LogoLogo
LogoLogo
NYHET12 november 2020

Juridik och teknik behöver mötas

På ett seminarium idag presenterar Svenskt Näringsliv förslag hur juridiken kring de kunskapsbaserade tillgångarna kan anpassas till en ny teknisk verklighet. Propåerna ingår i arbetet med en ny immaterialrättsstrategi.

För ett innovativt land som Sverige är det extra viktigt att lagstiftningen är i takt med tiden. Vi kan och bör arbeta aktivt med frågorna internationellt för att åstadkomma en uppdaterad och harmoniserad lagstiftning, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.

En av de som bidragit mest till att omvälva Sverige under åren runt millennieskiftet var Jan Stenbeck. Det vi kanske minns mest är hans yttrande om att teknik slår politik. Oavsett om man håller med om den synen eller inte så kan konstateras att nya tekniska möjligheter har kraften att förändra näringslivets förutsättningar och därmed också allas vår vardag. Det är också många som vittnar om att den pågående coronakrisen bidrar till att digitaliseringen av många branscher accelererar.

Regelverken som ligger till grund för de kunskapsbaserade tillgångarna har ursprung i en helt annan tid. Den tekniska verklighet vi lever i idag har förändrats, och fortsätter förändras, förutsättningarna för de kunskapsbaserade tillgångarna. Under många år diskuterades detta främst kring de upphovsrättsliga problem som uppstod när musik och film blev binär kod som kunde överföras via internet. Vi kan dock förvänta oss likartade problem på fler områden. En ökad användning av 3D-skrivare kan leda till diskussioner kring hur varumärken kan skyddas och om mönsterrätten bör omfatta även sådant som privatpersoner gör.

Det finns flera exempel på att lagstiftning har ändrats för att anpassas till en ny teknisk verklighet. Bara häromåret blev det exempelvis möjligt att registrera hologram som varumärken. Det finns dock flera regler som är långt ifrån teknikneutrala och behöver ses över. Särskilt viktigt är det att ta bort nationella lösningar som direkt påverkar svensk konkurrenskraft.

Digitaliseringen är en del i att sätta fingret på vilka icke-materiella tillgångar som är viktiga för företag. Särskilt tydligt är det att data fått en allt större betydelse. Företag som har tillgång till stora mängder data har en konkurrensfördel, tillgång till välstrukturerade data är också en förutsättning för fungerande AI. Regleringen kring data som tillgång är dock allt annat än glasklar, främst för att lagstiftaren inte haft anledning att se data från digitaliseringsperspektivet tidigare.

En del av den nya tekniska verkligheten är plattformsekonomin. I plattformsekonomin har en ny typ av aktör trätt in och en viktig fråga är vilket ansvar dessa aktörer har och ska ha. Ska plattformen eller användaren vara den som bär ansvar? Ska det vara skillnad på ansvaret för att klarera rättigheter innan något görs och för redan gjorda intrång?

De immaterialrättsliga regelverken bygger på antaganden om vem som gör vad. Dessa antaganden styr sedan vem som får vilka rättigheter. En ny teknisk verklighet bidrar till att många sådana antaganden blir felaktiga, samtidigt som lagstiftaren har en tendens att fortsätta på ingången väg. I den bästa av världar skulle avtalsparter kunna hantera det här, men det sätter lagstiftaren istället hinder för.

För ett innovativt land som Sverige är det extra viktigt att lagstiftningen är i takt med tiden. Vi kan och bör arbeta aktivt med frågorna internationellt för att åstadkomma en uppdaterad och harmoniserad lagstiftning. Det vore bra för oss. Det vore bra för andra EU-länder. Det vore bra för att underlätta den internationella handeln.

På ett seminarium som Svenskt Näringsliv anordnat som ett led i presenterandet av Svenskt Näringslivs immaterialrättsstrategi har förslag presenterats på hur juridiken kring de kunskapsbaserade tillgångarna skulle kunna anpassas till en ny teknisk verklighet.

Förslagen är:

  • En samlad immaterialrättsstrategi på nationell nivå
  • Ett nationellt kunskapscentrum
  • Lagstiftningsöversyn
  • Avtalsfrihet som utgångspunkt
  • Sverige ska arbeta aktivt i harmoniseringsfrågor
Svenskt Näringslivs immaterialrättsstrategi
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist