Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET30 januari 2018

Infrastrukturkris kräver nya lösningar

Svensk infrastruktur blottlägger stora brister. Botemedlet är mer pengar till nyinvesteringar, drift och underhåll. Dessutom krävs högre produktivitet, kostnadseffektivitet och fokus på rätt saker, skriver Caroline af Ugglas, vice vd och Mårten Bergman, infrastrukturexpert.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Alla vet att Sverige har stora och växande problem med infrastrukturen. Det är ett resultat av alltför små investeringar under en lång tid. I den nationella planen för transportsystemet 2018-2029 anslås 100 miljarder mer än tidigare. Men de pengarna beräknas bara räcka till att bibehålla dagens bristfälliga kvalitet – inte till de förbättringar som behövs.

Samtidigt har Sverige mycket starka statsfinanser mätt som statsskuld i relation till BNP och statliga tillgångar. Ett av statens kärnuppdrag är att garantera en fungerande infrastruktur. En klok framåtsyftande politik vore att sälja av statliga tillgångar och satsa dem på infrastruktur istället för att fortsätta att betala av på statsskulden.

Därför föreslår Svenskt Näringsliv i en ny rapport att en lösning med ett statligt infrastrukturbolag och en infrastrukturfond som knyts till bolaget bör utredas. Fonden kapitaliseras genom ägarväxling. Staten bör avyttra vissa typer av tillgångar, såsom exempelvis aktiekapital eller statliga bolag som verkar affärsmässigt på fungerande marknader. Intäkter kan investeras i nya infrastrukturprojekt. Grundtanken är helt enkelt att staten ska fokusera på sitt kärnuppdrag. För att stimulera effektivitet och förändringsarbete bör staten ställa krav på att detta kapital ges marknadsmässig avkastning.

Denna konstruktion ska, likt AP-fonderna, kunna fungera som buffert och hantera svängningar i intäkter och kostnader inom infrastrukturområdet och ha strikta placeringsregler. Avkastningen ska bidra till transportinfrastrukturens hållbarhet och finansiering på lång sikt. Ett syfte är också att skapa ett finansieringssystem utanför statsbudgeten för att garantera ett jämnt flöde av statliga investeringar som inte i lika hög grad påverkas varken av konjunkturella faktorer eller budgethänsyn.

Tanken är inte ny. Under tidigt 1990-tal presenterade en statlig utredning ett förslag om en svensk motsvarighet till ”Nye Veier”, ett statligt norskt bolag med syfte att finansiera i infrastruktur. Vi tror alltså att det är dags att ta upp den utredningens tankar igen

Vår nya rapport ”Bana ny väg för Sveriges” infrastruktur lyfter fram tre problemområden. De otillräckliga satsningar som har skapat en infrastrukturskuld är som ovan nämnts en.

Ett annat problem är att produktivitetsutvecklingen inom anläggningsbranschen under lång tid varit svag, vilket har konstaterats i flertalet utredningar. Rapporten bedömer att om infrastrukturpriserna under perioden 1993-2016 följt konsumentpriserna hade det statliga anslaget 2016 volymmässigt räckt till 42 procent mer väg och 90 procent mer järnväg.

Ett tredje problemkomplex är att samhällsekonomisk lönsamhet inte styr vilka projekt som prioriteras, även detta är väl belagt i vetenskapliga studier. I förslaget till ny nationell transportplan finns hela 27 objekt som är samhällsekonomiskt olönsamma. Samtidigt har 30 samhällsekonomiskt lönsamma objekt hamnat utanför planen. Den totala merkostnaden för att välja de olönsamma, jämfört med de lönsamma, uppgår till 66 miljarder kronor.

Det behövs mer pengar till nyinvesteringar, drift och underhåll. Produktivitet och effektivitet måste öka och vi ska satsa på rätt saker. Utöver att starta ett infrastrukturbolag behövs mer av privata företags innovationskraft och kunskap på infrastrukturområdet. Därför vill föreslår Svenskt Näringsliv också att starta ett försöksprogram med minst tre OPS-projekt inom transportinfrastrukturen.

OPS är ett samlingsnamn för offentlig privat samverkan. I grunden handlar det om att en privat aktör på något sätt samarbetar med det offentliga om en investering. Det är egentligen missvisande att tänka på OPS som en modell. Exempelvis finns många olika samarbete och stora skillnader både i vilka delar som omfattas (till exempel uppförande och/eller drift) och finansieringsformerna (lån i Riksgälden, anslagsfinansiering, anslagsfinansiering med inslag av brukaravgifter etc.).

OPS medför vissa risker och har potentiella nackdelar. Det ska man ha stor respekt för. Men behovet av ökad innovation, effektivitet och produktivitet i bygg- och anläggningsfasen är stort. Ett inslag av privata aktörer har stor potential att leda till bättre kostnadskontroll och kortare byggtider. Under förutsättning att projektet är samhällsekonomiskt lönsamt leder tidigarelagd trafiköppning till en samhällsekonomisk vinst. Den privata aktörens bidrag från början är också ett sätt att sprida ut statens kostnader över tid, något som bidrar till att investeringar i infrastruktur inte lika lätt trängs ut av andra utgifter i statens budget enskilda år.

En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för ett modernt samhälle och en konkurrenskraftig ekonomi. Vi är i hög grad beroende av att människor smidigt kan transportera sig mellan boende och arbetsplatser och att varor och tjänster kan flöda så fritt som möjligt. För ett till ytan stort land som dessutom är glest befolkat är detta extra viktig.

Nyhetsflödet ger dagligen anekdotiska bilder av problem med infrastrukturen. Tåg står stilla och köer hämmar framkomligheten i tillväxtregionerna. Dessa problem har naturliga förklaringar som vi visar i vår rapport.

Dagens transportsystem är sårbart, kapacitetssvagt och brister i tillförlitlighet. Det är skadligt, inte bara för det svenska näringslivet, utan också för Sverige.

Artikeln publicerades i Dagens Samhälle 2018-0130

Infrastruktur
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist