NYHET7 november 2022

Så blir Sverige en kunskapsnation av rang

Kunskapen om immaterialrättens betydelse måste öka, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt. Hon listar tre förändringar.

En forskare, innovatör eller entreprenör som saknar tillräcklig kunskap om rättigheterna riskerar att undervärdera avtalens betydelse och att ingå avtal som de inte själva kan utvärdera. Foto: Mostphotos/Katja Kircher

Idag kan du läsa en hel ingenjörs-, design-, programmerings- eller konstnärsutbildning på en svensk högskola, utan att lära dig immaterialrätt. Sverige har inte tillräckligt anpassat utbildningsväsendet till kunskapsekonomins behov. Det riskerar över tid få negativa konsekvenser.

Ett bra avtal är nyckeln till att en innovation blir en tillgång. Genom avtalet, oavsett om det är via användarvillkoren för en digital tjänst eller via licensavtal, säkerställs värdet av den kunskapsbaserade tillgången. Den forskare, innovatör eller entreprenör som saknar tillräcklig kunskap om rättigheterna riskerar att undervärdera avtalens betydelse och att ingå avtal som de inte själva kan utvärdera.

Ett bra avtal är nyckeln till att en innovation blir en tillgång.

För att Sverige ska kunna hävda sig som kunskapsnation måste satsningar på forskning och innovation följas av planer för hur kunskapsbaserade tillgångar ska hanteras. Patent, upphovsrätt, varumärken och know-how, är avgörande för hur vi lyckas i den globala kunskapsekonomin.

Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Inte minst Patent- och registreringsverket gör goda insatser för informationsspridning. Men det vore orealistiskt att förvänta sig att alla företag och forskare i Sverige har expertkunskap om detaljer av de immaterialrättsliga systemen. Självklart finns det expertkunskap på de juridiska fakulteterna och på patent- och advokatbyråer. På enstaka högskolor finns bra kurser. Problemet är att denna expertkunskap inte når ut tillräckligt brett.

En effekt av detta är att vi i Sverige saknar personer som kan balansera fördelar med skydd mot fördelar med öppen innovation. För näringslivet innebär det att man kommer att sakna personer som kan bygga relevanta affärsmodeller i en digital ekonomi.

För att säkra Sveriges position som en konkurrenskraftig kunskapsnation måste vi utbilda fler studenter om kunskapsbaserade tillgångar och avtalsreglering av dessa. Svenskt Näringsliv föreslår därför tre förändringar:

  • Kursinnehållet måste täcka fler än en immaterialrättighet. Det immaterialrättsliga systemet är komplext och det går inte att säga att bara vissa rättigheter är av betydelse för olika yrkeskategorier.
  • Utbildningarna behöver täcka de grundläggande frågorna om immaterialrättsliga avtal. Avtal om immaterialrättigheter förekommer inom ramen för allt från offentlig upphandling till samarbetsavtal om forskningssamverkan. För att kunna utvärdera avtalens konsekvenser räcker det inte att bara ha kunskap om immaterialrättigheter och om avtal som sådana. Det krävs viss grundläggande insikt kring just de immaterialrättsliga avtalen.
  • Utbildningsperspektivet måste vara såväl egna som andras rättigheter. Det är få innovationer i dag som enbart hanteras genom ett företags immaterialrättigheter. I ett vardagligt föremål som en smartphone finns mängder av patenterade tekniska lösningar och mängder av upphovsrättsligt skyddad programvara. Till detta kommer de möjliga rättigheter som kan finnas i relation till alla appar, såsom varumärkes- och mönsterrättigheter.

Kunskapsbaserade tillgångar blir allt viktigare för näringsliv och samhälle. Immaterialrättsintensiva företag står i dag för 47 procent av EU-ländernas BNP, enligt en ny rapport från EU:s immaterialrättsmyndighet, EUIPO och Europeiska patentorganisationen (EPO). Det är en ökning från 39 procent 2013.

Om fler framtida innovatörer får tillräcklig utbildning om immaterialrätt finns mycket att vinna. Innovation är avgörande för att möta framtidens utmaningar, i alla samhällssektorer, inte minst kopplat till digitalisering och AI. Rätt kunskap om hur vi värnar vår kunskap stärker svensk konkurrenskraft. Det gör oss alla rikare.

Artikeln publicerad i UNT 2022-11-07

PatenträttUpphovsrätt
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist