NYHET30 november 2023

Därför ökar bidragspensionärerna – lönar sig inte att jobba

Andelen pensionärer med någon form av skattefinansierat pensionsbidrag har på kort tid gått från 30 till 70 procent. ”Det minskar drivkrafterna för arbete”, säger Ole Settergren på Pensionsmyndigheten.

Fotomontage. Bild: Mostphotos

Precis som förra året gör inflationen att skillnaden mellan hur pensionärernas olika typer av inkomster räknas upp är stor. Garantipensionen höjs med hela 9,1 procent medan inkomstpensionen bara räknas upp med en procent.

Det medför att ytterligare 190 000 pensionärer kommer att få garantipension år 2024.

Därmed är det fler som får garantipension i stället för en pension baserad på hur mycket de har jobbat, och med vad.

Totalt blir det knappt 1 226 000 personer med garantipension, och utöver dem finns det ett antal som får inkomstpensionstillägg. Samtidigt är antalet personer som är 66 år eller äldre nästan 2 090 000 vilket innebär att det är få pensionärer som har en allmän pension som enbart baseras på deras livsinkomst.

”Radikal förändring”

Det finns tydliga förklaringar till att garantipensionen har skjutit i höjden jämfört med den inkomstgrundade pensionen, förklarar Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

– Sedan år 2020 har riksdagen vid två tillfällen beslutat att höja garantipensionen och infört ett inkomstpensionstillägg. Utöver det har vi två år i rad haft reallöneminskningar. Detta har lett till en radikal förändring av pensionssystemet, säger han.

Även för 2023 höjdes garantipensionen ovanligt mycket, med 8,7 procent, medan inkomstpensionen bara höjdes med tre procent.

Det innebär en urvattning av en av pensionssystemets avsikter att den allmänna pensionen ska bero av livsinkomsten. Ibland beskrivs det som respektavståndet, skillnaden i pension mellan den som har jobbat hela livet och den som har jobbat delvis eller inte alls, minskar.

– Marginaleffekterna i systemet blir högre och respektavståndet mindre. Det gör att den allmänna pensionsnivån, inklusive grundskyddet, för en stor grupp pensionärer är relativt lika trots att de har haft olika inkomster under förvärvslivet, säger Ole Settergren.

Pensionsmyndigheten anser att det är problematiskt att systemet utger sig för att vara inkomstgrundat men till stora delar påminner om ett system där det är samma för alla. ”Vi tycker inte att det är en bra situation”, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
Foto: Daniel Roos

Respektavståndet minskar

Innan riksdagen beslutade att höja garantipensionen och införa inkomstpensionstillägget hade omkring 30 procent av pensionärerna någon form av skattefinansierat pensionsbidrag, det vill säga garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg eller försörjningsstöd. Efter årsskiftet kommer det att vara över 70 procent, inklusive inkomstpensionstillägget.

Därmed får pensionssystemet ett annat utseende än innan. Det blir mindre inkomstgrundat och mer skattefinansierat, samtidigt som respektavståndet blir mindre.

Enligt Pensionsmyndigheten är det problematiskt att systemet utger sig för att vara inkomstgrundat men till stora delar påminner om ett system där det är samma för alla.

– Vi tycker inte att det är en bra situation och att det är något som regeringen borde låta utreda. Det är inte bra att ha en så motsägelsefull lagstiftning som vi nu har, säger Ole Settergren.

Det är inte bra att ha en så motsägelsefull lagstiftning som vi nu har.

Inkomstpensionen och premiepensionen som finns är inkomstgrundade. Men om effekten av dem tas bort av kompletterande förmåner vid sidan om, är det mer rationellt att utforma ett system som åstadkommer det på ett enklare, billigare och mer begripligt sätt, poängterar han.

– Annars har vi ett komplicerat, dyrt och svårbegripligt system som ger ungefär samma resultat för många pensionärer. Pensionsmyndigheten har skissat på två alternativ som vi menar är mer rationella än den nuvarande ordningen – att återupprätta livsinkomstprincipen eller att överge den.

Samtidigt går åsikterna om vilken väg som är bäst isär beroende på perspektiv, konstaterar han.

– Att de med lägst pension får en bättre utveckling än de med en hög pension tycker många är bra. Andra tycker att det är dåligt eftersom det minskar drivkrafterna för arbete, säger Ole Settergren.

Tre tusen kronors höjning

Efter de två senaste åren har garantipensionen vuxit mycket snabbare än de inkomstgrundande pensionerna och snart är den i kapp. Och efter årsskiftet tillkommer 190 000 nya garantipensionärer, konstaterar Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, som hanterar tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän.

– Redan nu ser jag framför mig att det kommer att beskrivas som att det blir ytterligare 190 000 fattiga som behöver bidrag – men det stämmer inte. Det handlar om att lägstanivån har flyttats upp kraftigt på senare år, säger han.

Vissa kallar det för ett statligt bidrag. Det är ju skattebetalarna som går in och fyller på.

De politiska förändringarna gör tillsammans med de senaste två åren uppräkningar att garantipensionen i grova drag har höjts med tre tusenlappar. En konsekvens är att skillnaden mellan den som har jobbat hela livet och den som inte har jobbat alls blir mycket liten.

”Det stör mig att en del pensionsdebattörer påstår att man inte ens får halva lönen i pension, men då tittar de bara på allmän pension”, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Foto: Evelina Carborn

Trots namnet är garantipensionen inte en pension, utan ett statligt tillskott, enligt Staffan Ström.

– Vissa kallar det för ett statligt bidrag. Det är ju skattebetalarna som går in och fyller på. För den med en väldigt låg pension är det såklart bra, men är den kraftiga ökningen de senaste åren rättvis? Varken den som har tjänat ihop till sin egen pension eller löntagare, är i närheten av sådana inkomstlyft.

Att den som har jobbat ett helt liv med en låg, eller till och med medelhög inkomst, inte får mycket mer än den som inte har jobbat alls bättrar inte precis på drivkrafterna att jobba längre, poängterar Staffan Ström.

Sett till individens hela ekonomi får i själva verket var fjärde svensk en höjd inkomst i samband med pensioneringen.

Däremot blir bilden en helt annan när tjänstepensionerna räknas in i pensionärernas ekonomi. Då är respektavståndet ganska rejält igen eftersom tjänstepensionen väger allt tyngre och den också har räknats upp betydligt. För 2023 räknades ITP2-pensionerna upp med nästan elva procent och nästa år höjs de med 6,5 procent.

Staffan Ström tycker att det är synd att den allmänna uppfattningen har blivit att du blir fattig av att gå i pension.

– Det stör mig att en del pensionsdebattörer påstår att man inte ens får halva lönen i pension, men då tittar de bara på allmän pension. Sett till individens hela ekonomi får i själva verket var fjärde svensk en höjd inkomst i samband med pensioneringen.

90 procent av lönen till nybliven pensionär

Han betonar att det är viktigt att vara tydlig med vad som diskuteras. Räknas alla inkomster in får nyblivna pensionärer i snitt nästan 90 procent av sin tidigare inkomst efter skatt. Andelen fattiga pensionärer är inte större än andelen fattig-medelålders eller fattig-yngre.

– Det är klart att det inte är roligt att ha en låg pension men det skulle också uppfattas som orättvist om den som varit fattig hela livet plötsligt fick det väldigt mycket bättre som pensionär. Det är inte pensionssystemet som gör människor fattiga.

Ingvar Backle, pensionsexper,t är orolig över att pensionssystemet har tillåtits att urholkas. .
Foto: Stefan Tell

Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv är bekymrad över att respektavståndet har minskat så kraftigt.

– Det är mycket oroande att ett pensionssystem som i grunden bygger på sunda och stabila förutsättningar av det politiska systemet har tillåtits att urholkas, säger han.

Villkoret för att uppehålla de olika svenska trygghetssystemen som vi omfattas av i Sverige är att människor väljer att arbeta, poängterar han. Därmed bidrar de genom arbetsgivaravgifter genom sin arbetsgivare och skatter till att finansiera dessa trygghetssystem.

– För att det på sikt ska vara möjligt måste de som väljer att arbeta också se en tydlig personlig nytta i form av en högre egen ålderspension än den som har valt att inte arbeta.

”Begreppet garantipension egentligen fel”

De flesta är eniga om att den som aldrig har haft någon arbetsförmåga, eller som mister delar eller hela av den, ska ges en ekonomisk trygghet.

– Men det är problematiskt om den som har arbetsförmåga inte utnyttjar den och, när det blir dags att gå i pension, många gånger erhåller en ålderspension som nästan är lika stor som den som har valt att arbeta, säger Ingvar Backle.

Han håller med om att begreppet garantipension egentligen är fel.

– Det för tankarna till något som den enskilde själv har arbetat ihop. Till exempel skulle ordet äldreförsörjningsbidrag tydligare säga vad det handlar om, säger han.

På pappret har vi en inkomstberoende allmän pension, men sett till utfallet är det väldigt små skillnader mellan individerna.

När dagens pensionssystem konstruerades på 1990-talet beslutades att den skulle vara inkomstberoende. Nu när den allmänna pensionen har pressats ihop så mycket behövs det en politisk diskussion om vad den ska ha för roll, anser Staffan Ström.

– Nu är vi någonstans mitt emellan. På pappret har vi en inkomstberoende allmän pension, men sett till utfallet är det väldigt små skillnader mellan individerna.

Om pensionen ska vara beroende av livsinkomsten måste det märkas, menar han.

– Annars är det bättre att ha en pension som är lika för alla, och så får tjänstepensionerna stå för det inkomstberoende.

Effekten skulle bli att en allt större del av den totala pensionen skulle bekostas av arbetsgivarna eftersom det är de som betalar in tjänstepensionen.

– Då är det arbetsgivarna som får stå för respektavståndet och betala för att det ska löna sig att jobba längre. Så är det till viss del redan. På senare år har avsättningarna till tjänstepensionen ökat men den allmänna pensionen har stått still, säger Staffan Ström.

PensionerPensionBidragPensionsmyndigheten
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist