LogoLogo
LogoLogo
NYHET28 oktober 2020

”Skattepengar i pensionssystemet är ingen bra lösning”

Regeringen vill att inkomstpensionen höjs nästa år för vissa pensionärer genom ett nytt bidrag. Tillägget finansieras ur statskassan. Kritiker anser att grundprincipen för pensionssystemet överges.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S), Solveig Zander (c), riksdagsledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott och Svenskt Näringslivs pensionsexpert Ingvar Backle. 

Regeringen har presenterat ett förslag i höstbudgeten om ett inkomstpensionstillägg. Förslaget innebär att inkomstpensionen höjs nästa år för vissa pensionärer genom ett nytt bidrag. Tillägget finansieras ur statskassan och bryter därmed mot pensionsreformens grunder, där den allmänna pensionen ligger vid sidan om statsbudgeten och finansieras genom avgifter. Förslaget kritiseras av Svenskt Näringslivs pensionsexpert Ingvar Backle.

– Med förslaget lämnar man grundprincipen för pensionssystemet. Vad man gör nu är att frikoppla hela principen med livsinkomst. Faran är att kostnaderna skenar i systemet och att man lämpar över kostnader på barn och barnbarn. Grunden i dagens pensionssystem är en koppling mellan vad du själv har bidragit med och vad du får i pension. Livsvalen påverkar pensionen och livsinkomsten, säger Ingvar Backle.

Även pensionsmyndigheten riktade skarp kritik mot förslaget när det presenterades och kommenterade förslaget som dåligt underbyggt, ohållbart och att det avviker från grundläggande principer i pensionssystemet med ett autonomt pensionssystem som ligger utanför politik och statsbudget.

Solveig Zander (c) är riksdagsledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott och representant i riksdagens pensionsgrupp. Hon står bakom förändringen men vill att höjningen ska vara så kortvarig som möjligt och ersättas av en höjning inom pensionssystemet.

 Att lägga in skattepengar i pensionssystemet är ingen bra lösning. 
Solveig Zander
Riksdagsledamot för Centerpartiet 

– Pensionsgruppen måste hålla ihop, det har den gjort i 25 år. Pensionsgruppen har löst alla frågor inom systemet, fram till nu. Att lägga in skattepengar i pensionssystemet är ingen bra lösning. Vi har diskuterat mycket och varit tveksamma till höjningen. Jag ser det som en kortsiktig lösning, säger Solveig Zander.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) kommenterade tillägget när den presenterades med att han anser att Sverige har ett underfinansierat pensionssystem och att för många kvinnor har en för låg pension.

Solveig Zander menar att pensionen är tänkt att motsvara 60-65 procent av livsinkomsten och att de därför behöver höjas. Hon menar att det finns flera sätt att höja pensionerna.

– I pensionsgruppen har vi resonerat om flera modeller för att öka pensionerna. Vi har tittat på att höja garantipensionen, vilket skulle ge dem med lägst pension en högre inkomst men också minska skillnaden mellan den som har jobbat och den som inte har jobbat. Ett annat sätt är att satsa de pengar som frigörs när sjuktalen nu sjunker. De minskade kostnaderna kan istället satsas i pensionssystemet, säger Solveig Zander. 

Pensionsgruppens arbete för att höja pensionerna ligger efter, enligt Solveig Zander (C).

– Hade vi inte diskuterat pensionstillägget i ett och ett halvt år så hade vi kunnat ägna tid åt att förändra inom systemet. Nu ligger vi efter. Jag förväntar mig att pensionsgruppen och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi lägger lika mycket energi för att hitta en lösning för att öka pensionerna på sikt inom pensionssystemet, säger Solveig Zander.

Hur mycket pension som betalas ut i det allmänna pensionssystemet beror på hur många år man har jobbat. Ingvar Backle pekar på att den ökade livslängden innebär att vi måste arbeta fler år för högre pension, det betyder vi måste börja arbetslivet tidigare och stanna kvar längre.

Världen är full av pensionssystem utan koppling till hur mycket man jobbar och själv har bidragit med. De systemen blir väldigt dyra. Det är en farlig väg att gå.
Ingvar Backle. 
Pensionsexpert 

– Pensionssystemet ska spegla livsinkomsten och det är egentligen inte så komplicerat. Vi börjar dock arbeta allt senare i livet. Exempelvis personer med akademisk utbildning börjar ofta jobba när de är 28-29 år. Livsinkomsten blir då lägre, säger Ingvar Backle.

Han varnar också för att ta bort kopplingen mellan pensionens storlek och livsinkomsten.

– Världen är full av pensionssystem utan koppling till hur mycket man jobbar och själv har bidragit med. De systemen blir väldigt dyra. Det är en farlig väg att gå, säger Ingvar Backle.

Socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringPensioner
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist