Arlandautredningen måste leverera 

Sveriges välstånd vilar på våra företag och en positiv bytesbalans. Men framgången kan inte tas för given, ett gott företagsklimat kräver tillgång till globala marknader och internationell kompetens. Infrastruktur är därför centralt för vår ekonomi men trots det saknas en politisk vision för Arlandas utveckling, vilket riskerar att påverka näringslivets konkurrenskraft negativt.

Arlanda är landets största flygplats och ett centralt trafiknav där väg- och järnvägstrafik sammanstrålar med flyg och långväga resor, såväl inrikes som utrikes. Fler passagerare och mer flygfrakt passerar Arlanda än någon annan flygplats i Sverige. Under två mandatperioder har regeringen tillsatt flera flygplatsutredningar samt ett särskilt Arlandaråd, men hittills utan beslut. Med endast månader kvar till valet ska ytterligare en Arlandautredning presentera sina slutsatser i juni.

Svenskt Näringsliv anser att utredningen måste beakta näringslivets behov och lägga fram konkreta förslag som utvecklar Arlanda för dagens och framtidens företag. Åtkomst till Sverige främjar nyetableringar och utländska direktinvesteringar vilket vi behöver i den globala konkurrensen. Nya direktlinjer knyter samman länder och skapar dynamiska effekter i olika delar av näringslivet i båda ändar. Mätningar visar att Arlanda idag har halkat efter andra storflygplatser i norra Europa i fråga om internationell konnektivitet och trenden behöver brytas.

Utredningen bör därför vara tydlig på tre områden:

1. 1.
   Ökad internationell konnektivitet: Ett tillgänglighetsmål för Arlanda som åtföljs av delåtgärder för att utveckla flygplatsen till ett attraktivt trafiknav bör vara vägledande. För att Arlanda ska stå sig i konkurrensen behöver skatter och avgifter vara i nivå med våra grannländer. Byten mellan olika transporter som tåg, buss och flyg på Arlanda bör underlättas och flygplatser behöver i högre grad ingå i den nationella infrastrukturplaneringen.
2. 2.
   En hållbar flygplats: Omställningen till ett fossilfritt transportsystem sker nu och morgondagens drivmedel är förnybart jetbränsle, vätgas och el vilket ställer nya krav på energiförsörjningen omkring flygplatsen. Klimatmålen ska nås tillsammans med effektiva styrmedel som prissätter koldioxidutsläpp och genom incitament till omställning. Dagens flygskatt belastar istället alla biljetter oavsett resans klimatpåverkan vilket är ineffektivt om politikens mål är omställning.
3. 3.
   Lyhördhet för näringslivet: Ett konkurrenskraftigt Sverige med framgångsrika företag som bidrar till klimatomställning och sysselsättning behöver en infrastruktur som underhålls och utvecklas för att hålla jämna steg med tillväxt och befolkningsökning. God tillgänglighet är viktigt för att Sverige ska kunna attrahera kapital och internationell spetskompetens.

Arlanda har utvecklingspotential, och i en tid då resandet ökar igen efter pandemin framstår behoven som tydliga. Under april uppgick antalet passagerare till 70 procent av samma månad 2019. Även om framtidsprognoserna idag är behäftade med osäkerhet ser vi en kommande tillväxt i det internationella resandet. Sveriges växande befolkning som enligt SCB passerar 12 miljoner invånare senast 2050, i kombination ekonomisk tillväxt i andra delar av världen, driver efterfrågan på resor till och från vårt land.

Ledtiden för att utveckla och bygga ny infrastruktur är lång, inte minst på grund av tillståndsprocesser. Därför behövs en konstruktiv politisk överenskommelse om Arlandas långsiktiga utveckling. Inte alla åtgärder behöver heller inbegripa fysisk byggnation av infrastruktur. Att till exempel se över skatter och avgifter, kompetensförsörjning, polisens hantering av passkontrollerna eller underlätta kollektivt resande till Arlanda är sådant som kan göras redan under nästa mandatperiod givet att den politiska viljan finns.

Att Arlandautredningen levererar är en förutsättning för att arbetet ska kunna initieras i närtid.