Oro för ålderism och fler förtidspensionärer

Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har lämnat sitt slutbetänkande. Utredningen föreslår generösare regler inom sjukförsäkringen. Möjligheterna till sjukersättning ska öka för personer som fyllt 60, genom lägre krav på omställning och att arbetsförmågan bara prövas mot arbete som de har erfarenhet av.

Maria Malmer Stenergard (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet, pekar på att tidigare generösa regler för äldre arbetskraft innebar en stor ökning av antalet förtidspensionärer.

– Förtidspensionerna ökade stegvis under en lång tid för att kulminera under 00-talet. Sverige har haft särskilda regler för att beviljas förtidspension för äldre arbetskraft mellan 1969-1996. Reglerna bidrog till det höga antalet förtidspensionärer innan de avskaffades 1996. I en studie av reformen visar Karlström, Palme och Svensson (2008) att avskaffade regler för äldre ökade arbetskraftsdeltagandet. Framförallt kom väldigt många att förtidspensioneras alldeles innan de generösa reglerna avskaffades, säger hon.

Kristdemokraterna pekar på det faktum att det var dubbelt så många med sjukersättning i början av 2000-talet och att det är sannolikt att samma sak händer igen om förslaget genomförs.

– Den risken är uppenbar. Utredningen, varifrån regeringen tar sitt förslag, konstaterar att andelen 60+ som kommer få del av sjukersättningen på sikt kommer närma sig den andel som Sverige hade i början av 2000-talet, säger Hans Eklind (KD).

Sjukförsäkringen bygger idag på att det endast är de medicinska skälen som ligger till grund för att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, pekar på att det som nu föreslås är ett stort avsteg ifrån dagens regler och insatserna för ett förlängt arbetsliv.

– Ålder är inte en sjukdom. Att bedöma försäkrades arbetsförmåga efter viss ålder, samtidigt som det pågår reformering för ett förlängt arbetsliv hänger inte ihop. Att bortse från möjligheter att rehabilitera äldre tillbaka i arbete kommer att förkorta – inte förlänga – deras arbetsliv. Genomförs förslagen är risken uppenbar att vi återigen får en sjukförsäkring som präglas av passivitet och att många lämnar arbetslivet i förtid via sjukersättningen, säger hon.

Kritik har riktats mot förslaget i utredningen eftersom det finns en stor risk att aktörer, som till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen lägger mindre engagemang, resurser och insatser på de som närmar sig 60 år.

– Risken är att den som är sjukskriven får svårare att få rehabilitering när man närmar sig tidpunkten då förutsättningarna för arbetsförmågebedömningen förändras. Jag är bekymrad över risken att detta spär på ålderismen. Hur ser vi på den som vill ställa om och arbeta till 70 år, kommer hen få stöd i det då, säger Martina Johansson (C), ledamot i socialförsäkringsutskottet. 

Utredningen har redovisat beräkningar för kostnader för reformen. Kritik har riktats mot beräkningarna av bland annat Finansdepartementets sakkunnige i utredningen. Yttrandet lyfter fram att konsekvenserna av den generösare bedömningen inte analyserats tillräckligt och att det saknas tillfredsställande förslag för att finansiera de reformer som föreslås. Hans Eklind (KD), ledamot i socialförsäkringsutskottet, menar att kritiken mot beräkningarna är befogad och att det finns flera aspekter som utredningen inte har beaktat.

– Det finns fog för att ta uträkningarna med en nypa salt. Regeringens förslag läggs inte i ett vakuum – regeringen har redan genomfört och presenterar ett flertal förslag inom sjukförsäkringen som kommer påverka antalet personer i trygghetspensionen, något utredningen inte tagit i beaktning. När man samtidigt genomför en rad åtgärder inom sjukförsäkringssystemen vågar inte ens de mest våghalsiga experterna göra bedömningar på konsekvenserna. Vi har exempelvis ännu inte sett konsekvenserna av riksdagens beslut om att förändra bedömningen vid dag 180, säger Hans Eklind.

Svenskt Näringslivs försäkringsexpert Catharina Bäck menar att effekter som förslagen får på arbetsmarknaden inte har beaktats i beräkningarna i utredningen.

– Finansdepartementets expert i utredningen sågar betänkandet som helhet rakt av. Motiveringen är i princip att förslagen antagligen kommer att bli mycket dyrare än de uppskattningar som presenteras i utredningen och att reformerna troligen får stora effekter på arbetsmarknaden som inte beaktas, säger Catharina Bäck.

Centerpartiet pekar på att regeringen tillskjuter en miljard kronor till reformen men att de ekonomiska konsekvenserna på läng sikt inte är tillräckligt belysta.

– Regeringen vill skjuta till en miljard kronor för det nya regelverket under nästa och näst-nästa år. Det förefaller ligga i linje med utredningen. Det bör dock tilläggas att utredningen bedömer de ekonomiska konsekvenserna på lång sikt som betydande. Det särskilda yttrandet från finansdepartementet understryker detta ytterligare. Vi delar uppfattningen att konsekvenserna bör bedömas i ett helhetsperspektiv, säger Martina Johansson (C).