Sveriges elsystem – grunden för vårt välstånd

Svenskt Näringsliv har, under mer än ett års tid, drivit projektet Kraftsamling Elförsörjning. Projektet har tagit ett helhetsgrepp kring hur det framtida elsystemet bäst ska se ut för att bidra till fortsatt välstånd och klimatomställning. Vårt syfte har varit att bidra med fakta och kunskap om hur ett väl fungerande och kostnadseffektivt elsystem till år 2045 kan tryggas. Tio rapporter har tagits fram för att belysa en rad områden kopplade till energisystemet. Därtill syftar projektet till att bidra med policyförslag för att säkerställa ett konkurrenskraftigt, leverenssäkert och fossilfritt elsystem på lång sikt. Förslagen baseras på de faktaunderlag som tagits fram inom projektet och kommer att presenteras i Kraftsamling Elförsörjning - Policyrapport.

Projektets utgångspunkt är att elsystemet är till för elanvändarna. För att klara klimatomställningen med ökat välstånd behöver elsystemet möjliggöra en kraftigt ökad elanvändning. Flera prognoser visar att elanvändningen kommer öka till bortåt 200 TWh år 2045 - en ökning med 60 % jämfört med i dag. För att klara den ökade efterfrågan på el med bibehållen kostnadseffektivitet, försörjningstrygghet och ekologisk hållbarhet krävs det att elsystemet ses över i sin helhet. 

För att få klarhet i hur ett sådant elsystem kan se ut, har projektet låtit internationella forskare utföra en scenarioanalys för det svenska elsystemet. Slutsatsen är entydig: dagens krav på ett hundraprocentigt förnybart elsystem leder till minst 40 procent högre kostnader jämfört med ett fossilfritt och teknikneutralt system. Om det kravet inte ändras kommer elförsörjningen dessutom bli mer beroende av import från våra grannländer och generellt mer sårbart, vilket över tid slår mot näringslivets investeringar och omställningsförmåga. Ett teknikneutralt och fossilfritt elsystem kan däremot ta fasta på den styrkeposition vi har genom vår planerbara kraft, men också öppna upp för att bygga ny kapacitet.

I korthet föreslår Svenskt Näringsliv att:

• Det energipolitiska målet om ett 100 procent förnybart elsystem ska ändras till 100 procent fossilfritt. 
• Fortsatt drift av den befintliga planerbara elproduktionen ska värnas för att elsystemet ska kunna byggas ut med billig vindkraft. 
• En marknad för de systemtjänster som krävs för elsystemets totala kostnadseffektivitet och funktion måste initieras. 
• En elmarknadsdesign som leder till det mest kostnadseffektiva elsystemet som helhet ska utvecklas i dialog med relevanta aktörer.

Snabbt utbyggda elnät är nödvändigt för att klara det kraftigt ökande elbehovet. Den nödvändiga elektrifieringen av transportsektorn riskerar i dag att försenas eller helt utebli till följd av brist på elnätskapacitet vid viktiga knutpunkter. Elanvändningen förväntas öka kraftigt först efter 2030 och därför är det angeläget att utbyggnad av elproduktion inte stimuleras ytterligare i dagsläget. Utvecklingen av elsystemet måste ske i balans framöver.  

För att möjliggöra detta föreslår Svenskt Näringsliv att:

• Regeringen säkerställer att utbyggnaden av stamnät inom Sverige snabbas upp. Det kan inte ta 20 år att koppla ihop Sverige, senast 2030 måste de investeringar som svenska kraftnät idag planerar till 2040 vara på plats. 
• Inga nya subsidier till elproduktion införs, tex. bör anslutningsavgifterna till stamnätet för den havsbaserade vindkraften behållas. 
• All elproduktion måste bära sina kostnader för systempåverkan, det handlar om både ökad kostnad för nätutbyggnad, balansering och andra systemtjänster som är nödvändiga. 

Elsystemet är starkt sammanlänkat med våra grannländer. Gemensamma klimatmålsättningar gör att elanvändningen troligtvis kommer att öka kraftigt även i övriga EU-länder framöver. De gemensamma målen driver nedstängning av fossilbaserad och planerbara elproduktionen i form av kolkraft vilken byts ut till vind- och solkraft. För att framtidens elsystem ska fungera väl behövs dessutom fossilfri planerbar kraft som kan möta de kraftiga variationerna i den intermittenta kraften. I dag ser vi endast ett fåtal sådana investeringar planeras hos våra grannländer framöver.

Därför drar vi följande slutsatser:

• Sverige bör sätta ett mål för försörjningstrygghet som säkerställer ett robust svenskt elsystem. 
• Våra grannländers försörjningstrygghetsstrategier i relation till vår egen behöver analyseras.
• Djupare samhällsekonomiska analyser bör föregå investeringsbeslut i överföringsförbindelser till våra grannländer. I dessa analyser måste eventuellt försämrad konkurrenskraft för industrin värderas.