Upp till kamp – för näringsfriheten

Under förra helgen slog ICA-handlaren Mikael Ovrell i Kortedala larm om att brotten mot butiken har ökat lavinartat under de senaste två åren. Allt ifrån ringa stölder till rån, hot och våld mot både ägaren och personalen har medfört att personal sagt upp sig och stamkunder numera handlar någon annanstans. En butik som ägts och drivits av en familj i mer än 60 år har funderat på att lägga ner. Denna negativa utveckling måste få ett slut. När entreprenörer lämnar områden och butiker, restauranger och service stänger kommer också otryggheten att breda ut sig ytterligare.

Exemplen på liknande händelser under 2017 undgick knappast någon. I Malmö togs inte bara en butik över, utan drevs till och med av kriminella i ett helt dygn innan polisen kunde stoppa dem. I Husby utanför Stockholm tvingades Salam Kurda stänga sin butik efter 30 år på grund av att kriminaliteten hade börjat eskalera i området. Krossade fönster, grova stölder och försäkringsbolag som knappt vågade teckna avtal med entreprenörer i området hade blivit vardag.

Trygghetsfrågorna har kommit att bli de stora hotet mot näringsfriheten i Sverige och kan inte isoleras till enstaka uppmärksammade händelser i våra förorter. Otryggheten finns i alla landets kommuner och drabbar mängder av företagare, stora som små. I en av våra undersökningar från 2017 svarade över hälften av de drygt 30 000 tillfrågade företagarna ja på frågan om de upplever att brottsligheter är ett problem för det egna företaget. Den brottslighet som flest företagare såg en hög risk att drabbas av var bedrägerier, exempelvis i form av bluffakturor. Inbrott, rån, skadegörelse och stöld var andra former av brottslighet som hamnade högt på listan. Alla är de hot mot näringsfriheten och måste tas på största allvar.

Är det så konstigt att företagare börjar tröttna?

Det viktigaste staten faktiskt kan göra – är att garantera tryggheten, säkerheten och upprätthålla näringsfriheten för dem som levererar varor och tjänster och skapar resurserna till vår gemensamma välfärd. Många företagare sliter dag och natt, offrar semester och anställningstrygghet för att man älskar att driva företag. Genom hårt arbete och slit betalar man in alla de skattemedel som politiker fördelar för att vårt samhälle ska stå sig starkt.

Trots det spenderade handlarna i Sverige 11 miljarder på väktare och andra säkerhetshöjande åtgärder under 2017. 11 miljarder bara för företagen inom en bransch. Motsvarande nästan halva polisens budget. När man först tvingas betala skatt till rättsväsendet och sedan ändå finansiera säkerhetsinsatser för sitt företag, då minskar också incitamenten att driva företag i förlängningen. Det är egentligen inte så konstigt att många entreprenörer börjar tröttna.

Marknadsekonomins grundläggande fundament
För att Sverige ska få fler växande företag behövs givetvis förbättrade skattevillkor och minskad byråkrati. Men svensk företagsamhet behöver också ett återupprättat samhällskontrakt. En stat som garanterar tryggheten för sina invånare och företagare.

Marknadsekonomins grundläggande fundament, att utbud möter efterfrågan under fri konkurrens, riskerar att sättas ur spel när otryggheten tar över. Entreprenörer kan i förlängningen få svårt att etablera sig områden trots att det finns en efterfrågan på deras varor och tjänster. Vilket kommer leda till färre jobb och möjligheter i de områden som kanske behöver dem som allra mest.

En av Sveriges främsta konkurrensfördelar har varit faktumet att vi är ett land med hög tillit till både varandra och rättsväsendet. Ett land där det varit tryggt att driva företag. Det ska vi fortsätta att vara. Låt därför 2018 bli året då vi säkrar polisens resurser och ställer det som efterfrågas till förfogande för att mota kriminalitet och otrygghet en gång för alla. Ett år då vi tar trygghetsfrågorna på allvar och inser företagsamhetens betydelse för Sverige. Näringsfriheten måste försvaras.