LogoLogo
LogoLogo
NYHET8 september 2016

Kollektivavtal vid upphandling ett fackligt beställningsjobb

Att regeringen överväger att ställa kollektivavtalsliknande krav vid offentlig upphandling ser Nils Karlson, vd för forskningsinstitutet Ratio, som ett stort problem. Det är ett ingrepp i den svenska modellen och utestänger nya, innovativa företag från offentlig upphandling, anser han.

Nils Karlson, chef för Ratio, Näringslivets forskningsinstitut.
Nils Karlson är chef för det fristående forskningsinstitutet Ratio.

– Det är ett beställningsjobb från fackföreningar, som är djupt problematiskt.

Nils Karlson, docent och vd för det fristående forskningsinstitutet Ratio, ger sin förklaring till vad som ligger bakom regeringens förslag att ställa högre sociala krav på företag vid offentliga upphandlingar.

Han ser det som ett ingrepp i den svenska modellen, att upphandlare ska tolka kollektivavtal. Modellen bygger på att parterna utvecklar och tar ansvar för attraktiva kollektivavtal.

– De flesta företag i Sverige är små och medelstora, många av dem har inte ens kollektivavtal. Förslaget stänger effektivt ute nya, innovativa företag från offentliga affärer. Dessutom förstärker kollektivavtalslikande villkor den starka centraliseringstendensen i upphandlingssystemet, så det här är ingen bra väg att gå.

Offentlig sektor köper in tjänster och varor av många slag, allt från till exempel it-system och kylskåp till hotellnätter och konferenslokaler till ett sammanlagt värde av drygt 700 miljarder kronor per år.

– Det är en viktig marknad för svenska företag. Många branscher berörs, inte bara välfärdssektorn, säger Nils Karlson.

Sverige avviker från majoriteten av EU:s medlemsländer genom att, efter Portugal, ha lägst andel SME-företag som vinner offentliga kontrakt, enligt en EU-undersökning. Förklaringen är en starkt centraliserad upphandling och ramavtal med ett fåtal företag. Trenden är storskalighet. Upphandlingarna växer, värdet stiger, vilket gynnar storföretag, enligt Nils Karlson.

– Det kanske effektiviserar upphandlingsproceduren på kort sikt, men i ett längre perspektiv får det den olyckliga konsekvensen att det endast är större företag som uppfyller kraven. Dessutom undergrävs kvalitet och kostnadskontroll.

Att reglerna kring offentlig upphandling är krångliga är ingen garanti för att varor blir billigare. Risken att göra misstag är stor. Experter på området utesluter inte att det finns avtal skrivna mellan privata aktörer och landsting, kommuner eller statliga myndigheter, där priset kan ifrågasättas och blir dyrare än vad som är tänkt.

– Det är ett dysfunktionellt system som inte diskuteras tillräckligt. Vi skulle få en annan kvalitet och prisnivå om fler små och medelstora företag deltog i upphandlingar, säger Nils Karlson.

I takt med att processen blivit mer komplicerad har antalet överprövningar, det vill säga fall där anbudsgivare klagar i domstol på att en upphandling inte gått rätt till, ökat markant. 2005 fick förvaltningsdomstolarna in 1 280 överklaganden om offentliga upphandlingar i domstol. 2015 var de 2 937 stycken.

En statlig utredning från 2011 visar att kompetensen i kommuner, landsting och andra myndigheter kring upphandling och inköp allmänt är låg. Den visar också att upphandlade kontrakt sällan följs upp eller utvärderas och att överklaganden har gjort det svårare för myndigheter att köpa in varor och tjänster. Risken är att upphandlarna accepterar alldeles för dyra upphandlingar bara för att den gått rätt till, utan att se till att det är en bra affär.

Brist på uppgifter om rätt pris och tidigare upphandlingar gör att det också är svårare att jämföra affärer. Statistik behövs för att göra strategiska ställningstaganden som leder till bättre konkurrens och därmed bättre affärer, enligt Ratio.

– Sammantaget får problemen negativ effekt på svensk ekonomi. Innovationsförmågan hämmas likaså utvecklingspotentialen. Dessutom blir det problem med kvalitetssäkring och kostnadskontroll av varor och tjänster, säger Nils Karlson.

Han betonar att det är konkurrens och kommersialisering av varor och tjänster som bygger välstånd långsiktigt.

– Därför bör man tänka över offentliga åtaganden i större utsträckning. Ska politiker och byråkrater bestämma? Det här är en elefant i rummet som aldrig diskuteras.

Nils Karlson vill se mer forskning, jämförande analyser från olika länder. Han konstaterar att vissa lyckas vrida utvecklingen rätt. Ett exempel är Danmark där andelen små och medelstora företag som deltar i offentlig upphandling ökar.

– Det finns förebilder i vår närhet. Dem borde vi titta närmare på.

Offentlig upphandlingUpphandling
Skriven avPeter Ceder
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist