Exporten tappar marknadsandelar, industriproduktionen faller, handeln och tjänstesektorn utmanas av en allt hårdare internationell konkurrens. Samtidigt har Sverige bland de högsta lönekostnaderna i EU och vi ser tilltagande protektionistiska tongångar i omvärlden. ”Konkurrenskraft måste vara utgångspunkten i avtalsrörelsen, det är nödvändigt”, säger Peter Jeppsson, vice VD Svenskt Näringsliv.
Den tuffa internationella konkurrensen märks allt tydligare. Det är inte bara de stora exportföretagen som utsätts för prispress utan även små och medelstora företag. Sedan flera år brottas många företag, små- och medelstora, med en allt mer ansträngd konkurrenssituation.
- De senaste årens löneökningar har varit betydligt högre än tillväxten i produktiviteten. Det har gjort att de svenska företagens internationella ställning har försämrats, vi har tappat marknadsandelar. När facken påstår att det finns utrymme för stora lönepåslag utgår de från en verklighet många företag inte känner igen sig i, förklarar Peter Jeppsson.
Globaliseringen och digitaliseringen medför möjligheter för svenska företag att nå nya marknader. Men det leder också till att fler människor i fler länder tar upp konkurrensen med svenska företag, inte bara med pris utan också med kunskap och kvalitet. Svenska företag möter en allt hårdare konkurrens från länder där kostnaderna att anställa är betydligt lägre, men där kvaliteten på arbetet är likvärdig med den i Sverige.
- Våra konkurrenter finns utanför Sverige och har en helt annan kostnadsbas än oss. Vi skulle kunna skapa fler enklare jobb som inte ställer krav på högre utbildning eller längre arbetslivserfarenhet, jobb som skapar mervärde för våra kunder. De arbetstillfällena finns inte idag eftersom arbetsgivarkostnaderna är för höga, säger Pieter Sprangers, Stena Line Scandinavia AB.
- Vi konkurrerar inte bara om kunderna, utan även om kompetensen. Trots att vi är ett av Sveriges ledande elteknikföretag har vi svårt att finna rätt person med rätt kunskap eller utbildning. Alla som går elprogrammet på gymnasiet idag får jobb direkt men det täcker ändå inte våra behov. Tyvärr upplever vi också att intresset viker för enklare installationsjobb. Samtidigt har vi begränsningar i avtalen, de ger till exempel inte möjlighet till en flexibilitet vad gäller arbetstider. Det här är faktorer som påverkar vår konkurrenskraft och ger våra utländska konkurrenter fördelar, säger Thorbjörn Olsson, regionchef Midroc Installation Göteborg.
För att svenska företag ska stå sig i den internationella konkurrensen har vi inte råd att låta kostnaderna dra i väg och urholka konkurrenskraften ytterligare. Avtalsförhandlingarna måste ge villkor som stärker konkurrenskraften för svenska företag på den globala marknaden. Nu krävs avtal för starkare internationell konkurrenskraft och fler jobb i Sverige. Först då kan företagen bidra till integrationsarbetet där fler ska kunna få ett arbete och bryta utanförskap. Det är viktigt för att samhället ska hålla ihop.
- LOs förslag om utbildningsjobb utesluter den grupp som allra mest behöver den här typen av reformer, det vill säga de som inte har en färdig grundskoleutbildning och det handlar om 30 procent av våra nyanlända, säger Peter Jeppsson.
- En arbetsplats handlar om mycket mer än att ha ett jobb att gå till, även om det är huvudsysslan. Genom ditt arbete får du en tillhörighet och är en del av ett sammanhang, avslutar Thorbjörn Olsson.
Svenskt NäringslivAvtalsrörelsen