EU-förslag om ekodesign bra – men justeringar krävs

Den 30 mars presenterade EU-kommissionen det horisontella lagförslaget för hållbara produkter, Ecodesign for Sustainable Product Regulation, inom initiativet Sustainable Product Initative (SPI). Det övergripande syftet är anpassa produkter för klimatneutralitet, resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi, minska avfall och göra hållbara produkter till norm inom unionen.

Lagförslaget kommer att leda till ny utformning av produkter, förändrade produktionsprocesser och affärsmodeller samt konsumtionsmönster inom unionen och är ett viktigt steg för att få en mer cirkulär ekonomi i Europa. Eftersom en mer cirkulär ekonomi, där material och produkter hanteras mer resurseffektivt, utgör en central del för att nå klimatmålen är lagförslaget därför också en viktig del i det arbetet.

EU-kommissionens lagförslag omfattar alla produkter på marknaden förutom livsmedel, foder och läkemedel och kommer att få stor betydelse för hela näringslivet, eftersom det kommer att ligga till grund för i stort sett all kommande produktlagstiftning inom EU. Lagförslaget sätter ramarna för hur prestanda- och informationskrav ska regleras i kommande produktspecifika lagstiftningar. EU-kommissionen planerar att lägga fram ca 30 nya produktlagstiftningar (genom delegerade akter) fram till år 2030.

Svenskt Näringsliv stödjer lagförslaget men ser behov av vissa justeringar och förtydliganden. Nedan presenteras Svenskt Näringslivs huvudbudskap tillsammans med en mer detaljerad position med ändringsförslag.

Svenskt Näringsliv har följande huvudbudskap kopplat till förslaget på förordning:

• Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget till förordning och ser det som ett viktigt steg mot en mer cirkulär ekonomi i Europa och en möjlighet att nå klimatmålen och andra hållbarhetsmål.
• Svenskt Näringsliv välkomnar att EU-kommissionens lagstiftningsförslag är i form av en förordning då detta ger en ökad harmonisering på EU:s inre marknad, vilket är en förutsättning för utvecklingen av den cirkulära ekonomin.
• Användningen av delegerade akter för att ta fram produktspecifik lagstiftning avviker från de standardförfaranden som används vid framtagande av regleringar som omfattar produkter, liksom från den nuvarande processen i Ekodesigndirektivet. Processen för att ta fram kraven behöver förtydligas ytterligare i förordningen.
• I utvecklingen av policy för en cirkulär ekonomi behöver aktörer längs hela värdekedja delta, varför det är viktigt att näringslivet är brett representerat i Ekodesignforumet som ska inrättas. Förfarandet för att inrätta forumet och utse dess medlemmar måste förtydligas i förordningen.
• Förordningen är nära sammankopplad med flera andra befintliga eller kommande EU-regleringar (t.ex. kemikalielagstiftningen) och det är viktigt att undvika dubbelreglering när kraven fastställs i ESPR. Kopplingen till annan lagstiftning i allmänhet måste förtydligas i förordningen.
• Förordningen innehåller ett stort antal definitioner. Det är viktigt att dessa synkroniseras med tillämpliga definitioner i annan europeisk lagstiftning och relevanta EN- och ISO-standarder. 
• Tillvägagångssättet för att välja ut produkter, för att utarbeta framtida produktspecifik lagstiftning, måste förtydligas ytterligare i förordningen. Det är viktigt att ett LCA-baserat perspektiv används för att säkerställa en prioritering baserad på den totala miljönyttan.
• De prestandakrav som fastställs i den kommande produktspecifika lagstiftningen måste främja och möjliggöra innovation och teknisk utveckling samt värna teknikneutralitet. Dessutom måste det vara möjligt att uppfylla och verifiera kraven.
• Informationskraven i det digitala produktpasset måste fastställas utifrån behovet av information, i förhållande till produktpassets syfte. Kraven måste också vara nära sammankopplade med initiativ inom ramen för EU:s digitala agenda och skydda kunskapsbaserade tillgångar. Allt detta måste förtydligas ytterligare i förordningen.
• Informationskraven om ämnen som inger betänkligheter (Substances of Concern, SoC) måste vara produktspecifika och definieras på ett systematiskt och stegvis sätt, baserat på relevant och efterfrågad information. Förordningen behöver kompletteras med information om processen för att fastställa rapporteringskrav för SoCs. 
• Svenskt Näringsliv är generellt sett positiv till förslaget om förbud mot destruktion av osålda konsumentvaror. Det finns däremot ett behov av att förtydliga och komplettera förordningen på detta område när det gäller rapporteringskrav och undantag.
• Standardiseringen måste även fortsatt ha en central roll när det gäller att definiera metoder och för att kunna visa överenstämmelse med produktkraven. Detta är centralt för att möjliggöra fortsatt teknisk utveckling och innovation. EU-kommissionen bör därför undvika att fastställa tekniska specifikationer.
• Svenskt Näringsliv stödjer de föreslagna insatserna för att öka och samordna marknadskontrollen inom hela EU.
• Svenskt Näringsliv ser att förordningen, och kommande produktspecifik lagstiftning, kan bli en utmaning för små- och medelstora företag och betonar behovet av möjlighet för stöd till dessa. Svenskt Näringsliv ser det som positivt att förordningen ger förslag på hur medlemsstaterna och EU-kommissionen kan stödja små och medelstora företag.