Stridsåtgärder bör vara en sista åtgärd

Vad är problemet med konfliktdagar som mått för fredligheten på arbetsmarknaden?

–Statistiken ger inte hela bilden. Det är inte bara utbrutna stridsåtgärder utan även själva varslen som skapar problem för företagen. Arbetsgivare har sällan möjlighet att låta en konflikt bryta ut och varslet i sig kan innebära sådana kostnader att det är jämförbart med en utbruten stridsåtgärd. Varsel räknas inte i statistiken vilket ger sken av att det är fredligare på svensk arbetsmarknad än det i själva verket är. Under det första halvåret 2016 var antalet varsel i nivå med avtalsrörelseåren 2012 och 2013.

Vad är då konfliktregler?

–Konfliktregler är de regler som reglerar i vilka situationer det är tillåtet för ett fackförbund eller en arbetsgivarorganisation att genomföra stridsåtgärder.

Varför har vi konfliktregler i Sverige?

–Om vi inte hade haft konfliktregler så skulle det vara möjligt för facken att vidta stridsåtgärder när som helst och hur som helst. Då skulle ingen arbetsgivare vara beredd att betala kostnaden för att sluta arbetsfred, eftersom man inte vet när nästa konflikt kan bryta ut. Det skulle bli för dyrt och rättsosäkert – därför måste man reglera hur och när ett fackförbund har rätt att strejka.

Vad finns det för olika slags stridsåtgärder?

–Det är framförallt olika former av strejk eller blockad som används av facken. För arbetsgivarna finns lockouten att tillgå som stridsåtgärd, men åtgärden används i praktiken inte för att trappa upp en konflikt eftersom lockouten drabbar arbetsgivarna själva. Om arbetsgivarna varslar är det vanligen i form av spegellockout som innebär lockout av de arbetstagare som redan strejkar. Det är ett sätt för arbetsgivarna att skaffa sig kontroll över konfliktförloppet.

Vad finns det för lagar som reglerar dagens konfliktregler och stridsåtgärder?

–I regeringsformen – grundlagen – slås det fast att arbetstagare och arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder, om inte annat följer av lag eller avtal. Den närmare regleringen av konfliktreglerna finns i Medbestämmandelagen, MBL, som kom 1976 och ersatte bl.a. Kollektivavtalslagen från 1928. Konfliktreglerna återfinns under 41-45 §§ i avsnitten om fredsplikt och varsel. Dessa kan ses som inskränkningar av rätten att ta till stridsåtgärder. Ett enkelt riksdagsbeslut räcker för att ändra dessa konfliktregler.

På vilket sätt skiljer sig svenska konfliktregler från andra europeiska länder?

–Rätten att vidta stridsåtgärder är universell och skyddas idag av Europakonventionen. Sedan kan de olika länderna ha olika typer av inskränkningar när det kommer till kraven på proportionalitet i stridsåtgärderna eller rätten att varsla om sympatiåtgärder. Just Sverige kännetecknas av att ha extremt generösa konfliktregler, eftersom det idag saknas krav på proportionalitet eller reglering av sympatiåtgärder.

Svenskt Näringsliv vill begränsa möjligheten till sympatiåtgärder och införa en proportionalitetsprincip. Hur kommer det sig?

–Sympatiåtgärder utgör ett hot mot den svenska modellen då de kan vidtas trots att en arbetsgivare nyligen köpt arbetsfred genom att ha tecknat ett kollektivavtal. Trots detta kan man kort därefter dras in i en konflikt och det riskerar att underminera förtroendet för kollektivavtalen.

–Vi vill även införa en proportionalitetsprincip – det vill säga att en stridsåtgärd måste stå i proportion till den konflikt som pågår mellan parterna. Vi tror att det behövs då arbetslivet har utvecklat sig så att fler arbetsuppgifter idag ofta är koncentrerade till ett fåtal nyckelpersoner på företaget. Då kan facket lättare skapa stora konsekvenser genom att ta ut en eller flera nyckelpersoner i konflikt. Dagens regler är helt enkelt inte anpassade för dagens arbetsliv och kan därför slå extremt hårt mot en arbetsgivare samtidigt som reglerna skapar obalans mellan parterna.

Finns det några andra problem med dagens konfliktregler som du skulle vilja ta upp?

–Många av arbetsgivarorganisationerna vill att fackförbunden blir tydligare när de formulerar varsel. Jag tror att man skulle behöva en skärpning i lagstiftningen. Dessutom måste parterna en gång för alla enas om att stridsåtgärderna är systemets ”ultima ratio”, eller det yttersta argumentet. Det vill säga att parterna måste ha uttömt alla möjligheter till förhandlingslösning innan man varslar om stridsåtgärder, avslutar Ola Brinnen.