NYHET5 maj 2022

Handelsrelationer bottenfrusna eller entusiastiska

Den ryska invasionen av Ukraina har resulterat i rekorddåliga handelsrelationer mellan väst och Ryssland. Samtidigt har förhållandet förbättrats avsevärt på andra håll, konstaterar Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik vid Svenskt Näringsliv.

EU och USA är viktiga handelspartners och skapar bra förutsättningar för djupare ekonomisk integration och större förutsägbarhet för handlande företag.Foto: Stephen B. Morton

Efter den ryska invasionen av Ukraina har relationen mellan västländerna och Ryssland frusit till is. Sanktioner har avlöst varandra, Putin har hotat om vedergällning och även inom Världshandelsorganisationen WTO märks konflikten av. När en rysk delegat går in i ett möte, går alla västerländska representanter ut, berättar Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik vid Svenskt Näringsliv.

– Västländerna har i praktiken slutat att betrakta Ryssland som en WTO-medlem, trots att landet är det. Man ger inte längre Ryssland de tullsänkningar som man ska ha som medlem. EU skulle kunna höja tullarna hur mycket som helst på ryska varor. Det har inte hänt än, men det är inget som hindrar det längre i WTO, säger han och tillägger att han är kritisk till att frysa ut ryska delegater då det också innebär att andra viktiga förhandlingar går i stöpet och förlamar WTO ytterligare.

Nytt WTO-möte i juni - ”Undrar hur meningsfullt det blir”

Genom Världshandelsorganisationen skulle västländerna kunna sätta hur höga tullar som helst på rysk olja, eftersom de inte verkar betrakta Ryssland som en medlem, resonerar han.

– Det skulle kunna vara en kompromisslösning för de som vill ha ett totalt oljeembargo mot Ryssland och de som inte vill ha det. Länder brukar inte ta ut tullar på råvaror, men skulle man göra det skulle det snabba på processen för att företag skulle köpa sin olja från andra länder, säger Henrik Isakson.

Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik.
Foto: Ernst Henry

I slutet av förra året var tanken att WTO:s 164 medlemmar skulle mötas, men sammankomsten sköts upp när ännu en covidvåg svepte över världen. Den 23 februari bestämdes att mötet istället ska äga rum i mitten av juni. Dagen därpå inleddes den ryska offensiven i Ukraina.

– Med kriget och de frostiga relationerna mellan västländerna och Ryssland undrar jag hur meningsfullt det mötet blir, säger Henrik Isakson.

Om den senaste tidens utveckling kraftigt har försvårat västvärldens handelspolitik gentemot Ryssland har läget samtidigt förbättrats mellan likasinnade länder i väst. Brexitbråk har trillat ut från agendan och nyligen kom EU och USA principiellt överens om att skapa nya regler för dataöverföringar.

– Betydelsen av att det är EU och USA som kommer överens ska inte underskattas sett ur ett handelsperspektiv. EU och USA är varandras viktigaste handelspartners och ett ramverk för trygga och säkra dataflöden parterna emellan skapar bra förutsättningar för djupare ekonomisk integration och framför allt större förutsägbarhet för handlande företag. Den principiella överenskommelsen sänder också en viktig politisk signal i tider när EU behöver värna om relationerna med likasinnade, sa Björn Wedin, expert på internationell handel på Svenskt Näringsliv, i samband med att principöverenskommelsen offentliggjordes.

”För tillfället verkar inte relationen till Kina ha påverkats särskilt mycket”

Förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA, likt det TTIP-avtal som var högt dagordningen för ett drygt decennium sedan, tror Henrik Isakson inte kommer att hända under överskådlig tid. Däremot lanserades i oktober förra året EU-US Trade and Technology Council, TTC, som ska diskutera hur handel och investeringar kan utvecklas över Atlanten. Ett forum där företag och myndigheter kan mötas och diskutera teknikutveckling och regleringar.

– Den här nya plattformen kommer att säkerställa transparens och tillåta förbättrat samarbete, hjälpa till att skapa gemensamma tillvägagångssätt för en framgångsrik för ett framgångsrikt samarbete inom digitalisering och tech, säger Margrethe Vestager, EU-kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor, i en kommentar.

Med andra ord: ur västs perspektiv har relationerna internt inte varit så här goda på länge, medan förhållandet till Ryssland ligger på bottennivåer. Innebär det att relationen till en den andra stormakten, Kina, också har försämrats? Svårt att svara på i nuläget, menar Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik vid Svenskt Näringsliv.

– Vi vet inte så mycket om det, men för tillfället verkar inte relationen till Kina ha påverkats särskilt mycket. Kineserna vill inte fördöma Ryssland, men de vill inte heller hjälpa Ryssland. Antagligen är de oroliga för att de också ska drabbas av sanktioner. Då låtsas de istället som att konflikten inte fanns, vilket verkar innebär att vi kan behålla business as usual med Kina som det ser ut just nu, säger han.

Globaliseringen lever – men har problem

Under covidpandemin blev narrativet att ”globaliseringen är död” allt vanligare i reportage och på ledarsidor över hela världen, en trend som har fortsatt efter inledningen av den ryska invasionen av Ukraina. Globaliseringen har dödförklarats flera gånger tidigare, som efter terrorattacker 11 september 2001 och finanskrisen 2008, men den typen av populistisk retorik vänder sig Henrik Isakson emot.

– Jag tar helt avstånd från folk som säger att globaliseringen är död. Globalisering är en gråskala. Däremot har den problem, men det största problemet tror jag inte är handelshinder i sig. Det är snarare att den globala marknadsekonomin blir mindre och mindre marknadsinriktad.

Han fortsätter:

– Det beror på statsinterventioner och statsstöd vilket sker i alla stora ekonomier, såväl EU som USA, Kina och Storbritannien. Man kastar massa offentliga pengar på allt man tror är bra och därmed får vi allt mindre av marknadsekonomi och en allt mer ojämn spelplan för företagen att konkurrera på. Det är en olycklig utveckling.

WTO
Skriven avJakob Stenberg
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist