Möjlighet att förbättra AI-förordningen – tar EU chansen?
EU vill förenkla sitt omfattande digitala regelverk och säkerställa att innovation inte hämmas av onödigt komplexa regler. Som en del av detta arbete har EU-kommissionen lagt fram förslag på justerade och förenklade delar av EU:s AI förordning. Syftet är att göra AI förordningen tillämpningsbar i praktiken, tydlig, proportionerlig men utan att kompromissa med skyddet för grundläggande rättigheter eller konsumentsäkerhet.
Inom EU finns en insikt om att regelbördan minskar konkurrenskraften. Därför föreslår kommissionen bland annat i en så kallad Digital Omnibus för AI förlängda tidslinjer för tillämpning av högrisk AI1, mer flexibla regler för databehandling vid AI-utveckling samt förenklade krav för mindre företag. Syftet är att minska administrativa kostnader och skapa bättre förutsättningar för innovation.
Så vill Svenskt Näringliv förändra reglerna
Tillämpningsdatum för reglering av högrisk-AI är mycket tidskritisk och bör hanteras separat.
Otydlig avgränsning av högrisk-AI skapar stor osäkerhet. Reglering måste utgå från risker, inte teknik eller hela områden.
Kravet på AI-kunskap bör slopas eftersom det inte krävs lagstiftning för att företag ska säkerställa rätt hantering och handhavande av AI inom sin verksamhet.
Att kunna behandla känsliga personuppgifter är nödvändig och praktiskt motiverad (bias mitigation) men förslaget är inte tillräcklig för att ge verklig effekt.
Möjlighet att testa AI-system i verklig miljö är avgörande för innovation, riskhantering och anpassning och bör därför omfatta alla AI system, inte bara de som testas i regulatorisk sandlåda.
Administrativa lättnader är välkomna, men regler bör utformas så att alla företag, oavsett storlek, kan följa lagen. Detta är viktigt för konkurrensneutralitet och för att undvika tillväxthämmande trösklar. Undantag skapar också problem i leverantörskedjan när underleverantörer har förenklad dokumentation.
Överlappande regler för bland annat notifierande organ och dokumentationskrav i olika lagstiftningar behöver åtgärdas.
Svenskt Näringsliv anser att EU:s Digital Omnibus om AI är ett första steg mot en mer förutsebar och mindre byråkratisk reglering som kan stärka konkurrenskraften. För svenska företag är det avgörande att EU nu tar tillfället i akt att rätta till centrala problem i AI-förordningen och säkerställa att den blir proportionerlig, teknikneutral med tydliga riskbaserade krav och tidsfrister som gör efterlevnad möjlig i praktiken.
1. Högrisk-AI används i situationer där fel anses kan leda till allvarliga konsekvenser för människor. Det kan till exempel vara när AI används för att ställa diagnoser inom sjukvården.
