Starkare tillväxt väntar, men skadliga förslag i valrörelsen oroar
Svenskt Näringslivs Näringslivsindikator visar ett positivt värde för första gången på fyra år. Det är ett tydligt tecken på att svensk tillväxt nu tar fart efter en utdragen lågkonjunktur. Uppgången är bred och drivs av privat konsumtion, industriproduktion och export. Tillväxten väntas uppgå till 2,9 procent i år och 2,7 procent 2027. Det är höga tillväxttakter i ett internationellt perspektiv.
– En del förslag i valrörelsen är direkt skadliga för svensk ekonomi och kan riskera att bryta den efterlängtade konjunkturuppgången. Oavsett vilken regering vi får är det viktigt att näringspolitiken bidrar till att skapa en god tillväxtmiljö för företagen, säger Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Inflationen har stabiliserats runt Riksbankens mål, även när man tar hänsyn till tillfälliga effekter så som sänkningen av matmomsen. Men ett ökat resursutnyttjande i ekonomin och det högre ränteläget i omvärlden gör att Riksbanken förväntas höja styrräntan med 50 punkter under prognosperioden.
– Utöver en förväntad höjning av styrräntan finns också ett tryck uppåt på långa marknadsräntor. Svenska hushåll är räntekänsliga så detta är en riskfaktor för konjunkturen, säger Daunfeldt.
Problemen på arbetsmarknaden kvarstår. Arbetslösheten förväntas bli 8,6 procent 2026 och falla ned till 8,0 procent 2027, vilket fortfarande är en hög nivå både historiskt och internationellt. Samtidigt förblir kompetensförsörjningen en av företagens största utmaningar när de vill växa.
– Man kan konstatera att en av fem i arbetsför ålder inte är självförsörjande. Sverige har strukturella problem som nästa regering behöver adressera, avslutar Daunfeldt.
