LogoLogo
LogoLogo
Nyhet31 augusti 2020

Så tycker svenskarna om frihandel

Majoriteten av svenskarna är positiva till frihandel, men synen på handelns effekter på miljön och sårbarheten i kristider är splittrad, visar en enkät.

Frihandel.jpg
Varannan svensk har ingen eller dålig kännedom om begreppet ”frihandel”, visar en enkät från Svenskt Näringsliv.

Vårens pandemi har inneburit stort mänskligt lidande och en omfattande ekonomisk kris. Den internationella handeln har drabbats hårt. I krisens spår har principerna om en öppen global handel försvagats genom bland annat införande av exportrestriktioner, även inom EU. Politiska röster om att företag bör diversifiera och flytta hem produktion för att nå ökad självförsörjning har blivit vanligare.

Oroande tendenser om att begränsa frihandeln på olika sätt har vuxit sig starkare i världen. Det handlar bland annat om den ökande protektionismen i världshandeln, handelskonflikten mellan Kina och USA och krisen i Världshandelsorganisationen WTO. Den pågående coronakrisen riskerar att förstärka dessa tendenser. När vi behöver mer samarbete över gränserna, har vi istället byggt upp hinder för handel och ekonomiskt utbyte. Det finns en risk för att den här negativa utvecklingen spiller över på svensk opinion och därmed påverkar Sveriges frihandelsvänliga röst i världen. Detta vore allvarligt både för världsekonomin och för Sverige. Sverige är en öppen ekonomi och vårt välstånd bygger på handel med andra länder. 1,3 miljoner jobb i Sverige understöds av exporten.

För att undersöka den svenska allmänhetens inställning till frihandel har Svenskt Näringsliv under maj genomfört en omfattande undersökning. Drygt 2 000 personer har svarat på frågor om sambandet mellan handel och bland annat jobb, konsumtion och miljö. En viktig insikt är att kunskapen om vad frihandel är brister hos många. Så mycket som hälften av de tillfrågade i undersökningen har ingen eller dålig kännedom om begreppet ”frihandel”. Av de som känner till begreppet har majoriteten en positiv uppfattning. Endast fem procent anser att frihandel är något negativt. Resultaten visar också att ju mer kännedom om frihandel, desto mer positiv uppfattning. Detta belyser att en positiv opinion i frihandelsfrågor bygger på kunskap och informationsinsatser.

Trots allt kan vi konstatera att opinionen inte tycks ha påverkats i kraftig negativ riktning med anledning av vårens händelser. Hela 75 procent av de som svarat på undersökningen anser att handel och affärsförbindelser mellan Sverige och andra länder gör mer nytta än skada för Sverige. Yngre, här personer mellan 16 och 25 år, är dock signifikant mindre positiva. Bland de yngre är det 62 procent som anser att handeln är till nytta för Sverige. På frågan om handel med andra länder skapar jobb i Sverige menar tre av fyra av samtliga svarande att de instämmer i påståendet. Tre av fyra anser att handel med andra länder framför allt har fördelar för konsumtionen vad gäller pris, utbud och kvalitet på varor och tjänster, och endast en av tio ser nackdelar för konsumtionen.

Att handel har bidragit till att minska fattigdomen i världen är känt sedan länge. Enligt FN:s och Världsbankens definitioner har andelen av jordens befolkning som lever i extrem fattigdom fallit från cirka 35 procent runt 1990 till cirka 10 procent idag. Det här har skett samtidigt som jordens befolkning har ökat. Insikten om detta och kopplingen till frihandel syns i undersökningen. Drygt hälften anser att handel hjälper människor i världen från fattigdom till en bättre levnadsstandard. Däremot menar en av fyra att handel sätter arbetsvillkor och mänskliga rättigheter på spel i utvecklingsländer.

Opinionen är splittrad när det kommer till frågor om sambandet mellan handel och miljö samt om sambandet mellan handel och sårbarhet i kristider. Drygt en tredjedel anser handel vara en orsak till miljöproblemen medan en lika stor andel ser handel som en lösning på miljöproblemen. 43 procent anser att handel gör att Sverige har tillgång till varor och tjänster från andra länder och är därför mindre sårbar i kristider. En oroande stor grupp, 44 procent, ser dock internationell handel som något som gör vårt samhälle mer sårbart i kristider – en tendens som skulle kunna förstärkas till följd av nuvarande kris.

Sanningen är att utan internationell handel skulle Sverige inte kunna upprätthålla beredskap av varken livsmedel eller sjukvårdsutrustning. Sverige är beroende av import av varor – slutprodukter, insatsvaror och råvaror – samt av tjänster och investeringar. För att producera kostnadseffektiva produkter av hög kvalitet krävs insatsvaror och tjänster från olika länder. Sjukvårdsutrustning som innehåller avancerad teknik och insatsdelar tillverkade i hela världen är inget undantag. Det är också värt att påpeka att ökad nationell lagerhållning av vitala produkter, såsom sjukvårdsutrustning, inte påverkar var i världen produkterna produceras.

Detta är dock inga nyheter. Handel och kunskapsutbyte mellan länder har varit, och är fortfarande, en förutsättning för Sveriges välstånd. Nu krävs starka röster både inom EU och utanför för att minska protektionismen och ta bort de handelshinder som införts under våren och för att ytterligare underlätta för företagens internationella handel. Även här hemma har vi ett jobb att göra. Vår undersökning visar att opinionen i Sverige fortsatt är relativt frihandelspositiv men samtidigt att de utmaningar som samhällen nu ställs inför i spåren av både pandemin och klimatförändringar gör att detta inte kan tas för givet. Rösten för frihandel har sällan varit viktigare än nu.

Frihandel
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist