Luddiga begrepp får den cirkulära ekonomin att kärva

Vid ett seminarium på fredagen arrangerat av Svenskt Näringsliv och Naturvårdsverket diskuterades EU:s cirkulära ekonomi och gränssnittet till kemikaliestrategin. Flera företrädare från näringslivet medverkade och kom med en rad uppmaningar till EU-kommissionen.

Jenny Svärd, ansvarig Miljöpolicy på Svenskt Näringsliv sammanfattar uppmaningarna från näringslivet.

– Det krävs ett helhetsperspektiv, hela värdekedjan bör tas i beaktning för att underlätta för en cirkulär ekonomi. Man behöver ta hänsyn till den totala miljönyttan, produkters användbarhet och livslängd. Risken med exponering för människors hälsa och miljö måste vara styrande vid kravställande av ämnen i material och produkter, ett riskfokus kan göra så att återvinningen och användningen av återvunnet material ökar utan att riskerna ökar, säger Jenny Svärd.

Flera av representanterna från näringslivet efterfrågade större tydlighet kring gemensamma begrepp.

– Det behövs en ökad tydlighet avseende begrepp som används i olika sammanhang. I dagsläget är det inte tydligt vad begreppen innebär vilket skapar osäkerhet och hindrar cirkulära flöden. Till exempel behövs en diskussion om och ökad tydlighet kring hur begreppet giftfritt ska hanteras i praktiska tillämpningar. Osäkerhet kring begreppet leder till att näringsliv och offentliga aktörer inte efterfrågar vissa typer av återvunna material i den utsträckning som skulle vara möjlig, konstaterar Jenny Svärd.

Eva Österberg, Director Product Safety & Regulatory Affairs Nouryon AB, representerade kemiindustrin vid seminariet.

– Vi har en väl fungerande kemikalielagstiftning, vi hoppas på att Kemikaliestrategin inte ska innebära en helt ny lagstiftning. Vi ser gärna att man bygger på den vi redan har, säger Eva Österberg.

Hon hoppas på ett inte allt för stort fokus på regulatoriska krav.

– Ett ensidigt fokus på strängare regulatoriska krav kommer inte att räcka för att Sverige ska nå målen för EU:s Green deal. Vi skulle gärna se ett stort fokus på forskning och innovation. Med goda forskningsmiljöer skulle Sverige kunna bli ledare för utvecklingsarbetet för ett cirkulärt samarbete.

Även textilbranschen efterfrågar investeringar i forskning.

– Branschen ska samla in textilt avfall från 2025. Vi behöver investeringar för att kunna återvinna och ta tillvara avfallet. Vi har definierat att en viktig pusselbit är att kunna samla in stora volymer och ha storskaliga återvinningstekniker när det kommer till återvunnet material. Vi vet inte hur återvinningen ser ut om 5-10 år, det kommer att krävas mycket forskningsinitiativ kring detta, säger Cecilia Tall, Generalsekreterare TEKO.

Cecilia Tall är oroad över att ska komma mycket ny lagstiftning samtidigt.

– Det händer mycket i den här frågan. Om det kommer för mycket ny lagstiftning blir det svårt för mindre företag att hänga med i vad som gäller.

Från byggbranschens håll lyfts gapet mellan den nuvarande lagstiftningen och marknadens krav.

– Det finns många frivilliga initiativ i min bransch vilket har drivit frågan framåt. Men att marknadens krav går längre än lagstiftningen leder till att det nu finns väldigt många olika krav. Det blir svårt för tillverkarna att hänga med och ta fram bra material. Det skulle underlätta med mer samstämmighet om vilka ämnen som ska fasas ut till exempel, säger Sussi Wetterlin, vd BASTA.

– Man köper i stor utsträckning nytt istället för att återanvända material när kunskapen om innehållet i materialet är låg. Det är viktigt att vi tittar på hela livscykeln och den totala påverkan som en produkt har. Det är också viktigt med spårbarhet i material för att kunna spåra material bakåt så att vi kan vidta rätt åtgärder vid behov, menar Sussi Wetterlin.

Plastbranschen efterfrågar precis som flera andra branscher ett bredare helhetsperspektiv.

– Ofta är kemikalier i plast hårt bundna och orsakar minimal exponering under användning. Så att återvinna kan innebära en lägre exponering och risk än om man förbränner plasten vilket gör att kemikalierna frigörs. Vi anser att politiken bör ha ett helhetsperspektiv och risktänkande här, säger Lena Lundberg, ansvarig för plastvarufrågor hos IKEM.

Lena Lundberg anser att EU-kommissionen är nyanserad i sina förslag.

– Det kan finnas omständigheter där det kan vara bra med andra kemikaliekrav när det inte finns några negativa effekter på hälsa eller miljö, då underlättar det att förslagen från kommissionen är nyanserade.