Daunfeldt om kompetenskrisen i norr: Geografiska matchningen fungerar uruselt

Företagen i norr har ett stort behov att rekrytera för att kunna växa och investera. Men hindren är många. ”Trots hög arbetslöshet och ett stort utanförskap så ser vi inga, eller ytterst få, flyttlass som går från söder till norr”, sa Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Tillväxtdagen i Luleå.

– Jag älskar siffror, jag älskar fri företagsamhet och jag älskar tillväxt.

Budskapet från Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, var tydligt under Svenskt Näringslivs Tillväxtdag i Luleå: Norrbottens malm, basindustri, skog och vattenkraft har under lång tid byggt Sveriges välstånd.

– Här har vi också ingenjörskonst i världsklass som sträcker sig från Luleå tekniska universitet ända upp till rymden. Och man ska inte glömma bort att vi också har en växande besöksnäring här som faktiskt lockar besökare från hela världen som vill uppleva de fina naturvärdena som finns här uppe, sa han.

Han påminde också om att det är växande företag som skapar arbetstillfällen och skatteintäkter som kan finansiera den gemensamma välfärden.

– Tillväxt börjar hos företagen. Så växer Norrbotten och i förlängningen hela Sverige. Och det som är så positivt är att när vi undersöker tillväxtambitionerna hos de svenska företagen så vill åtta av tio växa. Så tillväxtpotentialen i svensk ekonomi är otrolig.

Bostadsbristen ett allvarligt hinder

Men det finns samtidigt utmaningar. I samma underökning uppger åtta av tio företag att de möter minst ett betydande tillväxthinder.

– Och det är bara två av tio företag som faktiskt växer. Så vill vi få fart på tillväxten i Sverige då behöver vi riva ner tillväxthindren.

1/2

I Norrbotten är det största tillväxthindret för företagen kompetensbrist, och där uppger 57 procent av företagen att det är ett betydande tillväxthinder – vilket är högst i Sverige.

– Trots hög arbetslöshet och ett stort utanförskap så ser vi inga, eller ytterst få, flyttlass som går från söder till norr. Den geografiska matchningen på svensk arbetsmarknad fungerar helt enkelt uruselt.

– Dessutom uppger över 20 procent att bostadsbristen är ett betydande tillväxthinder. Det är näst högst i hela landet. Det är klart, det är svårt att åtgärda en kompetensbrist om det inte går att få tag på en bostad.

”Tillväxt är inte siffror eller staplar i någon rapport”

I Norrbotten upplever också allt fler företag problem med regelbörda och byråkrati och där uppger 34 procent att det är ett betydande tillväxthinder. Som ett bidrag till den politiska debatten har Svenskt Näringsliv lanserat en Tillväxtagenda med reformförslag inom infrastruktur, drivkrafter för jobb och investeringar, regelförenkling och kompetensförsörjning.

– Det är mycket som ligger på riksdagens bord, men det är också så att företagen möter regelverken här lokalt. Därför behövs också en ökad lokal lyhördhet för företagens behov, både från kommuner och länsstyrelser, sa Sven-Olov Daunfeldt.

– Tillväxt är inte siffror eller staplar i någon rapport. Tillväxt är modet i varje investering som bygger Sverige starkare. Det är glöden i varje idé som gör vår välfärd bättre och det är kanske framför allt värmen i varje möte med en ny kollega.

Jonny Häggström, vd på Nordisk Kompetens, menade att det är lättare att hitta människor att anställa i andra länder än i Sverige.

– Många vill flytta från södra Sverige till norra Sverige, men av olika anledningar tar man inte steget fullt ut. Då är det lättare att hitta människor att anställa från Nederländerna eller liknande som ser fördelarna med att bo, leva och jobba i norra Sverige.

Även Johan Menckel, vd på LKAB, lyfte under Tillväxtdagen fram behovet av en fungerande kompetensförsörjning.

– Det måste finnas en trygghet för folk som vill flytta till jobben här, att de kan bo kvar i de här orterna.

– Och det är klart att malmbanan är extremt viktig för LKAB. Vi vill ju växa, satsa och investera och som det ser ut idag så har vi nått kapacitetstaket. Ska vi växa långsiktigt så måste vi dels öka kapaciteten, dels ha ett mer stabilt underhåll på malmbanan.

Han menar att verksamheten i stort är tätt sammankopplad med det lokala samhället.

– Vi är helt i symbios med varandra. Men många är oroliga för att det tar för lång tid och att vi inte kommer att våga göra investeringar och för att jobben inte kommer att finnas kvar.

Efterfrågar stabilitet

Mikael Staffas, vd på Boliden, lyfte vikten av politisk stabilitet för att få ett fungerande investeringsklimat.

– Det är viktigt att komma ihåg att man måste ha stabila förutsättningar under lång tid så att man vågar satsa kapital som är grunden för tillväxt.

– Om du inte vet vad som gäller de kommande 20 åren så kan du inte investera.

Med på Tillväxtdagen i Luleå var även energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Hon lyfte bland annat fram de svenska företagens ökande regelbörda. Ofta startar problemen på EU-nivå.

– Om man får en regelbörda som innebär ökade kostnader motsvarande runt 80 miljarder kronor per år och så tittar man på förenklingspaketet som ligger på runt tolv miljarder så fattar man att det fortfarande går netto åt helt fel håll. Det är inte en hållbar väg fram för Europa och detta samtidigt som vi hamnat efter i tillväxtligan.

– Därför är frågan om regelförenklingar och tillväxt också en fråga om säkerhet och suveränitet. Det är en fråga om överlevnad.

Nybyggarera

Hon menar också att Sverige nu går in i en ny nybyggarera och staten måste ta ett större ansvar för stora investeringar.

– Staten och kapitalet var det som byggde Sverige starkt tillsammans, och det ska vi göra igen. Och det säger jag som borgerlig politiker som tror på fritt företagande och marknadsekonomi. Men vi är mitt i ett blodigt industrikrig och vi är på väg att klämmas.

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv, lyfte även fram att det i Sverige finns en tendens att överimplementera EU-lagstiftning.

– Även om man från politikens håll har haft en ambition att inte öka regelkrånglet så blir regler ofta överimplementerade av myndigheterna. Det tycker jag är ett ofog.

Även Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg kommenterade regelkrånglet och myndigheter som överimplementerar som han menar är en avgörande konkurrensfråga för Sverige. Det är upp till politiken att ta fram lagstiftning som är mer genomtänkt, menar han.

– När man har slarvat med lagstiftning så blir det kaos på myndigheterna och då kan allt tolkas jättefel.

– Vi måste få in någon form av avvägning i lagstiftning, det kan inte vara så att allting ska behandlas på precis samma sätt utan det måste finnas samhällsintresse. Allt är inte lika viktigt i ett samhälle, den bedömningen borde inte alltid hamna i domstolarna, utan den borde landa i politiska prövningar.

Efter en livlig debatt om matpriserna sänktes 1 april matmomsen. Det fick en tydlig effekt på priserna i butik, konstaterade Karin Bodin, vd på Polarbröd.

– Men sen dess har vi fått nio force majeure-anmälningar från våra leverantörer, bland annat plast och drivmedel. Allting bakåt i kedjan ökar kostnaderna och det kommer också ställa till det för svenska bönder eftersom dieselkostnaderna och gödselkostnaderna går upp.

– Det är klart att vi får förvänta oss högre matpriser – jag kan inte se något annat om inte konflikten i Mellanöstern löses snabbt som ögat.