ePrivacy-förslaget måste stödja dataanvändningen

Tjänstefieringen är en viktig trend i dataekonomin. Tillverkande företag säljer alltmer tjänster. Till exempel säljer Sandvik förutom gruvmaskiner också säkerhet tack vare uppkopplade produkter (IoT) som ger löpande information om utrustningens användning och behov av service. Den data och kommunikation som överförs till tillverkaren ger värdefull information för produktutveckling och innovation.

Sedan 2017 har ePrivacy-förordningsförslaget valsat runt hos olika ordförandeländer inom EU. Inget land har lyckats ena medlemsstaterna runt detta krångliga och konkurrenshämmande förslag. Svensk Handel har gjort stora insatser för att förklara hur förslagen skulle hindra e-handelns utveckling. Fortfarande finns en oro för hur funktionaliteten och säkerheten på webbplatser ska kunna upprätthållas. Den 13:e (!) Rådsversionen som nu ligger på bordet oroar BilSweden och alla som förstår hur negativt förslaget kan påverka det stora teknologiska klivet som utgörs av uppkopplade produkter. Både industri- och konsument-IoT-enheter kan ge enorma möjlighet att innovera, löpande optimera, uppgradera och därmed förlänga produkternas livslängd, men möjligheterna är mycket osäkra om nuvarande förslag går vidare till trialog.  

Det portugisiska ordförandeskapets ansträngningar att förbättra skrivningarna i ePrivacy-förordningen så att de bättre stämmer överens med dataskyddsförordningen, GDPR, är mycket lovvärda, men mer behövs. Det är inte rimligt att begränsa företagens möjligheter att hantera elektroniska enheters data, kommunikationsinnehåll och metadata (positionsdata) i sammanhang med lågt eller inget integritetsskyddsvärde. Den flexibilitet som lagts till av ordförandeskapet äts upp av mycket långtgående krav för villkoren att använda data. Kraven går längre än kraven i GDPR. Svenskt Näringsliv anser att bestämmelser för vidare behandling av metadata (artikel 6c) och terminalutrustningsdata (Artiklarna 8g1-g4) måste tillåta ytterligare behandling i de fall där integritetspåverkan för användarna är låg.

Den huvudsakliga rättsliga grunden i förslaget för att ha rätt till behandling är samtycke av användaren. Samtycket ska vara frivilligt, specifikt och informerat och utgöra en entydig indikation på den registrerades önskemål, enligt European Data Protection Board, EDPB, Riktlinjer 05/2020 om samtycke. EDPB har särskilt uppmärksammat problemet att inhämta samtycken i uppkopplade fordon, enligt nu gällande ePrivacy-direktivet i Riktlinjer 1/2020 om behandling av personuppgifter i samband med uppkopplade fordon. Den personuppgiftsansvarige, PUA, måste vara noggrann med att ta hänsyn till formerna för att inhämta giltigt samtycke från olika deltagare, som bilägare eller bilanvändare. Sådant samtycke måste tillhandahållas separat, för särskilda ändamål och får inte ”buntas ihop” med avtalet om att köpa eller leasa en ny bil. Samtycket måste vara lika lätt att återkalla som att ge.

Ett tungt argument varför samtycke som rättslig grund för överföring och behandling inte fungerar när flera brukare använder en IoT produkt eller ett uppkopplat fordon är ”den låga kvaliteten på samtycket”, se EDPS:s vägledning, punkt 49. Det är bland annat av samtyckesproblematiken som näringslivet upprepat påtalat behovet att i ePrivacy-förordningen införa den rättsliga grunden legitimt intresse som kan användas efter en intresseavvägning mellan integritetsskyddbehovet och företagets berättigade intresse av behandlingen (jmf GDPR, artikel 6.1.f).

EU:s och medlemsstaterna påtalar ofta behovet av att tillvarata dataekonomins möjligheter. Det finns en uttalad vilja att underlätta datadelning för att främja innovation och stärka EU:s konkurrenskraft. ePrivacy-förslaget bör därför möjliggöra den nivå på databehandling som speglas i den föreslagna Digital Government Act och andra initiativ enligt Datastrategin. Därtill kommer ambitionen att EU ska bli ledande på AI inom business-to-busness, B2B. Om det ska bli verklighet måste sannolikt en ny förordning som ePrivacy möjliggöra datainsamling, dataanvändning och datadelning från IoT-produkter, uppkopplade fordon och tillhörande appar.