Glöm inte företagen när gröna produkter blir standard

– I slutändan är det företagarna som kommer att göra grovjobbet. Därför är det viktigt att digitala produktpass utformas i nära dialog med företagen, sa EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M), medlem i den liberalkonservativa gruppen EPP.

Hon fick medhåll från Magnus Nikkarainen, näringspolitisk expert och hållbarhetsansvarig på Svensk Handel.

– Hållbarhet handlar inte bara om social och miljömässig hållbarhet utan även ekonomisk hållbarhet. Så om konceptet med digitala produktpass ska vara långsiktigt hållbart måste företagen vara delaktiga i processen, sa han.

På onsdagens seminarium, How can Digital Product Passports Ensure the Continuing Competitiveness of European Business? bjöds EU-kommissionen, företagsrepresentanter och politiker in för att diskutera utvecklingen av så kallade digitala produktpass. Ett förslag som nyligen lades fram av EU-kommissionen med syftet att hjälpa unionens 500 miljoner konsumenter att göra hållbara val, och underlätta för informationsöverföring i värdekedjan. De digitala produktpassen ska innehålla information om produkten, till exempel om vilka material som ingår i produkten för att exempelvis underlätta återvinning av produkterna och möjliggöra längre livslängd.

Svenskt Näringsliv stöder införandet av digitala produktpass men det finns frågor som måste hanteras på ett genomtänkt sätt för att se till att produktpassen stärker och inte försvagar de europeiska företagens konkurrenskraft, menar Jenny Svärd, Svenskt Näringsliv, moderator för webinariet.

Djävulen sitter i detaljerna

På seminariet var alla överens om att digitala produktpass är ett steg i rätt riktning för en mer cirkulär ekonomi. Men djävulen sitter i detaljerna. Medan lagförslaget ännu är i sin linda måste lagstiftare i samverkan med företagen identifiera potentiella utmaningar och räta ut frågetecken. Det är avgörande att produktpasset utformas på ett sådant sätt att det främjar och inte skadar det europeiska näringslivets konkurrenskraft, sa EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S), medlem i den socialdemokratiska gruppen S&D.

– Det är väldigt viktigt att vi lyssnar på företagens synpunkter så att vi både kan gå mot en mer cirkulär ekonomi samtidigt som företagen behåller sin konkurrenskraft och relevans på den globala marknaden.

Här finns flera viktiga aspekter att beakta. En sådan är att företagshemlig information hanteras på ett säkert sätt, om sådan information ens ska omfattas, menade Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.

– Våra medlemmar har uttryckt en oro för att lämna ut hemlig företagsinformation som, om det hamnar i orätta händer, kan användas av andra företag. Det handlar om företagshemligheter som man vill hålla hemligt av strategiska skäl. Om vi ger ut för mycket information kan de utländska företag som idag ägnar sig åt industrispionage i stället hitta samma information i digitala produktpass, sa hon.

Budskapet var att informationen i digitala produktpass måste vara av karaktären ”need to know” snarare än ”nice to know”, tillade Christina Wainikka.

– Alla behöver inte veta allting, sa hon.

Undvika administrativa bördor

Informationskraven får heller inte bli för omfattande och skapa administrativa bördor för enskilda företag. Det gäller särskilt små- och medelstora företag med knappa resurser. Därför måste lagstiftningen kräva att alla aktörer i värdekedjan drar sitt strå i stacken för att tillhandahålla viktig information, ansåg Robin Ljungar, hållbarhetschef på Trä- och Möbelföretagen.

– Originalproducenten får inte bli ensamt ansvarig att tillhandahålla den information som krävs i digitala produktpass. Annars riskerar företaget att lägga för mycket tid och resurser på administration som borde ha tagits fram av andra aktörer i värdekedjan, sa han.

– Vi får heller inte glömma att ställa samma krav på tredje parter utanför EU som verkar inom den inre marknaden. Det är en förutsättning för att digitala produktpass ska fungera effektivt och uppfylla sitt syfte, tillade Magnus Nikkarainen på Svenskt Handel.

Christina Wainikka efterfrågade också en framåtblickande lagstiftning som främjar fortsatt kreativitet inom näringslivet.

– Historien visar att innovation hela tiden skapar nya förutsättningar på marknaden. När till exempel skateboarden kom var man osäker på om den skulle kategoriseras som ett transportmedel eller en leksak. Vi bör vara förberedda oss på den här typen av utmaningar. Det sista vi vill se är en lagstiftning som låser in produktkategorier och skapar problem för framtidens innovationer, sa hon.

Omfattar alla produkter på marknaden

EU-kommissionens lagförslag omfattar alla produkter på marknaden förutom livsmedel, foder och läkemedel och kommer att få stor betydelse för hela näringslivet, eftersom det kommer att ligga till grund för i stort sett all produktlagstiftning inom EU. Lagförslaget sätter ramarna för hur prestanda- och informationskrav ska regleras i kommande produktspecifika lagstiftningar. EU-kommissionen avser att lägga fram drygt 30 nya produktlagstiftningar (genom delegerade akter) fram till år 2030.

EU-parlamentarikern Arba Kokalari tror att digitala produktpass har potential att bli världsledande och kan sätta en global standard för en mer cirkulär ekonomi. Men då måste arbetet göras rätt från början.

– Det här får inte resultera i ytterligare ett green-washing initiativ. Det har lagts fram ett bra förslag. Men nu börjar det riktiga arbetet, sa hon.

Som representant för EU-kommissionen fanns William Neale, rådgivare för cirkulär ekonomi vid kommissionens miljögeneraldirektorat.

– Det är många som lyfter intressanta poänger som företagshemligheter och administrativa bördor. Vi måste så klart se efter företagens behov och hitta rätt balansgång. Vi strävar också efter en ”need to know”-princip. Hittills har vi fått väldigt positiv feedback från företag vi har pratat med. Framöver måste vi identifiera alla möjliga utmaningar och hitta en lösning som kan ge största möjliga nytta och bidra till en långsiktig cirkulär ekonomi.