Företagsklimatet – en välfärdsfråga

I Västra Götaland finns det kommuner som jublar över en bättre placering än föregående år, det finns de som spottar i nävarna och säger att de minsann ska förbättra resultatet och så finns det de som hänger med huvudet över en försämring. I värsta fall finns det de som bagatelliserar resultatet och hävdar att det inte stämmer överens med verkligheten. För egen del tycker jag att den främsta förtjänsten med undersökningen är att den får upp frågan på den allmänna dagordningen och att det lokala företagsklimatet därmed också prioriteras upp på politikernas agenda.

Den stora frågan är om det spelar någon roll om företagen är nöjda med det lokala företagsklimatet? Svaret är utan tvekan ja, det spelar roll, och inte bara för företagen själva utan för var och en av oss som bor och verkar i någon av Västra Götalands kommuner.

Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta och utveckla framgångsrika företag. Fler invånare kommer i arbete och skatteintäkterna ökar. Företagen i Västra Götaland och deras anställda bidrar varje år med nästan 136 miljarder kronor i skatt. Det är en avgörande del av finansieringen av vår gemensamma välfärd i Sverige.

I statens budget för år 2020 motsvarar det den totala kostnaden för hälso- och sjukvård samt social omsorg (84,2 miljarder kronor) och kostnaden för rättsväsendet (51,7 miljarder kronor). Att det går bra för företagen är således avgörande för att vi ska klara välfärdsutmaningarna vi står inför. Tänk bara vilka ytterligare välfärdssatsningar som skulle kunna genomföras om företagen i Västra Götaland växer och anställer fler. 

Ett bra företagsklimat bygger på en god dialog mellan företagen och kommunens politiker och tjänstemän. Det bygger på tydlighet, god kommunikation och så lite som möjligt av regelkrångel, osund konkurrens från kommunen och omotiverade kostnader.

Det kanske låter som att företagen vill bli bortskämda, komma undan billigt och slippa följa rimliga lagar och regler, men så är inte alls fallet. Tvärtom finns det stor förståelse hos företagen för att allt inte kan lösas i en handvändning. Det som de däremot inte kan tolerera är när de blir ignorerade, inte får återkoppling eller känner att de blir lurade och att deras ärenden förhalas. Tyvärr är det en ganska vanlig upplevelse.

Tänk vad som skulle kunna åstadkommas med en ny servicekultur i de kommunala förvaltningarna. Tänk om företagaren istället för att mötas av ett ”nej det får du inte” möttes av en person som sa ”nej så kan man inte göra, men om du gör så här istället så går det bra”. Tänk vad mycket tid och tandagnissel vi skulle spara. Och tänk vilken välfärd vi tillsammans skulle kunna bygga.