Näringslivet välkomnar brett näringslivsråd 

Vi har idag tagit del av regeringens presskonferens kring nya satsningar på det civila försvaret och krisberedskapen. Nu har vi inte sett de konkreta formuleringarna i kommande regeringsbeslut men övergripande så stödjer Svenskt Näringsliv regeringens ambition vad avser ökad tydlighet kring roller och ansvarsfördelning, stärkt motståndskraft i de viktigaste samhällsfunktionerna, stärkt samverkan med det privata näringslivet, bättre möjlighet till riktade geografiska insatser och kraftsamling kring arbetet inför och vid höjd beredskap.

Ett tydligare ansvar hos ett fåtal sektorsansvariga beredskapsmyndigheter innebär bättre förutsättningar för fördjupad dialog mellan det privata och det offentliga. Vad som dock är av vikt att understryka är att detta inte undantar behovet av en tydligare styrning av myndigheterna från regeringens sida. Det får inte råda något tvivel om vad myndighetens ansvar och mandat inkluderar och ambitionsnivån för den förmåga som kris- och totalförsvarssystemet ska ha måste sättas av regeringen.

Vi välkomnar regeringens avsikt att nu inrätta en tvärsektoriellt näringslivsråd för totalförsvar och krisberedskap och ser fram emot ett format som medger etablerande av en gemensam lägesbild, ömsesidig utbyte av information och med en flexibilitet att träffas med regelbundenhet om en kris så kräver.

Precis som Morgan Johansson konstaterade finns det en stor vilja inom näringslivet att bidra till att förbättra Sveriges beredskap. Denna vilja har visat sig vid otaliga tillfällen, inte minst under pandemin. Samtidigt är det oerhört viktigt att åter understryka att ett väl fungerande och konkurrenskraftigt näringsliv utgör själva grundbulten för Sveriges välstånd och därmed landets motståndskraft. Sveriges export och import till cirka 46 respektive 42 procent av BNP. Utan det privata näringslivet stannar Sverige. Återigen lyfts dock frågan om företagens ”plikt” upp. Det finns ingen ”värnplikt” för näringslivet! Denna referens leder tanken till otillbörlig statlig inverkan i den fria marknaden och det är väl knappast det som åsyftas. Om det är så att man lägger uppgifter på företagen som i fredstid innebär att man behöver ägna sig åt verksamhet som man normalt inte hade ägnat sig åt, då måste det ju givetvis vara så att om det innebär kostnader så ska staten rimligen kompensera företagen för kostnaderna. Konstigare än så är det inte. Om en myndighet ges nya ytterligare uppgifter ökar myndighetens anslag. Varför skulle det vara annorlunda för privata bolag?

För att avslutningsvis kommentera det Kennedy-citat som statsrådet refererande till ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, men vad du kan göra för ditt land” så borde detta i stället rikta sig till regeringen. Det privata näringslivet är en central del av vårt land och kärnan i vår ekonomi. Så därmed bör regeringen i stället fundera över citatet. Fråga inte vad näringslivet kan göra för er, för vi är redan på plats och jobbar, fråga i stället er själva vad kan ni göra för att underlätta för oss att göra vårt jobb.