Lämna inte landsbygden i sticket

Utbyggnadstakten har saktat in när bredbandsaktörerna nått ut på landsbygden. Där har det visat sig att det är både krångligare och dyrare att gräva. Handläggningstiderna är långa och i många vägområden har Trafikverket agerat bromskloss genom att meddela att fiberanläggning inte tillåts. Detta har gjort att många planerade investeringar inte längre ansetts lönsamma och därför nedprioriterats. Enligt IT- & Telekomföretagen saknas i dagsläget 42 miljarder kronor i bredbandsinvesteringar, varav 21 miljarder på landsbygden. I glesbygden kommer utbyggnaden att kräva offentlig finansiering med uppemot 80 procent.

Enligt en ny undersökning från LRF har bara vartannat lantbruk, 53 procent, tillgång till bredband via fiber. Avsaknaden innebär att det blir svårt att driva ett modernt lantbruksföretag, eftersom att allt fler processer och verktyg som används inom jord- och skogsbruket kräver internetuppkoppling och stabila mobiltjänster.

– Det handlar om allt från precisionsodling till mjölkrobotar. Om man saknar tillgång till uppkoppling kan man inte använda dessa. Och man kan inte producera mat på ett lika effektivt sätt, berättar LRF:s expert Cecilia Reje.

Magnus Åstrand på Seglingsbergs gård i Ramnäs är en av många företagare som ännu står utan fiberuppkoppling. Han berättar att det har varit en utdragen process:

– Vi har skrivit under avtal för flera år sedan, och då lovades det att fiber skulle byggas ut, men sedan dess har det gått i stå. Detta är särskilt allvarligt sedan också den fasta telefonin klipptes av häromåret.

Nu är det bråttom med utbyggnaden, menar Magnus Åstrand. Den snabba tekniska utvecklingen inom branschen gör alltmer snabb uppkoppling till en nödvändighet.

– Vi har ju viktiga larmfunktioner på mjölkrobotar och annat. Just nu får vi köra allt trådlöst, vilket är väldigt osäkert. Vi måste få ut fiber hit, för inom ett par år kommer det vara omöjligt att bedriva företag dessförutan, berättar han.

Marknadens aktörer har ett stort ansvar för den fortsatta utbyggnaden. Men det offentliga måste förbättra förutsättningarna där fiberutbyggnaden är särskilt utmanande. Det är tydligt att landsbygden ligger långt efter i utbyggnaden om man jämför med företag i tätorter där 80 procent har fibertillgång, enligt Post- och Telestyrelsen.

Landsbygdsföretagen får inte lämnas i sticket, utan denna digitala klyfta måste slutas. Internet är i dag en förutsättning för att ta del av många tjänster kopplat till arbete och välfärd. Och möjligheter att ta del av digitala tjänster gör störst skillnad för de som har längst att åka.

Enligt IT & Telekomföretagen kan Sverige gå miste om 28 000 nya arbetstillfällen och 11,5 miljarder kronor i ytterligare skatteintäkter om inte människor på landsbygden också är uppkopplade med snabbt bredband.

Resurser måste skjutas till. I en skrivelse till regeringen uttrycker Sveriges kommuner och regioner, SKR, sin oro över att bredbandsutbyggnaden mattats av. Den återstående utbyggnaden på landsbygden är i hög utsträckning beroende av offentligt stöd och SKR eftersöker ett nationellt ansvar för denna viktiga infrastruktur. Satsas det inte på bredbandsutbyggnad kommer det att innebära stora förluster för offentlig sektor i form av utebliven effektivisering. ”Merkostnader till följd av en långsam utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen drabbar i hög grad kommuner och regioner när effektiva digitala tjänster inte kan införas”, står att läsa i skrivelsen.

I en tid när välfärdsbehoven ökar och kommunerna går med underskott behövs alla verktyg som kan effektivisera offentlig sektor. På samma sätt måste även företagen kunna digitalisera sina verksamheter för att utvecklas och därmed även fortsätta att bidra med pengar till välfärden. Därför behöver bredbandsutbyggnaden klassas som avgörande infrastruktur och prioriteras upp i nästa statsbudget, enligt SKR.