”Klimatet har inte tid att vänta på tillstånd”.

I sitt inledningsanförande som ny ordförande i Svenskt Näringsliv sade Jacob Wallenberg i torsdags bland annat:

”Sverige och svenskt näringsliv ligger redan långt framme och vi har en rad möjligheter att bli än mer konkurrenskraftiga, men det kräver investeringar i infrastruktur, fossilfri energi av alla slag och att tillståndsprocesserna förändras.”

Det beror på att tillståndsprocesserna är förutsättningen för att Sverige ska klara omställningen, oavsett om det gäller elektrifiering, infrastruktur, klimatutsläpp, bostadsbyggande eller industriell omvandling.

Sverige har under många år framhållits som ett föregångsland i miljöfrågor. Vi var först med att skydda den lokala miljön genom lagstiftning. Men när utmaningarna förflyttats från lokal påverkan till globala problem har Sverige krampaktigt hållit kvar vid sin, alltmer föråldrade, lagstiftningsmodell.

Inför de stora omställningar som måste ske har våra tidigare framgångar blivit ett hinder för nytänkande och perspektivskifte; från lokalt miljöskydd till global hållbar utveckling. Våra tillståndsprocesser i miljölagstiftningen lider av bristande förutsebarhet och att de försenar och hindrar nödvändiga åtgärder.

Regeltillväxten i Sverige, i EU och internationellt, har varit exponentiell. Samtidigt ställer politiker som vill verka handlingskraftiga, inte minst i EU, allt oftare upp nollvisioner i lagstiftningen av. Eftersom visionerna är inriktade på en fråga i taget, som skydd för fågelarter, och aldrig tar hänsyn till målkonflikter motverkar de absurt nog andra viktiga mål, exempelvis vårt klimatarbete.

Resultatet har blivit att nödvändiga investeringar försenas eller rent av uteblir. Av de företag som anser att tillståndsprocesserna är problematiska väljer vartannat att inte genomföra sin investering eller göra den i ett annat land. Kostnaderna beräknas till minst 15 miljarder per år, motsvarande lönekostnaderna för 15 000 personer. Investeringar som skulle kunna gynna klimat och miljö blir inte av.

De utredningar som läggs fram före sommaren kommer inte att räcka till för att möta utmaningarna. Det finns dock lösningar. Regeringen och riksdagen måste dock, som Jacob Wallenberg sade i torsdags, våga lyssna på vad företagen behöver.

Svenskt Näringsliv publicerade i december 2021 det samlade näringslivets förslag. Det innehåller förslag till en reformering av miljöbalken och förslag till lättnader i dagens system i väntan på att reformerna ska komma på plats.

• Reformera miljöbalken och gör den inriktad på hållbar utveckling i stället för miljöskydd

Förutom en ändrad inriktning på balken krävs att tillståndshanteringen fokuserar på viktiga projekt och frågor. Löpande förbättringar sker bättre i samverkan med tillsynen än i tillstånd som är tänkta att vara över längre tid.

• Agera skyndsamt för att skapa lättnader i tillståndssystemet i avvaktan på en fullständig reformering.

En reformering behöver genomföras under nästa mandatperiod om vi ska nå mål satta till 2030 och 2045. Men även det är för lång tid att vänta för omställningen och av säkerhetspolitiska skäl. Därför behöver lättnader komma så snabbt som möjligt. En utgångspunkt är Miljöprövningsutredningens förslag.

Vi som samhälle förväntar oss att företagen ska lösa de stora utmaningar som vi står inför. Enorma satsningar planeras nu också i Sverige. Men det är satsningar som kan bli svåra att genomföra om vi fortsätter att leta fel och upprätthålla nollvisioner mot bättre vetande. Låt tillståndsreglerna bli en motor för investeringar i stället för som idag – ett hinder.