Trygghet och välfärd på tapeten

– Kommer våra kunder ges möjlighet att själva välja utförare enligt LOV i framtiden? En av flera viktiga frågor som borde diskuteras i valrörelsen.

Bara några veckor kvar till valet 9 september och opinionsmätningarna duggar tätt. KD pendlar kring fyra procentsspärren och lever osäkert. Två lokala fritidspolitiker från KD som kandiderar till riksdagen är Samuel Stengård och Jesper Songer som båda även är företagare.

De var gäster på Svenskt Näringslivs lunchmöte med lokala företagare.

För Samuel Stengård (KD), som är pastor, vd och ordförande för ett fastighetsbolag, är valfriheten viktig liksom stabila förutsättningar för välfärdsaktörer.

– Vi drev Citykyrkan stadsmission med stöd från kommunen som först ville ha hjälp. Sedan blev vi utslängda. Samma historia med vår hemtjänst och missbruksvård. Vi vill ha stabila och långsiktiga förutsättningar.

Han får medhåll från Tony Blomqvist, vd för Personstöd AB, ett familjeägt bolag med drygt 400 anställda. Han är oroad för sin verksamhet och menar att förutsättningarna för utförarna ändras hela tiden – och detta med dålig framförhållning, vilket ställer till det.

– Exempelvis har det nya tidssystemet IBS fått stora konsekvenser. Ett beslutssystem som används av biståndshandläggarna som hjälpmedel har nu blivit ett regelverk som inneburit att företag som hade 70 - 80 timmar per månad fick neddraget till kanske 20 timmar. Det har slagit jättehårt mot kunderna som fick hjälp en kvart istället för tidigare två timmar. För att inte sätta våra kunder i klistret har vi fått jobba gratis vissa tider. Systemet är för stelt och inte individanpassat.

Med sig har Tony Blomqvist kollegan Bengt Akterhag som startade företaget Qratio hemtjänst för sex år sedan. Numera är de fusionerade med Personstöd på grund av de allt sämre förutsättningarna för välfärdsföretagen.

– Utförarna måste bli större och större, för med de politiska förutsättningarna är det omöjligt för små företag att överleva i vår bransch. Och särskilt dåliga förutsättningar är det i hemsjukvården. Vi åker bil en timme tur och retur och träffar patienten en kvart, och bara just den kvarten får vi betalt för. Det går inte att bedriva verksamhet under sådana förutsättningar. Dessutom kommer boende i ytterområdena inte att kunna välja utförare på sikt.

Jesper Songer (KD) är delägare i Dialect Falun och Västerås. Han menar att regeringen tycker om företag, men inte företagande. Även för honom är valfriheten i vård, skola och omsorg grundfundamentet och han menar att när kommunala utförare får mer betalt än privata aktörer så blir det inte valfrihet på lika villkor. Han brinner också för att skapa bättre förutsättningar för svenska småbolag.

– Och där är personaloptionsbiten en viktig men snårig och märklig beskattning som kan förbättras. Vi vill sänka avgiften för att starta aktiebolag från nuvarande 50 000 till 25 000 och kombinerat med regelförändringar. Vi har ingen god kultur i Sverige för Startups.

En annan som deltog var Niklas Ericson som startade Skira AB för två år sedan. Skira är ett verktyg för lantbrukare som får bättre koll på sin spannmålshandel. Tjänsterna bygger på att lantbrukarna tillsammans hjälper sig själva och varandra.

– Lantbruksbranschen är en ”låst” bransch som tappar transparens. Två stora aktörer dominerar marknaden, det innebär att mindre företag försvinner. Skira skapar en handelsplats på nätet för att öka konkurrensen. Det är svårt att få ihop ekonomin på små lantbruk när inte ens spannmålsproduktionen går ihop. Alla lantbrukare hungrar efter fler aktörer och mer konkurrens.

Skira AB behöver rekrytera fler kompetenta medarbetare bland annat inom statistik och programmering.

– Ska vi kunna matcha mot stora bolag måste vi kunna erbjuda personaloptioner, ju fördelaktigare desto lättare att rekrytera ny personal.

För Erik Schartau som driver ICA Skrapan är parkeringsfrågan väldigt viktig. Han menar att det är centrumhandelns största utmaning och konkurrensnackdel och efterfrågar 450 stycken 15-minutersparkeringar utan avgift i stadskärnan. Det andra stora problemet är stölderna och snatterierna som ökar hela tiden inom handeln. Det märker de inte minst på ICA Skrapan.

– Vi tar tjuvar varje dag. Men det händer ingenting och det blir inga konsekvenser.

Önskar att det fanns ett P-botssystem där det var olika bötesbelopp beroende på stöldvärdet.

När det handlar om nyrekrytering till ICA Skrapan så är det ofta sökanden som ”knackar på”. Det är sällan som de behöver annonsera efter arbetskraft, förklarar Erik Schartau. inom ICA jobbar de mycket med ungdomar som har jobbigt i skolan och ungdomar som kommer från andra länder. De önskar dock att de kunde göra ännu mera.

– Lättare och generösare regler med längre praktiktider skulle underlätta för oss att anställa nyanlända. Det kostar att anställa, så skulle det bli enklare så skulle fler våga man ta risken. Är det samma pris anställer vi den som kan svenska bäst.

Samuel Stengård (KD) håller med om att det bästa sättet att lösa en del av integrationsproblematiken är att nyanlända snabbt kan komma in i samhället och lära sig svenska. Då handlar det ofta om att komma ut i arbetslivet.

– Vår grundsyn är att alla människor ska ges möjlighet att bidra i samhället. Vi står upp för familjen, valfrihet och pensionärerna. Slutligen ökad trygghet med fler poliser.