Så tar företagen Sverige ur krisen

Svenskt Näringsliv har sedan i mars löpande presenterat förslag för att skydda i grunden livskraftiga företag och jobb från att slås ut under pandemins akuta fas. Att regering och riksdag genomfört många av förslagen har gjort att covid-19 inte slagit ännu hårdare mot svensk ekonomi.

Vi vet att krisen är långt ifrån över. För åtskilliga företag är läget fortfarande nattsvart. För att de ska överleva krävs fortsatta krisåtgärder.

Men samtidigt måste vi få fart på Sverige igen. Vi måste genomföra åtgärder som möjliggör en återhämtning, men också ta itu med de strukturella ekonomiska problem som fanns redan före pandemin.

Krisen har visat den enorma styrka som finns i näringslivet och på svenska arbetsplatser. Tar vi med oss den kraften in i framtiden och fattar de beslut som krävs så finns det skäl för optimism.

Därför presenterar Svenskt Näringsliv idag ett brett åtgärdspaket för att stärka investeringarna och investeringsviljan. Detta är paket nummer två av tre i vårt projekt Återstarta Sverige.

I juni presenterade vi kraftfulla åtgärder för att möta den snabba försvagningen på arbetsmarknaden, men också för att långsiktigt få fler i arbete.

Nu tar vi nästa steg och fokuserar på behovet av framtidsinvesteringar.

Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel visar att näringslivets investeringar har fallit snabbare än under finanskrisen. Investeringsenkäten från SCB bekräftar den bilden. Om investeringarna inte höjs varaktigt riskerar vi vår långsiktiga välståndsutveckling, men framförallt att tappa fart i digitaliseringen, klimatomställningen och utvecklingen av företag i Sverige. En stark innovationskraft kräver ökade investeringar.

Näringslivets investeringar jämfört med sex månader tidigare

Sverige gick in i pandemin med en svag produktivitetsutveckling. Det avspeglar den generella investeringsnivån. Men det slår också åt andra hållet, det lönar sig för dåligt att investera i Sverige.

Den svaga konjunkturen, osäkerhet om framtiden, men också skatter och en kostsam regelbörda, håller tillbaka investeringar. Det måste bli mer attraktivt att bygga för framtiden. Vi riskerar annars att skapa en negativ spiral där otillräckliga investeringar hämmar produktivitetsutvecklingen, vilket får återverkningar på jobb, löner och vinster på både kort och lång sikt.

För att bryta utvecklingen föreslår vi därför följande åtgärder:

• Stärk Sverige som kunskapsnation
  De samlade investeringarna i forskning och utveckling (FoU) bör öka med en procent av BNP till 2030. Av ökningen bör staten stå för 25 procent och näringslivet för 75 procent. För att säkerställa att forskningen blir relevant bör universitet som framgångsrikt samarbetar med näringslivet premieras. 
• Underlätta klimatomställningen
  Det svenska elsystemet befinner sig i en allvarlig kris. Ett väl fungerande elsystem är centralt för att klara av klimatomställningen och fasa ut fossila bränslen. Det är också avgörande för företagens investeringsvilja. Vi föreslår att den planerade utbyggnaden av stamnätet tidigareläggs med tio år, från 2040 till år 2030. Trafikverket och Svenska Kraftnät bör få i uppdrag av regeringen att under 2021 ta fram en plan för förstärkt elnätsinfrastruktur i anslutning till de viktigaste transportflödena.
• Frigör potentialen i digitalisering och AI
  Digitaliseringen påskyndas av krisen och näringslivet är drivande i utvecklingen, men lagar och regler måste uppdateras för att frigöra den fulla potentialen. 
• Minska regelbördan och underlätta tillståndsprocesser
  Företagens regelkostnader ökar med i genomsnitt 1,2 miljarder kronor per år. Investeringar och etableringar motverkas när regelbördan ökar och krånglet upplevs som stort. Det tar för lång tid att få tillstånd för investeringar. I spåren av pandemin är det viktigt att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder för att sänka företagens regelkostnader och administrativa bördor. 
• Sänk bolagsskatten
  Bolagsskatten påverkar direkt mängden investeringar som genomförs och bör i ett första steg sänkas till 18 procent. Regelverket i övrigt behöver också förbättras. För att öka de ägarledda företagens investeringsvilja bör beskattningen göras enklare och mer attraktiv.

Utöver detta behöver den internationella handeln säkras genom att Sverige driver på för handelsavtal som säkrar flöden av kritiska produkter, reformering av WTO samt att avdragsrätten för importmoms säkerställs. Slutligen behöver EU:s återhämtningsfond användas för investeringar som förbättrar Europas konkurrenskraft.

Våra förslag kan i stora delar börja genomföras omgående. De skulle stärka investeringsklimatet och öka framtidsinvesteringarna i näringslivet, förbättra konkurrenskraften och långsiktigt leda till bättre reallöner och ekonomisk tillväxt.

Svenskt Näringsliv återkommer med ytterligare konkreta åtgärdsförslag för att företagen ska kunna återstarta Sverige. Det politiska uppdraget måste vara att ge företagen möjligheten att göra det.