Så ska Sverige växa igen: ”Kan inte ha det så här”

Sverige har tappat mark i välståndsligan och växer långsammare än många konkurrentländer. På Svenskt Näringslivs ekonomiseminarium i Almedalen var budskapet till politiken tydligt: utan reformer riskerar Sverige att halka ännu längre efter.

Under Svenskt Näringslivs ekonomiseminarium i Almedalen betonade Jan-Olof Jacke, vd, att politiken nu måste rikta fokus mot rätt frågor.

– En av de stora avgörande frågorna handlar om hur vi får en starkare svensk tillväxt. Och tillväxt handlar inte bara om lite KPI och ekonomiska data. Det handlar om fler jobb, starkare välfärd och en möjlighet att rusta vårt försvar, säger han.

Tillväxten får inte tas för given, menade han. Sverige har på några decennier tappat rejält i OECD:s välståndsliga, från plats 4 till plats 13.

– Och vi har haft en tioårsperiod mellan 2015 och 2025 när vi har växt klart långsammare än många av våra konkurrentländer. Så kan vi absolut inte ha det, säger han.

Frågan är därför vad som krävs för att få fart på svensk tillväxt och konkurrenskraft.

Irland ett gott exempel

Enligt Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, finns inspiration att hämta från Irland, som till skillnad från Sverige har klättrat snabbt i välståndsligan.

– Jag var där 1992 och då var det tydligt att landet var mycket fattigare än Sverige. Det märktes på infrastrukturen, bostäderna och hur mycket pengar folk hade i plånboken. Faktum är att Irland var Västeuropas fattigaste land. De låg på plats 22 i början på 70-talet och var till och med nere på plats 23 i välståndsligan. Men efter det så har de gjort en remarkabel tillväxtresa och ligger i dag på plats 2, säger han.

Det som utmärker Irland är, enligt Sven-Olov Daunfeldt, en samlad politik och en tydlig förståelse för att det är företagen som skapar tillväxt.

– Det är när företagen vågar ta risk, anställa och investera som jobben skapas. För när jobb skapas så ökar skatteintäkter och vi kan stärka våra gemensamma värden, säger han.

Han har också räknat på vad en något högre årlig tillväxttakt skulle innebära för Sverige. Konjunkturinstitutet räknar med en genomsnittlig tillväxt på 1,8 procent per år. Om den takten i stället kunde öka till 2,5 procent skulle effekten bli mycket stor över tid.

– Bara under de närmaste tio åren fram till 2035 så skulle vår bruttonationalprodukt vara 500 miljarder kronor högre. Det är ungefär lika mycket som hälso- och sjukvården kostar. Det skulle innebära att varje hushåll i Sverige skulle vara 100 000 kronor rikare. Det är därför tillväxt är så viktig, säger han.

Tillväxt föder dessutom tillväxt genom ränta på ränta-effekten, förklarade han.

– Så på sikt kommer en högre tillväxttakt att få en exponentiell effekt, vilket innebär att till 2050 skulle effekten bli nästan ofattbar, fortsätter han.

Efterlyser reformer

Svenskt Näringslivs företagarpanel visar att åtta av tio företag vill växa. Samtidigt är det bara två av tio företag som faktiskt växer, vilket enligt Sven-Olov Daunfeldt beror på en rad tillväxthinder. För att få fart på utvecklingen måste produktiviteten öka, det vill säga hur mycket som kan produceras per arbetad timme och per kapitalenhet. Även antalet arbetade timmar i ekonomin behöver öka.

– Vi behöver reformer som attraherar talanger och experter till Sverige. Vi behöver öka arbetskraftsinvandringen, inte minska den. Vi behöver också en utbildningspolitik som matchar utbildningar med näringslivets behov av arbetskraft. Idag är det bara få länder som har högre arbetslöshet än Sverige, men ändå är det nästan hälften av företagen som inte hittar personal med relevant kompetens. Det är ett gigantiskt misslyckande. Matchningen fungerar uruselt, säger han.

Två av tre företag som använder Arbetsförmedlingen är missnöjda. Samtidigt är det många företag som inte ens vänder sig till myndigheten när de behöver rekrytera, enligt företagarpanelen.

Ett annat hinder är regelkrångel och byråkrati.

– Det är det snabbast växande tillväxthindret för företagen. Vi ser att tillståndsprocesser kan ta flera år och att investeringar kan hamna i andra länder. I vissa fall skulle jag hävda att processerna är rättsosäkra. Det är inte hållbart att reglerna i Sverige ska vara krångligare än i andra länder. Så skapas inte tillväxt, säger han.

När det gäller kapitalinvesteringar finns också lärdomar att dra från Irland, menade han. Landet har sänkt bolagsskatten till EU:s miniminivå och har generösa avdrag för investeringar i forskning och utveckling.

– Vi vet att det här driver företag till Irland, även svenska företag väljer att göra investeringar där. Vi kan inte ha andra skattesatser än våra konkurrenter, vi behöver naturligtvis också sänka bolagsskatten, marginalskatten och andra tillväxthämmande skatter, säger han.

Unga entreprenörer ger lyft

Sven-Olov Daunfeldt lyfte också behovet av fler unga och snabbväxande företag. Det är dessa företag som bidrar mest till sysselsättningen i Sverige, förklarade han.

– Dessa företag måste vi få att skala upp i Sverige och inte i andra länder.

Ofta skapas de snabbast växande företagen av entreprenörer som är yngre än 30 år.

– Det innebär att vi måste satsa mycket mer på ung företagsamhet. UF borde finnas på alla utbildningar i Sverige på gymnasiet. Det skulle bygga en entreprenörskultur som på sikt leder till fler växande företag, säger han.

Under seminariet deltog även företrädare för Socialdemokraterna och Moderaterna för att diskutera hur Sverige kan stärka tillväxten. Enligt Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M), har det trots allt skett ett ”bryt” i svensk ekonomi till det bättre. Sverige ligger nu över EU-genomsnittet när det gäller tillväxt, framhöll han.

– Vi har nu tre gånger så hög tillväxt som Tyskland. Det är en bra början för en bättre framtid, säger han.

Framåt efterfrågar han bland annat bättre optionsprogram, kortare tillståndsprocesser, principen om hälften kvar efter skatt, sänkta skatter på låga inkomster samt tuffare krav på dem som står utanför arbetsmarknaden, kombinerat med verktyg för att kunna bidra till samhället.

– Vi ska ha en positiv förväntan på människor. Sen är ju politik inte bara att göra bra saker utan det är också att navigera bort från rena dumheter som exitskatt, förmögenhetsskatt och väldigt höga skatter på boende för att ta några exempel, säger han.

Han betonade också behovet av att utbildningssystemet i högre grad anpassas till arbetsmarknadens behov.

Mer billig el

Fredrik Olovsson, näringspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, menade att möjligheterna med samverkan mellan stat och näringsliv ofta underskattas.

– Det är en ny värld, där inte minst teknikutvecklingen med AI går snabbt och det gäller att hänga med.

Enligt Fredrik Olovsson hamnar för stora resurser i dag hos några få bolag från andra länder, något som han menar är tillväxthämmande.

– Vi behöver se till att effekterna sprids i samhället, säger han.

Han ser positivt på Sveriges förutsättningar inom elproduktion, men betonade att volymerna måste öka.

– Vi har egentligen ingen ny energiproduktion på väg in under de närmaste åren. Vi behöver mer billig fossilfri el i Sverige.

Fredrik Olovsson vill också se mer samarbete kring stora områden som energi, infrastruktur och skatter.

– Det betyder inte att alla partier ska tycka lika, men det betyder att i avgörande frågor så måste vi kunna skapa stabilitet och långsiktighet för företag och hushåll, säger han.

Några handslag blev det inte under seminariet. Politikerna var överens i vissa frågor, men långt ifrån alla. Problemet är att diskussionen ofta hamnar på en alltför generell nivå, där konkretionen saknas, konstaterade Martin Andersson, professor vid BTH.

– Tillväxtfrågan är väsentlig, det är bra att det talas om denna. Men jag saknar till exempel en djupare diskussion om hur infrastruktur kan slå mot kompetenskrisen. Att förstora lokala arbetsmarknader kan underlätta matchningen. Det räcker inte att bara skruva på utbildningar. Funkar inte pendlingen kan människor inte ta vissa jobb, säger han.

Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, menade att den offentliga sektorns problem ofta hamnar i skymundan när ineffektivitet och slöseri diskuteras.

– Dåliga system underhålls. Varför ska vi köpa det, när vi inte gör det utanför den offentliga sektorn, säger hon.