Så kan Sverige göra större global klimatnytta

Att Sverige har ambitiösa nationella klimatmål är bra och något som Svenskt Näringsliv står helt bakom. Men Sverige kan ta en bredare roll för att möta klimatutmaningen på global nivå. Idag gör snäva nationella perspektiv att vi inte kan bidra fullt ut.

Svenskt Näringsliv presenterar nu nya beräkningar som visar hur Sverige tack vare innovativa företag redan spelar en betydande roll i klimatarbetet. Framför allt visar de hur vi skulle kunna ta ett ännu större ansvar.

Enligt Naturvårdsverket har den svenska industrins utsläpp av växthusgaser minskat med nästan trettio procent de senaste tjugofem åren. Samtidigt har värdet av varuexporten i fasta priser ökat med över 150 procent. Genom bättre processer och ökade investeringar kommer företagen att fortsätta minska utsläppen.

Svenskt Näringsliv står bakom de svenska klimatmålen och driver på för att hela EU inte ska ha några netto-utsläpp senast år 2050. Vi ska göra det vi kan i Sverige. Men det räcker inte. Den långsiktigt viktiga insatsen är global.

Att president Biden vill engagera USA i Parisavtalet är en viktig signal, på samma sätt som när Kinas ledare Xi-Jinping ifjol utlovade kinesisk klimatneutralitet till 2060. USA och Kina bär – på samma sätt som Sverige – ansvaret att nå sina mål.

Men detta kan inte ske utan teknisk utveckling och företag som ständigt levererar nya och bättre produkter och tjänster. Många av de företag som tagit ledningen i detta livsviktiga arbete är svenska.

De är världsledande inom exempelvis energisystem, transport, ståltillverkning och gruvnäring. Det är områden där tekniska genombrott och innovationer blir en kraftfull hävstång när de implementeras över hela världen.

Många svenska företag exporterar över 90 procent av sin produktion. Det är här den kanske viktigaste drivkraften för näringslivets klimatnytta finns: För det enskilda företaget är det ofta mer lönsamt att möta kundernas växande efterfrågan på klimatsmarta lösningar och på så sätt bidra till kampen mot klimatförändringarna.

Det genomslag som svenska företag skapar i hela världen borde vara en hörnsten i klimatpolitiken. Men politiken tar inte tillräcklig hänsyn till detta, trots att det som görs i näringslivet har större betydelse för klimatet än i princip varje annan åtgärd.

På uppdrag av Svenskt Näringsliv och med stöd av Vinnova har ekonomer från Material Economics genomfört nya beräkningar av de svenska företagens totala klimatpåverkan. Svensk och utländsk produktion har jämförts genom att referensanläggningar utomlands identifieras och klimatavtrycket från motsvarande produktion beräknats.

Beräkningarna visar bland annat att svensk export redan 2018 genererade klimatnytta motsvarande 26 miljoner ton koldioxid till följd av undanträngning av smutsigare produktion i andra delar av världen. Detta ska ställas i relation till industrins totala utsläpp inom Sveriges gränser på 17 miljoner ton, eller till Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser, som 2018 uppgick till 52 miljoner ton koldioxid.

Kombinationen av världsledande innovationer och ett rent energisystem placerar Sverige i en närmast unik position. Enligt Material Economics kan vi under de kommande tjugo åren mer än fördubbla den direkta klimatnyttan av svensk export. År 2040 skulle exporten kunna minska de globala utsläppen med så mycket som 65 miljoner ton. Det är en hisnande siffra som överstiger Sveriges samlade utsläpp idag. Den visar vilken enorm skillnad vi kan göra.

Energisystemet spelar en avgörande roll för den svenska exportindustrins stora klimatnytta idag. Men en fossilfri framtida svensk elproduktion är dessutom en nyckel till växande global klimatnytta.

Två aktuella exempel är de stora satsningarna på produktion av fossilfri järnsvamp och fossilfritt stål som LKAB respektive H2GS nu planerar. De kommer att göra stor klimatnytta, men innebär samtidigt att behovet av el ökar med närmare 70 TWh. Den totala elanvändningen skulle därmed fördubblas under de närmaste decennierna. Det gör att energipolitiken spelar en helt avgörande roll för klimatarbetet.

Exportens roll för klimatutsläppen i världen måste bli en tydligare del av svensk klimatpolitik. Utsläppen av växthusgaser känner inga gränser. Detta måste den nationella strategin förhålla sig till.

För att det ska ske krävs innovationer, fossilfri el och ett exportinriktat näringsliv. Framförallt behövs en politik som bygger på att företagande är motorn i klimatomställningen.

För att potentialen i företagens klimatnytta ska kunna förverkligas krävs ett perspektivskifte i klimatpolitiken:

• Exporten ska vara en faktor både i utvärderingen av hur Sverige når klimatmålen och i utvecklingen av klimatpolitiken.
• Ett väl fungerande elsystem är avgörande för att fasa ut fossila bränslen och klara klimatomställningen. Det är också avgörande för företagens investeringsvilja. Investeringar i elöverföring måste prioriteras.
• Ett gott näringsklimat är bra för klimatet. Möjligheterna att investera i produktion, FoU och innovation i Sverige ska ses som en viktig del av klimatpolitiken.
• Investeringar i forskning och utveckling ska stötta näringslivets innovations- och exportförmåga.
• Tillståndsprocesserna måste effektiviseras. Handläggningstiden ska minst halveras och ändringstillstånd måste vara huvudregel för företag som vill förändra sin verksamhet.
• Målet om 100 procent förnybart behöver ersättas av 100 procent fossilfritt. Det nuvarande målet styr mot ett elsystem som kommer bli minst 40 procent dyrare än ett mål som istället styr mot 100 procent fossilfritt. Att hålla fast vid ett missriktat mål kan allvarligt försvåra vår export av klimatsmarta produkter och tjänster.

Svensk klimatpolitik ska vara ambitiös. Genom att vara effektiv och ändamålsenlig kan den vara ett internationellt föredöme. I flera avseenden är den redan det. I andra utnyttjar vi inte våra förutsättningar och tar inte det klimatansvar som vi skulle kunna ta. Det är hög tid att lägga grunden för en klimatpolitik som på allvar sträcker sig utanför Sveriges gränser.

De svenska företagen tar redan ett stort ansvar för klimatet. Men med en klok politik kan de göra långt mer.