Kraftig nedgång i svensk ekonomi

Världsekonomin, och inte minst den svenska ekonomin, tog sig igenom pandemin med mindre ekonomiskt lidande än flertalet förutspådde. När pandemin klingade av fanns förutsättningar för en kraftig ekonomisk uppgång. Utbudsbegränsningar när ekonomierna tog fart har i kombination med utbudschocken som följde av Rysslands anfallskrig mot Ukraina gett en hög, bred och ihållande inflation.

Utbudsbegränsningarna, utbudschocken och centralbankernas åtstramande penningpolitik ger effekten att världsekonomin – och svensk ekonomi – nu går in i en lågkonjunktur. Hur kraftfull denna blir avgörs av inflationsutvecklingen framöver. I ett mer optimistiskt scenario landar KPIF 2023 på 6,2 procent och i ett annat scenario på 8,6 procent (årsgenomsnitt). En viktig pusselbit för detta är avtalsrörelsen.

– Läget är ytterst osäkert. Det finns förutsättningar för att inflationen faller tillbaka snabbt nästa år, men det är långt ifrån säkert. Om den höga inflationen biter sig fast kommer Riksbanken att strama åt penningpolitiken än mer än vad man redan sagt. I båda fallen går Sverige in i en lågkonjunktur. För att bibehålla företagens konkurrenskraft och undvika att spä på inflationsutvecklingen är det extremt viktigt att vi får en ansvarsfull avtalsrörelse, säger Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Den globala tillväxten halveras i år och de svenska företagen pressas av kostnadsökningar. Hittills under 2022 har det uppdämda konsumtionsbehovet efter pandemin hållit den svenska konjunkturen uppe, men nu vänder ekonomin kraftigt nedåt. Både hushåll och företag är pessimistiska inför framtiden. Svenskt Näringsliv räknar i sitt mer optimistiska scenario med nolltillväxt. I det mer pessimistiska scenariot faller BNP med 1,2 procent 2023.

– Det ekonomiska läget är ovanligt svårbedömt. Hittills har inflationen kontinuerligt underskattats. Den geopolitiska situationen är förstås svårbedömd, liksom energimarknaderna. Det finns möjligheter till en mjuklandning för konjunkturen. Till viss del har parterna den utvecklingen i egna händer, säger Sven Olov Daunfeldt.

Arbetsmarknaden är fortsatt en akilleshäl. Arbetslösheten bottnar på 7,4 procent (årsgenomsnitt) i år för att sedan vända uppåt. Detta trots att företagen under en lång tid haft hög efterfrågan på arbetskraft. Nu faller anställningsplanerna tillbaka och varslen har börjat öka.

– Att arbetslösheten bottnar på en hög nivå är ett svaghetstecken. Kompetensförsörjningen fungerar dåligt. Därtill finns ett omfattande utanförskap som inte fångas i arbetslöshetssiffrorna. Regeringen måste genomföra ett omfattande reformarbete för att svensk arbetsmarknad ska fungera bättre, avslutar Sven Olov Daunfeldt.