Hur konkurrensreglerna bäst understödjer gröna given

Väl avpassade konkurrensregler en förutsättning för att kunna uppnå målen i den gröna given

EU-kommissionen har efterfrågat synpunkter på hur gemenskapens konkurrensregler kan skapa bästa möjliga förutsättningar för att uppnå målen i den gröna given om en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi.

Här är Svenskt Näringslivs bidrag till debatten.

Konkurrensreglerna är kanske inte det första man tänker på när frågor inom ramen för den gröna given diskuteras – såsom klimatneutralitet, minskade koldioxidutsläpp eller cirkulär ekonomi. Det är ofta snarare nya tekniska innovationer, stramare regelverk eller förändrad beskattning som kommer på tal. Ändå är konkurrensreglerna en förutsättning för att dessa förändringar ska komma till och bli effektiva.

Näringslivet är motorn i arbetet för att skapa ett mer hållbart samhälle. Bara genom innovativa och effektiva företag som driver utvecklingen framåt kan vi få till de tekniska lösningar som behövs för att klara den stora utmaning som den gröna given presenterar för oss. Då gäller det att inte skada de drivkrafter som gör att företag varje dag anstränger sig till det yttersta för att ta nästa steg, att få fram morgondagens tekniska lösningar eller sätt att tillhandahålla tjänster. Väl fungerande konkurrens ser till att företag premieras för sina insatser och inte för till exempel sin storlek, väl avpassade statsstödsregler ser till att det inte är företagen med de mest stödgivande staterna i ryggen som i slutändan premieras.

De befintliga konkurrensreglerna och statsstödsreglerna öppnar redan idag möjligheten för samarbeten mellan företag när det är befogat, och för medlemsstaterna att stödja gröna investeringar när näringslivet inte kan klara av dessa själva. Det viktiga är att regelverken utnyttjas av medlemsstaterna och att det tydliggörs vilka möjligheter som regelverken ger, så att företagen känner till alternativen. Här finns det nog en del ytterligare att göra, och att se till att regelverken är långsiktiga och tillämpas och tolkas på samma sätt i alla medlemsstater.

Finns det då inga ytterligare önskemål?

Jo, säkert kan det skruvas på vissa stödnivåer så att det offentliga kan gå in och möjliggöra även de projekt som är särdeles svåra att räkna hem ur ett affärsmässigt perspektiv, men där den potentiella samhällsnyttan överväger och särskilt där den potentiella positiva effekten på klimatet är stor. Och det finns många delar av regelverket som är viktiga att värna för svenskt vidkommande, inte minst möjligheten att sätta ner skatten för energiintensiv industri – nedsättningen räknas som ett statsstöd och är en förutsättning för att vi ska kunna ha hög generell beskattning och höga klimatambitioner, samtidigt som vi ser till att industrin har en ärlig chans att kunna hävda sig i den globala konkurrensen.

Den största farhågan i detta sammanhang är dock förmodligen i realiteten inte att möjligheterna till stöd inskränks. Det är snarare att möjligheterna att ge stöd blir för omfattande och utnyttjas av andra länder i sådan omfattning att konkurrensen snedvrids. Det skulle vara till stor nackdel för svenska företag, som ofta ligger i framkant när det gäller klimatsmarta lösningar.