NYHET9 oktober 2020

Guide: Vad företagen behöver veta inför brexit

Lämnar britterna EU utan ett avtal vid årsskiftet, så väntar många förändringar för svenska företag. Men även om det blir ett avtal blir det stora negativa effekter av EU-utträdet. I den här brexitguiden får du som företagare råd om hur du kan förbereda dig.  

1 januari 2021 kommer Storbritannien att betraktas som ”tredje land”, vilket betyder att det uppstår en gräns mot landet. Foto: Kirsty Wigglesworth

Storbritannien lämnade EU den 31 januari i år. När övergångsperioden nu lider mot sitt slut är det fortfarande osäkert om ett frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien blir färdigt till årsskiftet.

Ett avtalslöst tillstånd får många negativa effekter för de svenska företag som har kommersiella relationer med landet. Men av ännu större betydelse är de förändringar som kommer att ske oavsett om förhandlingarna går i mål eller ej och oavsett vad de resulterar i. Vi talar om de oundvikliga effekterna av att Storbritannien lämnar EU och att de heller inte kommer att återfinnas på EU:s inre marknad, som Norge, eller ingå i en tullunion med EU.

Det blir inte alltså inte ”business as usual” vad som än händer.

Vilka företag påverkas av det brittiska EU-utträdet?

Brexit påverkar alla svenska företag som har någon form av affärer med Storbritannien. Det gäller de som:

  • exporterar varor till eller importerar varor från Storbritannien
  • säljer tjänster till eller köper tjänster av Storbritannien
  • har investeringar i landet
  • har brittiska underleverantörer
  • använder EU:s frihandelsavtal för att exportera varor utanför EU som har brittiskt innehåll
  • importerar varor till Storbritannien för försäljning eller vidareförädling där
  • sänder data till eller från Storbritannien
  • skickar personal till och från Storbritannien

Även företag som inte har några direkta affärer med Storbritannien kan drabbas indirekt om de är underleverantörer till företag som gör affärer med landet.

Alla företag som är exponerade mot den brittiska marknaden, direkt eller indirekt, kan komma att påverkas av den förväntade nedgången i den brittiska ekonomin efter utträdet. Storbritannien förlorar den fria tillgången till sin helt dominerande marknad, EU, och det kommer att leda till ekonomiska problem i landet, vilket bland annat kan ta sig uttryck i minskad efterfrågan på svenska produkter.

Hur påverkas varuflödena vid gränsen?

1 januari 2021 kommer Storbritannien att betraktas som ”tredje land”, vilket betyder att det uppstår en gräns mot landet.

Handlar ni i dag med länder utanför EU, såsom Norge eller USA? I så fall kan det ge värdefull kunskap kring regelverket för tullformaliteter i handeln med Storbritannien. Om inte är det hög tid att sätta sig in i vad som gäller.

Om ni exporterar eller importerar varor kommer effekterna bli omedelbara i form av nya formaliteter när varorna ska passera den nya tullgränsen. Alla varor ska tulldeklareras. Det är oundvikligt, som en följd av att Storbritannien inte längre ingår i EU:s tullområde, och varor som inte uppfyller lagstadgade krav kommer stoppas vid gränsen. De företag som inte har eori-nummer från tullen måste skaffa sig det. Kontakta tullen om detta.

En annan viktig och helt säker förändring gäller momsen. I och med att Storbritannien lämnar EU lämnar de också EU:s skatteområde. Det betyder att försäljning till Storbritannien ska deklareras som export i den svenska momsdeklarationen och i tulldeklarationen. Då det gäller försäljningar från Storbritannien till Sverige ska importmomsen betalas till Tullverket om importören inte är momsregistrerad i Sverige. Om importören däremot är momsregistrerad i Sverige finns förenklingsregler. För mer information om detta, kontakta Skatteverket.

Det kan, beroende på vilka varor det rör sig om, tillkomma en mängd nya regler att ta hänsyn till och nya tillståndsprövningar, avgifter och restriktioner. Speciellt om ni handlar med så kallade restriktionsvaror, exempelvis livsmedel, jordbruksprodukter, läkemedel, kemikalier eller krigsmateriel, kan det komma att behövas särskilda dokument. För mer information om vilka varor som omfattas, klicka här.

Även om ert företag gjort allt ni ska göra måste man ändå inledningsvis räkna med stora problem i form av köer och eventuellt kaos i hamnar och gränsövergångar i Storbritannien efter årsskiftet. Räkna inte med smidiga varuflöden i början av året.

På längre sikt bör företag, som en följd av den nya byråkratin, också ta höjd för långsammare och dyrare varuflöden till och från Storbritannien. Olika införsel/utförselorter kan innebära olika lång väntetid vid import/export ifall det uppstår fysiska kontroller. Det kan vara värt att undersöka hur situationen ser ut för era varor.

Det kan vara viktigt att fundera på hur långa förseningar ni klarar. Om ni handlar med exempelvis matvaror eller annat som är tidskänsligt kan det vara dags att se över alternativa möjligheter.

Incoterms (International Commercial Terms) är ett antal regler som tagits fram av Internationella handelskammaren (ICC) och som preciserar ansvarsområden, risker och kostnader vid transport av varor från säljare till köpare. Dessa används vid internationell handel i betydligt högre grad än handeln inom EU och kan därför vara viktig att känna till vid framtida handel med Storbritannien. Se mer här:

Hur blir det med tullar?

I det fall EU och Storbritannien inte kan förhandla fram ett frihandelsavtal kommer tullar att införas på vissa varor. De gäller såväl export till som import från Storbritannien. Mer om de brittiska tullsatserna, som på vissa varor kan sträcka sig till 20 procent finner du här:

EU:s tullsatser, som är de som kommer att gälla för import av brittiska produkter till Sverige, finner du här.

Många osäkerheter

Bortsett från tullformaliteterna är det mesta osäkert och det kan vara en god ide för företagen att hålla kontakt med sina brittiska kunder/leverantörer om potentiella problem. Handelshinder kommer uppstå, det kan bli tullar, nya krav och procedurer, förseningar och avgifter. Det gäller inte bara själva handeln utan även personrörligheten och möjligheten att föra data över gränserna. 

Mycket är osäkert och kommer förbli så för det ligger i själva frågans natur. Storbritannien har valt att lämna EU för att helt på egen hand kunna besluta vilka lagar och regler som ska gälla i landet. Det betyder att deras lagar på olika områden kommer kunna börja avvika från årsskiftet. Men när det sker och på vilka områden och på vilket sätt är oklart. Och det kommer dessutom ändras i takt med nya politiker tar vid i landet och driver sin agenda. Med andra ord så måste företag i alla branscher räkna med en permanent högre grad av osäkerhet i sina affärsförbindelser med Storbritannien. Bara för att en viss affärsmodell, produkt, produktionsmetod eller försäljningskanal etc. är möjlig i Sverige, Tyskland eller Spanien kan man inte räkna med att samma upplägg automatiskt kommer vara möjligt i Storbritannien. Det kan absolut vara möjligt men det saknas garantier.

För att ta några exempel på vad detta kan betyda:

  • Produkter godkända i EU blir inte längre automatiskt godkända i Storbritannien eller tvärtom. Varor och tjänster som säljs idag kan med andra ord inte med säkerhet fortsätta säljas som vanligt utan kan bli reglerade på nytt sätt eller till och med stoppas.
  • Det blir andra regler för märkning av varor och vilka krav som kommer ställas på varorna och vem som får godkänna att kraven är uppfyllda samt hur det ska ske. 
  • GDPR gör skillnad på data inom EU och data mellan EU och tredje land. Hur påverkar detta dina möjligheter att skicka data till kunder eller leverantörer i Storbritannien?  
  • E-handel som i dag fungerar friktionsfritt mellan Sverige och Storbritannien kan komma att kompliceras. Var beredda på att anpassa er till eventuellt nya regelverk i Storbritannien, exempelvis för konsumentskydd
  • Varumärkesskydd och vissa andra immateriella rättigheter som gäller inom EU kan komma att påverkas. Risken är stor att de inte längre kommer gälla i Storbritannien.  
  • Det är osäkert vilka regler som kommer gälla för brittisk personal i Sverige och svensk personal i Storbritannien. Var beredd på försvårade regler för arbetstillstånd, erkännande av yrkesmässig och akademisk kompetens, förändrade regler för sjukvård och liknande
  • Importerar ni insatsvaror från Storbritannien som ni sedan säljer vidare till ett land som EU har frihandelsavtal med? Då kan det uppstå risk att varorna inte blir tullfria eftersom de eventuellt inte uppfyller kraven kring EU-ursprung.
  • Det blir nya regler för finansiella sektorn och transportsektorn, som inte kommer ha automatisk rätt att fortsätta bedriva sin verksamhet som vanligt utan vars verksamhet troligen kommer att inskränkas. Är ditt företag i finans- eller transportsektorn, eller beroende av brittiska företag i de branscherna, kan du påverkas

Här hittar du mer information

Kommerskollegium har en utmärkt sida med konkret information i en mängd frågor till företag

Kommerskollegium har också en komplett lista med länkar till relevanta myndigheter i Sverige som kan ge mer exakt information om olika sakfrågor:

EU-kommissionen har sammanställt de viktigaste konkreta förändringarna som sker oavsett utfallet av förhandlingarna i ett dokument.

EU-kommissionen har publicerat ett stort antal s.k. ”beredskapsmeddelanden” (notices) med anvisningar vad gäller olika brexitfrågor. Det gäller allt från kemikalielagstiftning, bolagsrätt och domännamn på internet till copyright och märkning av ekologiska produkter. Dessa kan hittas här:

Ta kontakt med era partners, underleverantörer och andra för att se om de är beredda på komplikationer som kan uppstå. Det kan också vara läge att se över vilka avtal ni har och hur de påverkas av Brexit.

Därför är Storbritannien viktigt för svenska företag

Storbritanniens framtida relation till Sverige och EU är en oerhört viktig fråga för svenska företag. Ländernas ekonomier är starkt sammanflätade.

2019 var Storbritannien vårt sjätte största exportland och vårt sjunde största importland för varor. Handeln är mycket diversifierad, på både export- och importsidan märks särskilt bilar, motorfordonskomponenter, maskiner och apparater samt petroleumprodukter. Dessutom exporterar svenska företag mycket trä- och pappersprodukter. Britterna uppskattar dessutom svenskt cider.

Svenska företag har de senaste sex åren i genomsnitt exporterat varor till ett värde av nästan 79 miljarder kronor per år. Motsvarande siffra för importen var 67 miljarder.

Handeln med tjänster är något lägre. Exporten, de senaste sex åren, har i genomsnitt varit 52 miljarder kronor medan importen legat på 60 miljarder per år i snitt. Relativt sett är dock Storbritannien en ännu viktigare handelspartner för tjänster. De var nummer två både på export- och importsidan 2019. Det som handlas är till stor del affärs- och it-tjänster samt immateriella rättigheter, betalning för rätten att använda bland annat patent och varumärken. 

Men utbytet mellan Sverige och Storbritannien består inte bara av handel. De brittiska företagens investeringar i Sverige värderades 2018 till 430 miljarder kronor. Motsvarande siffra för de svenska företagens tillgångar i Storbritannien var samma år 200 miljarder kronor. 

66 000 jobb uppskattas finnas i Sverige tack vare vår export till Storbritannien (de exporterande företagen samt hos deras underleverantörer). Samtidigt skapar importen från Storbritannien jobb i Sverige. 43 000 personer arbetar uppskattningsvis i brittiskägda företag i Sverige och 75 000 personer jobbar för svenskägda företag i Storbritannien. Även om dess siffror delvis är överlappande är troligen över 100 000 jobb i Sverige beroende av våra ekonomiska relationer med Storbritannien.   

BrexitInternationell handel
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist