EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

Det gör att svenska företag har stora möjligheter att bidra till klimatarbetet både här hemma och långt utanför Sveriges gränser. Export av klimatsmarta produkter och tjänster skapar en ökad global klimatnytta En av de viktigaste förutsättningarna för att öka det redan ambitiösa klimatarbetet är ett generellt gott näringslivsklimat, såväl i Sverige som i EU. Detta ger också en dubbel vinst – duktiga svenska företag bidrar till minskade klimatutsläpp långt utanför Sveriges gränser, samtidigt som det gagnar svensk ekonomi och välfärd.

Näringslivet i Sverige är redan en positiv och pådrivande kraft i klimatarbetet. Det ska vi fortsätta att vara. Det är därför olyckligt att det den senaste tiden uppstått missförstånd kring Svenskt Näringslivs linje i klimatarbetet.

Vi ser Parisavtalet som en positiv och självklar utgångspunkt i det globala klimatarbetet. För att nå målet behöver alla sektorer och alla delar av världen gå i samma riktning. På global nivå behöver Parisavtalets regelverk färdigställas för att skapa tydlighet.

Samtidigt ser vi att de samlade åtaganden som världens länder gjort inte räcker och behöver skärpas. I avtalet finns globala kontrollstationer som ska möjliggöra skärpningar av åtagandena. Här behöver EU vara pådrivande och en föregångare i att kombinera internationell konkurrenskraft och globala utsläppsminskningar.

Parisavtalets möjlighet att lyckas är helt beroende av att alla parter går i samma riktning. En målsättning för det globala klimatarbetet bör vara ett globalt pris på koldioxid. På så sätt skapas största möjliga kostnadseffektivitet, samtidigt som diskussioner kring klimatpolitikens påverkan på konkurrenskraften blir irrelevanta.

EU:s klimatmål till 2030 är formulerat som minst 40 procents minskning av klimatutsläppen. Målet har nyligen kompletterats med skärpta mål för förnybart och energieffektivisering. Dessa kompletterande mål gör det troligt att EU:s klimatmål kommer att överträffas. EU:s egna konsekvensanalyser pekar på en minskning med 45 procent snarare än 40. Detta vore enbart positivt, och något som Svenskt Näringsliv välkomnar.

De mer detaljerade regelverken kring exempelvis fördelningen av klimatmålet mellan EU:s länder, samt hur utsläppshandeln ska fungera efter 2021, har nyligen beslutats och ska nu verkställas. Det har varit års-långa förhandlingar som inte har varit enkla att få i mål. EU behöver nu fokusera på att få dessa regelverk i funktion för att skapa stabilitet och trygghet, inte minst för de industrisektorer som ingår i utsläppshandeln.

Den viktigaste åtgärden för EU är att få på plats ett långsiktigt och tydligt ramverk för klimat, som pekar ut en ambitiös riktning mot 2050. Därför behöver EU verka mot en målsättning om netto-nollutsläpp till 2050. En sådan målsättning kombinerar en hög ambition med förutsättningar för kostnadseffektivitet, flexibilitet och ett aktivt, hållbart brukande av skogen. För att klara klimatutmaningen krävs att resten av världens länder också fullföljer Parisavtalet och går i samma riktning.

Över tid behöver ramverket fyllas med innehåll som på ett kostnadseffektivt sätt leder till minskade globala utsläpp, samtidigt som konkurrenskraft, förutsägbarhet och stabilitet måste vara viktiga ledstjärnor. EU:s regelverk bör också kompletteras för att stärka EU:s gemensamma klimatarbete i riktning mot 2050. Exempelvis förhandlas just nu utsläppskrav för lätta och tunga fordon som kommer att bidra till transportsektorns omställning och förslag kring hur finansiering för klimatinvesteringar ska stimuleras.

Framöver behövs också ett tydligare fokus på teknisk utveckling och innovation. På så sätt skapas en långsiktig och förutsägbar klimatpolitik som leder EU mot netto-noll utsläpp 2050.

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Industri 1/10 -18.