Upphovsrätten i stort behov av modernisering

Den 7 juni skulle det så kallade upphovsrättsdirektivet varit genomfört i EU:s medlemsländer. Så har det inte blivit i Sverige, vilket framförallt beror på att EU-kommissionen varit sena med att lämna riktlinjer kring plattformsansvaret i artikel 17.

Svenskt Näringsliv bjöd in till ett webbinarium för att diskutera framtiden för upphovsrätten. Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, inleder med att förklara hur viktig upphovsrätten är.

– Upphovsrätten rör alla människor och företag, säger Christina Wainikka.

Och det är inte säkert att de problemen som finns med upphovsrätten upphör med det nya direktivet.

– Man ska inte tro att alla problem är lösta när direktivet väl finns på plats. Vi behöver upphovsrätt för en digital inre marknad, men vi är inte där ännu.

Just det digitala är en stor stötesten.

– Den stora utmaningen är den tekniska utvecklingen, problemet är inte tekniken i sig. Problemet är att tekniken leder till nya beteenden som kan leda till nya problem som lagstiftningen ska förhålla sig till. Upphovsrättslagstiftningen är inte teknikneutral. En klurig fråga är exempelvis AI, upphovsrättsskyddet skyddar bara skapelser gjorda av människor idag

Ett annat problem är att regelverket är komplicerat att förstå och överblicka eftersom det är ett lapptäcke av internationella överenskommelser, EU-direktiv och nationella lagar.

– Grunden för upphovsrätten är Bernkonventionen som 179 länder har skrivit under. Sedan har vi EU:s lagstiftning, flera olika direktiv från EU och utöver det har vi EU-domstolens praxis att förhålla oss till. Att navigera i upphovsrätten är som att springa i en mosse, konstaterar Christina Wainikka.

 Klas Elm, vd Elektronikbranschen, instämmer.

– Reglerna om privatkopieringsersättning i upphovsrätten är otidsenlig, orättvis, osäker och ineffektiv. Lagstiftningen är inte anpassad efter hur vår mediekonsumtion ser ut idag, säger Klas Elm.

Klas Elm är positiv till att frågan nu utreds.

– Regeringar av olika färg har duckat i den här frågan under de senaste tio åren och hänvisat till EU. Så det är bra att något görs. Att vi ska ha en enad linje för hela unionen ligger långt bort eftersom vi ligger väldigt olika till i teknikanvändning.

Charlott Richardson, förbundsdirektör på Medieföretagen, har märkt att många företag är oroade över implementeringen av det nya direktivet.

– Företagen vittnar om att det är en gigantisk apparat att genomföra det som direktivet beskriver, och ingen vet på vilket sätt det ska göras. Företagen har inte kunnat bygga upp system eftersom det inte funnits någon information, säger Charlott Richardson.

Thorbjörn Öström, senior jurist på STIM befarar att det kommer råda en hel del osäkerhet på området.

– Vi kommer ha fortsatt rättsosäkerhet under några år, vi kommer fortfarande behöva avtala kring det här, säger Thorbjörn Öström.

Thorbjörn Öström tror att AI-området kommer vara särskilt viktigt för Sverige.

– Jag är positiv till att EU-politikerna är så tidiga på bollen när det kommer till AI. Jag tror att vi kommer få möjlighet att reglera området på bra sätt. Det finns mycket positivt för Sverige här, vi är en kunskapsnation med teknikmognad och många duktiga entreprenörer och kreatörer. Innehåll är väldigt viktigt i den digitala ekonomin. Har man bra innehåll ligger man bra till.