LogoLogo
LogoLogo
NYHET22 juni 2020

Svensk lönemodell klarar trycket

Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.

"Vi är inte vana vid en så obalanserad utveckling", säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.
Foto: Linnea Carlsson

Läget inför avtalsrörelsen som sköts fram till senare i höst är mycket speciellt. Vissa av sektorer går fortfarande på knäna, andra är troligen på väg in i en återhämtningsfas och i vissa sektorer är tempot högre än någonsin.

Men även om efterfrågan på arbetskraft varierar stort mellan olika branscher och yrkesgrupper så ligger den svenska lönebildningsmodellen fast, konstaterar Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet. Fack och arbetsgivare är överens om att industrin sätter märket, som andra sektorer sedan rättar sig efter.

– Ingen har signalerat att de tänker lämna den och det tycker jag är bra. I en sådan här speciell situation är det verkligen inte läge att döma ut en modell som har fungerat bra under så lång tid.

Vissa grupper, exempelvis inom vård och omsorg, trycker på för högre löneökningar, men det finns också motverkande krafter, enligt Irene Wennemo.

– De har en viss lönevind i ryggen men samtidigt håller det svenska systemet emot allt för snabba förändringar. Vi har inte fri lönesättning och det är bra i både upp- och nedgång. Det är värt något att ha modellen kvar även om vissa företag tycker att lönelyften är för höga medan vissa anställda tycker att de är för låga.

Hon tror inte heller att den ökande arbetslösheten kommer att påverka lönebildningen nämnvärt. Längre tillbaka i tiden ledde arbetskraftsbrist ofta till att lönerna ökade mer än avtalen, och tvärtom. Men under de senaste åren har löneglidningen har varit mycket liten.

– Trots att det före corona rådde högkonjunktur och arbetskraftsbristen var stor i många sektorer, så hade vi knappt någon löneglidning. Så tror jag att det blir även framåt.

Enligt vissa beror det på att märket fungerar bättre än tidigare, och enligt andra beror det på att svenska företag är allt mer internationellt konkurrensutsatta och måste anpassa lönenivåerna till omvärlden.

– Om till exempel svenska byggarbetare skulle höja sina löner rejält skulle det leda till att de blir utkonkurrerade av utländska byggbolag. Vi är på en konkurrensutsatt marknad.

I den här krisen kom varslen först i besöksnäringen och transportsektorn eftersom den inte berodde på att människor inte hade råd att handla utan på de skulle hålla sig hemma – ett framtvingat köpstopp. Annars brukar det vid nedgångar i ekonomin börja med att industrin dyker och först därefter påverkas inhemska sektorer.

– Vi har inga erfarenheter av kriser som är så speciella och genomgripande som den här och där osäkerheten är så extremt stor. Vi är inte vana vid en så obalanserad utveckling. Tidigare har vi kunnat blicka tillbaka och se hur vi hanterade den förra krisen, men det går inte den här gången.

När konjunkturen nu ser ut att sakta vända uppåt igen är det de som hade jobb före coronakrisen som först får jobb igen, konstaterar hon.

– De som är väl förankrade på arbetsmarknaden kommer hyggligt snabbt tillbaka till sina gamla yrken, förutom i de branscher som slås ut mer långvarigt.

Däremot får de med svagare anknytning till arbetsmarknaden det svårare att komma in. Många av de som har mist jobbet är nyanlända eller ungdomar som inte hade hunnit etablera sig ordentligt på arbetsmarknaden.

– De som har svagast anknytning till arbetsmarknaden förlorar ofta jobbet först vid en kris. Riktigt tufft är det för de som aldrig har haft något jobb. Nu står de ännu längre bak i kön och att bli långtidsarbetslös är riskabelt.

Därför behövs det kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser som praktik i olika former och regi, och utbildning, påpekar Irene Wennemo.

– Bäst är det om man kan erbjuda dessa grupper utbildning och det är under det kommande året som det måste ske. Nu är det viktigt att högskolorna, Komvux och Yrkeshögskolan klarar av att expandera för att kunna ta emot dem.

Många av de som blir av med jobbet ser utbildning som en lösning. Den som redan studerar kan fortsätter någon termin till och den som hoppat av sin utbildning före avslutad examen kan komplettera med kurser för att bli klar.

Gruppen nyanlända är svårare, konstaterar hon. Där är det till exempel viktigt att de har möjligheter att förbättra sin svenska till exempel när de inte får restaurangjobbet som de kunde få tidigare.

– Det är ett kommunalt ansvarstagande och frågan är om de i det här läget orkar se till att det finns ordentligt med sfi-platser efter sommaren?

LönebildningLönebildningcoronakrisenAvtalsrörelsen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist