Våldsvågen usel för företagandet

Gängkriminaliteten och skjutningarna ger nu Sverige internationell uppmärksamhet som riskerar att skada vårt lands attraktivitet för investeringar och företagande. The Times pekade nyligen ut Sverige som en ”hot spot” för vapenkriminalitet och The Economist har i liknande ordalag beskrivit den mycket grova våldskriminalitet som nästan dagligen rapporteras i svenska media.

Våldet slår mot hela samhället och näringslivet är inte förskonat. Tvärtom. Svenskt Näringslivs medlemmar utsätts för utpressning från kriminella ligor och det är deras affärer, restauranger och andra verksamheter som råkar illa ut när uppgörelserna inträffar mitt i våra bostadsområden. Medarbetare, kunder och gäster utsätts för risker.

I en undersökning från Svenskt Näringsliv och HUI Research (”Brottslighetens kostnader 2020”) svarade över hälften av de tillfrågade företag att de utsatts för brottslighet de senaste två åren. De direkta kostnaderna uppgår till över 40 miljarder kronor per år. Men till det ska naturligtvis läggas investeringar i säkerhet, höjda försäkringspremier och den omätbara kostnad som ligger i att såväl själva verksamheten som rekrytering försvåras. 36 procent av företagen vittnade också om att man ändrat sina rutiner på grund av brottslighet, en tredjedel om att man tvingats göra investeringar i säkerhetsutrustning.

Olika branscher drabbas på olika sätt. Besöksnäringen vittnar om våld och hot, byggsektorn om hur stöldligor härjar på Sveriges byggarbetsplatser, fastighetsbranschen plågas av skadegörelse och nästan alla branscher drabbas av inbrott och stölder.

Men de negativa konsekvenserna är naturligtvis också mer indirekta, djupare och mer långsiktiga. Där det råder otrygghet på gator och torg råder det självklart också ett uselt klimat för företagande. Kriminaliteten slår direkt mot vårt välstånd och vår förmåga att finansiera välfärd, skola och infrastruktur.

När kriminaliteten tar över och företagen ger upp, försvinner dessutom de arbetstillfällen som är avgörande för att bryta utanförskapet och segregationen.

Ur detta utanförskap växer mycket av våra stora sociala och ekonomiska problem. Och i ett samhälle där otryggheten växer kommer möjligheterna till jobb och egen försörjning bli ännu sämre. Våldet är del av en negativ spiral som hotar både det svenska näringslivet och samhället i övrigt.

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet är kriminaliteten en stor och växande negativ faktor för våra medlemmar. Vi har under de senaste åren i vissa kommuner sett dramatiska försämringar som nästan helt kan förklaras av en eskalerande våldsbrottslighet. I den senaste undersökningen uppger mer än en femtedel av företagen att brottslighet är ett allvarligt eller ganska allvarligt problem i deras kommun. Behovet av en ökad polisiär närvaro är tydligt, inte minst uniformerade poliser som rör sig ute i vårt samhälle. När den skattefinansierade ordningsmakten inte kan garantera tryggheten, tvingas företagen till ökade kostnader för att anlita ordningsvakter och väktare.

Kriminaliteten håller också på att bli en faktor i företagens kompetensförsörjning. Vårt globala stor- och spjutspetsföretagande rekryterar på en internationell marknad och om Sverige uppfattas som ett land med hög våldskriminalitet och otrygghet får det konsekvenser. Det är ett reellt problem och ingen abstrakt imagefråga kopplad till bilden av Sverige. Svenska arbetsgivare riskerar att väljas bort på en internationell arbetsmarknad, men också i Sverige då vissa städer och områden uppfattas som otrygga. På samma sätt kan kvalificerad arbetskraft i landet söka sig utomlands i större utsträckning.

Näringslivet har en viktig roll att spela för tryggheten i samhället. Våra medlemmar investerar redan idag stora resurser i både fysisk trygghet och i förebyggande arbete. Företagen spelar kanske sin främsta och mest avgörande roll genom sin närvaro. Ett blomstrande näringsliv bidrar direkt till samhällets trygghet.

Det är när affärer och restauranger stängs, eller när företag flyttar sina verksamheter som de kriminella på allvar tar över. Finns det ingen närvaro av företag där människor bor, gör sina ärenden, äter sina luncher, lagar sina skor eller tvättar sina kläder ökar både otrygghet och utanförskap.

Samhället måste mobilisera på bredden. Brottsligheten som drabbar både enskilda och företag måste stoppas med ändamålsenlig lagstiftning och genom att polis och åklagare har de resurser som krävs. I varje del – från vardagskriminaliteten (som naturligtvis inte är ”vardag” för den som drabbas) till grovt våld – måste vi göra allt vi kan för att vända utvecklingen.

Fredrik Persson, ordförande, Svenskt Näringsliv

Läs artikeln på Di