Hur går det för företagen i Västmanland?

Fredagen den 20 januari träffades Svenskt Näringsliv, en handfull branschorganisationer och ett stort antal intresserade kommun- och riksdagspolitiker i Västerås för att samtala konjunkturen och ge varandra en nulägesbild från respektive bransch. På agendan stod bland annat presentationer från några av Svenskt Näringslivs branschorganisationer som var och en fick redogöra för hur branschen just nu mår och påverkas av omvärlden, inflationen, kompetensbristen och regelverk på arbetsmarknaden.

Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland, delade med sig av den senaste upplagan av Företagarpanelen, där hundratals företagsledare i Västmanland berättat om hur deras framtidsutsikter ser ut de kommande 6 – 12 månaderna. Till skillnad från tidigare år så har kurvan nu vänt kraftigt nedåt.

– Sådan pessimism som företagen i länet vittnar om just nu har vi sällan sett tidigare. Enbart under 90-talskrisen, finanskrisen 2008 och under covid-19 har vi sett sådan pessimism om framtiden hos våra företag.

En stor del av Västmanlands styrka för näringslivet som helhet har historiskt sett varit den investeringstakt som regionens företag upprätthållit, i kombination med den höga andel export som företagen i länet bidrar med, inte minst från företag inom teknik- och industribranschen. Det senare är någonting som Christer Lundin, rådgivare, på Teknikföretagen betonar som särskilt viktigt.

– Vi är beroende av exporten för att bibehålla den välfärden som vi har i Sverige idag. Vill vi se tillväxt från Norberg i norr till Västerås i söder så är export fullständigt affärsavgörande.

Byggbranschen som på det stora hela har ett par starka år i ryggen, inte minst i en sådan expansiv region som Västmanland, vittnar nu om sämre tider.

– En av de branscher som känner av en sviktande ekonomi och återhållsamhet är byggbranschen. Många av projekten stannar i styrelserummen och kommer aldrig ut till entreprenörerna. 2023 ser ut att bli ett riktigt uselt år. Troligtvis med fler varsel och konkurser. Stat, regioner och kommuner har ett ansvar för att fortsätta våga bygga, säger Anna Gillström, bransch- och föreningsansvarig för Byggföretagen i Västerås.

Även kompetensbristen inom byggsektorn ses som ett orosmoln. Alla behöver inte utbilda sig till akademiskt, utan kan med fördel söka sig till en yrkesutbildning, menar Johan Olsson på samordningsansvarig kompetensförsörjning Byggföretagen.

– Rullande 12 månader så tappar vi kompetens i byggbranschen i och med det är fler personer som går i pension än som börjar arbeta i branschen. Yrkesutbildningar är direkt avgörande för att byggbranschen ska kunna växa och frodas som tidigare, säger Johan Olsson, samordningsansvarig kompetensförsörjning för Byggföretagen i Västerås.

Den viktiga besöksnäringen påverkas kraftigt av både inflation, energipriser och utmaningen med att hitta rätt kompetens – men även arbetsmarknadspolitiken har en stor påverkan, menar Sara Anderson, regionansvarig på Visita Mellersta.

– Medlemsföretagen i Visita är en viktig jobb- och integrationsmotor. Många unga och utlandsfödda får sitt första jobb är inom just besöksnäringen. Därför är det av stor vikt att regelverk kring anställningar underlättas, och att politiken säkerställer att det blir billigare att anställa unga. På så sätt kan fler unga få sitt första jobb och starta sin karriär.