"Landstingen svälter ut privata vårdalternativ"

Alla vårdgivare ska i vårdvalet behandlas lika, oavsett regi och privata vårdgivare ska få samma ersättning som landstingets vårdcentraler. Men enligt en ny rapport från Vårdföretagarna klarar många landstingsdrivna vårdcentraler inte av att bedriva sin verksamhet utifrån de resurser som det var tänkt.
I 19 av 21 landsting gick den offentligt drivna primärvården, via landstingen och regionerna, med underskott under 2016. I åtta landsting och regioner – Gotland, Jämtland, Härjedalen, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Västernorrland, Västerbotten och Örebro – låg underskotten mellan 4 och 10,5 procent. För att hantera situationen måste pengar skjutas till. Därmed verkar inte den privata vården och den landstingsdrivna vården på samma villkor, betonar Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna. De offentligt drivna vårdcentralerna får mer pengar när de tillåts gå med förlust. – När landstingsvården sätter på sig en större kostym än den får plats i så blir det orättvist gentemot de privata vårdgivarna. Dessvärre har det här pågått år efter år i flera regioner och landsting, i princip ända sedan vårdvalet infördes. Det har gjort att det blivit ojämlika villkor och det kan vi inte acceptera. Om vi ska satsa mer på nära vård så måste det ske en förändring, säger hon.

Hon menar att underskotten hos landstingsdrivna vårdcentraler visar att ersättningen sätts för lågt.

– Det tycks som att i vissa landsting svälts privata alternativ ut, medan de landstingsdrivna vårdcentralerna bakvägen hålls under armarna. I slutändan riskerar det att drabba patienterna.
– I debatten talas det väldigt mycket om vinster i välfärden, men alldeles för lite om förluster i välfärden. Att utvecklingen har pågått under flera år bekräftas av en rapport från Konkurrensverket från 2014. Av de 1065 vårdcentralerna som ingick i myndighetens kartläggning gick 435 med underskott under 2012, vilket motsvarade 41 procent. Andelen var redan då avsevärt högre bland landstingen än bland de privat drivna. Konkurrensverket skriver i rapporten att utvecklingen riskerar att drabba patienter då ”Det är inte troligt att en privat aktör skulle etablera sig eller fortsätta verka på lång sikt i ett område som är underfinansierat. Det gör att de som bor i dessa områden också får små möjligheter till ett reellt val av vårdcentral”.

För Vårdföretagarnas del är budskapet tydligt: Lagen om valfrihetssystem (LOV) måste bli tydligare.
– LOV behöver skärpas för att säkra likabehandling mellan offentlig och privat vård. Det är tydligt att så inte är fallet idag, säger Karin Liljeblad på Vårdföretagarna. Hon efterfrågar att vårdvalsersättningen indexeras, möjligheten att efterhandsreglera ersättningen till privata aktörer och inte minst att dialogen med landstingen blir bättre. – Det behövs dialog om hur ersättningen ska se ut. Hittills har det har inte fungerat tillräckligt bra. Alla landsting och regioner är olika och de flesta har plattformar för dialog, men det har alltför ofta blivit en envägskommunikation, säger hon.