalt. Det är bättre med fler små kunder än få stora.

Ett annat dilemma för German Hofmeister är rekrytering av kompetent personal:

– Den sociala kompetensen är viktig. Vi söker bra människor utefter deras sätt att vara, för jag kan utbilda inom it, men inte i social kompetens. Vid behov av nyrekrytering frågar jag min personal om de känner någon duktig, för det kan bli väldigt dyrt med felrekrytering. Jag har inte läst ett cv sedan jag startade eget företag. Arbetsförmedlingen har jag slutat använda. Jag får inte den hjälp jag behöver och har aldrig hittat bra personal genom dem.

Här flikar Lars Kallsäby in:

– Arbetsförmedlingen har ett stelbent system. Man måste fråga sig om människan eller systemet är viktigast?

Bo Linder som representerar Vemmab håller med i kritiken till Arbetsförmedlingen:

– Glöm arbetsförmedlingen och satsa på lärlingssystem i stället. Vi har tagit emot många ungdomar som knappt kan skriva sitt namn men är jätteduktiga efter lite hjälp från oss. Vi har även samarbete med Edströmska gymnasiet och jag upplever allt fler barn och föräldrar som mår så dåligt. Det kräver enorma kunskaper och resurser på skolan och är jättetufft för hela samhället.

German Hofmeister tar också gärna emot lärlingar och praktikanter. Och han tar gärna emot praktikanter som står långt ifrån arbetsmarknaden. Ska han och andra företagare även framgent våga göra det så måste det dock bli lättare att avsluta när det inte fungerar och framför allt så måste personen få hjälp att komma tillbaks in i systemet, så att de inte hamnar utanför. Vidare menar han att utbildningssystemet måste knytas närmare näringslivet.

– De måste passa verksamheten kopplat till näringslivet. Jag vet vad som kommer att ske i min bransch. Det finns ett grundproblem i Sverige. Vi jobbar inte ihop längre, vi bygger öar och skapar regler som inte passar ihop. Gör vi det kan vi utveckla Västerås och Sverige.

Bo Linder arbetar ofta med upphandlingar och har avtal med Västerås stad. Här menar Bo Linder att det måste bli bättre ordning:

– Det är för svårt för små företag att fylla i kommunala upphandlingar. Mycket juridik vilket stänger ute mindre företag. Inköparna är ofta lite bekväma och går i samma hjulspår. Som när man ser samma fel i underlagen varje år. Som att missa miljökrav. Uppföljning och kontroll behöver bli bättre från beställarna. Som gatuunderhåll när det lämnas för mycket material kvar efter rengöring. Sedan växer det ogräs och buskar i det. Att inköparna jobbar mer likartat och samordnat och med tuffare kontroll. Kommunen får i många fall inte det man betalar för.

Sture Johansson, lantbrukare och riksdagskandidat, instämmer och menar att det går att vara smidigare i vissa fall:

– Tolka lagen om offentlig upphandling. Det kan göras lokala undantag, många handläggare har arbetat för länge och sitter kvar i gamla spår. Enklare regler är egentligen enklare tolkning.

Carina Kandell äger Emilia som driver tre förskolor och efterfrågar närmare samarbete mellan utbildning och egen verksamhet i företag.

– Kommunen headhuntar alla mina pedagoger (vilket de egentligen inte får). På ett sätt är det bra då kvaliteten höjs inom deras verksamheter, men gör det svårt för mig. Ett annat problem är att föräldrar inte visar respekt när de kommer med sjuka barn som smittar vår personal. Vi har 45 anställda kvinnor, många med egna barn så det blir mycket vab. För att klara sjukfrånvaron har vi en egen lista med vikarier.

Barn med särskilt stöd ökar i samhället. Just nu har Emilia två resurser med ersättningen från kommunen.

– Det täcker knappt häften, menar Carina Kandell. Kommunens koll är inte bra, vissa får bidrag som används till ordinarie personal.

En annan kritisk fråga är: Varför ifrågasätter ingen de kommunala förskolorna som går back. Vi har högre kvalitet och personaltäthet och går inte back. Vad beror det på?

Avslutningsvis frågade Lars Kallsäby vad hans viktigaste motion skulle innehålla om han får en riksdagsplats?

– Ett enklare regelverk för företagare, svarade samtliga. Det är vi som skapar de nya jobben.