Studie: Privatisering har gjort järnvägen bättre och billigare
I takt med att problemen i tågtrafiken ökat har också ropen på att återreglera järnvägen höjts. Men en ny studie visar att privatiseringen har gjort den svenska järnvägen både bättre och billigare. ”Tar vi bort konkurrensen så kommer kostnaderna att öka”, sa forskaren Johan Nyström på ett seminarium.
Den senaste tidens strul med förseningar och underhållsproblem i järnvägstrafiken har gjort att uttrycket ”det går som tåget” fått en annan innebörd, konstaterade moderatorn Robert Gidehag när Svenskt Näringsliv arrangerade ett seminarium där tågtrafikens framtid diskuterades.
Sedan 1980-talet har svensk järnväg successivt avreglerats. Från att det var en statlig aktör i form av SJ som hade ansvar för infrastrukturen, persontrafiken och godstrafiken har det över tid skett en avreglering. De tre olika delarna har också delats upp i olika ansvarsområden och öppnats upp för konkurrens.
– Efter sommarens många försenade tåg har en del av debatten handlat om återreglering, alltså att staten återigen ska ta ett större ansvar. Men vad beror problemen på och vad finns det för vetenskapliga erfarenheter av de här avregleringarna? Detta ska vi diskutera på dagens seminarium utifrån en rapport av transportforskaren Johan Nyström, sa Robert Gidehag.
Johan Nyström berättade att den svenska järnvägen under 2024 hade den sämsta punktligheten som någonsin uppmätts, bara 87 procent av alla tåg kom i tid. Nyhetsflödet dominerades av tågkaos.
– Samtidigt har vi en ackumulerande underhållsskuld som har ökat under lång tid och nu är uppe i 94 miljarder. I sådana här tider letar man ofta efter en syndabock att skylla på. En lättkommunicerad förklaring brukar vara att beskylla privatiseringen för alla problem. Lösningen är då att helt enkelt återreglera, sa Johan Nyström.
Men han underströk att den inställningen saknar grund i vetenskapen.
– Hela den premissen bygger på en felaktig grund. Det finns ett gäng utvärderingar av reformerna som är gediget gjorda. En vetenskapsstudie visar att MTR:s inträde på sträckan Stockholm–Göteborg gjorde att biljettpriserna gick ner med 12 procent. Utöver det så har marknadsöppningen lett till fler avgångstider och större spridning på priserna där man kan välja att åka dyrt eller åka billigt.
Permanent stöd till underhåll
Johan Nyström berättade också att det inte bara var passagerare som drog nytta av privatiseringen. Studier visar att kostnaderna för underhållet gått ner med 11 procent utan att kvaliteten sjunkit.
– Summa summarum är att konkurrensutsättningarna har tjänat både trafikanter och skattebetalare väldigt väl. Tar vi bort konkurrensen så kommer kostnaderna att öka. Men vi har ju fortfarande problem med järnvägen och frågan är då vad man ska göra åt det, sa Johan Nyström.
Han pekade bland annat på att det skulle vara en fördel om pengarna till underhållet av järnväg permanentades. Idag använder politiker dessa pengar som en budgetregulator där det ibland blir mer pengar och ibland mindre.
– Politikerna måste sätta ner foten här men det har de inte gjort. Det måste bli sexigare att byta växlar än att klippa band, sa Johan Nyström.
Vill se bättre upphandlingar
Maria Stockhaus, riksdagsledamot för Moderaterna, slog fast att rapporten sätter fingret på en viktig punkt.
– Vi politiker har svikit järnvägen och har inte satsat tillräckligt mycket pengar på underhåll och det är ju väldigt tydligt. Det är någonting som man nu tittar i regeringens infrastrukturproposition. Ambitionen är att satsa mer på underhåll, sa hon.
Maria Stockhaus menade att det i hög grad är en ideologisk fråga, antingen tror man att marknadsekonomi och konkurrens är bra och leder till lägre kostnader, mer effektivitet och högre kvalitet eller så tror man att allting i statlig eller offentlig regi alltid blir bäst.
– Jag är moderat och tror på marknadsekonomin. Jag menar att offentlig sektor generellt och Trafikverket i synnerhet behöver bli bättre på hur man genomför sina upphandlingar. Det går att få ut mer underhåll för pengarna om man gör upphandlingar på annat sätt, sa hon.
Trafikverket behöver tydligare roll
Aylin Nouri, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, hävdade att regeringen inte har någon plan för hur kapacitetsskulden ska tacklas.
– Vi måste få mer räls i det här landet. Det var ett historiskt misstag av den här regeringen att slopa utbyggnad av nya stambanor. Nu behöver vi ett blocköverskridande samarbete för att faktiskt ta i tu med den kapacitetsskuld som hämmar vår globala tillväxt.
Aylin Nouri var också kritisk mot regeringen när de gäller underhållsskulden.
– Där behöver vi tänka nytt. Vi menar att om Trafikverket utför en del av underhållet i egen energi så kommer den också att bli en mer effektiv myndighet som förstår hur upphandlingar ska ske på ett korrekt sätt. Trafikverket behöver levla upp. Här måste staten och forskningen tillsammans kroka arm. Vi kan ju inte bara ha en övertro till att marknaden löser allting, sa hon.
Frontalkrock med verkligheten
Johan Söör, vd för First Camp och tidigare vd för MTRX, underströk att privatiseringen haft en ännu större effekt på biljettpriserna än vad som framgår av studien.
– Som Johan Nyström var inne på såg vi att biljettpriserna sjönk med 12 procent. Men det var ju SJ:s nya nivå efter att de sänkte biljettpriserna. MTR Express låg 25 procent under den nya nivån. Effekterna på biljettpriset var tydliga. Varje år sen starten har MTR Express varit det bästa tågbolaget i svensk kvalitetsindex. Det låter här som att alla är eniga om att det behövs mer pengar till järnvägen och erfarenheterna visar att mer pengar till järnvägen också leder till bättre kvalitet i systemet, sa Johan Söör.
Daniel Suhonen, chef för fackägda tankesmedjan Katalys, beskrev rapporten som att den handlar om en frontalkrock mellan verkligheten och näringslivets behov.
– Järnvägen håller på att bli ett haveri. Det här marknadsvurmet blir beviset för att argumenten på andra sidan är väldigt starka. Nu har man i 40 år prövat avregleringar. Katalys en egen rapport som kom i våras handlar om det här marknadsmisslyckandet. Jag tycker att det här seminariet med den här ganska tunna rapporten visar att ni har lite ångest. Det finns egentligen inget mer naturligt monopol än att en järnvägsräls sköts och drivs av en aktör, gärna då samhället, sa han.
Två lyckade reformer
Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro, hävdade att det är beklagligt att problemen inom järnvägen kopplas till privatiseringarna.
– Det är enkelt att dra den slutsatsen om man har svårt att se orsakssamband. Det belysande i den här rapporten är att den målar upp politikerna för vad de faktiskt är. Man kan inte lämna över ansvaret för andra människors pengar till politiker för de kommer att fatta rejält korkade beslut. Man hade kunnat lägga pengarna på underhåll men det är inte så ju coolt utan istället skickar man pengarna till kommuner som bygger svindyra simhallar eller annat nonsens, sa han.
Efter en paneldiskussion om svensk järnvägs framtid konstaterade Johan Nyström att hans rapport inte är ideologisk.
– Det här är en utvärdering av två reformer som är väldigt lyckade och och att då föreslå att lösning för järnvägen som går tvärt emot tycker jag är väldigt konstigt, sa han.
