Välkommet besked om höjda totalförsvarsutgifter

Likt andra europiska länder har Sveriges regering meddelat att man ska öka försvarsanslagen på grund av det försämrade säkerhetsläget orsakat av Rysslands invasion av Ukraina.

Till skillnad från exempelvis Tyskland är det svenska beskedet inte tydligt med när i framtiden tvåprocentsmålet kommer att uppnås. Hur det kommer att finansieras är också oklart. Dock är det i princip garanterat att en majoritet i riksdagen kommer att stötta ett tvåprocentsmål. Men det finns flera olika sätt att verkställa detta på. Vilka budgetökningar kan omsättas till förhöjd försvarsförmåga redan detta år, nästa år, och följande år? Hur skall ökningarna fördelas mellan olika vapengrenar, och hur stor del av kakan ska den civila delen av totalförsvaret få?

I skrivande stund har vi inte några svar på dessa frågor. Dock är det ett unikt tillfälle i vår närtidshistoria, aldrig sedan kalla krigets slut har den politiska viljan att investera i vårt lands säkerhet varit lika stor. 

Därför är det viktigt att ta tillfället i akt. Tidigare har det största hindret för att säkerställa en adekvat finansiering av försvaret varit just den bristande politiska viljan – och detta har gällt både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Invasionerna av delar av Georgien 2008 och Ukraina 2014 räckte inte för att på allvar väcka den svenska politiken från dess säkerhetspolitiska dvala. Inte heller dramatiska lönnmord med radioaktivt polonium, eller förgiftningar med kemvapnet Novichock, räckte för att få upp säkerhetspolitiken bland de absolut högsta politiska prioriteringarna. Men det anfallskrig mot ett av Europas största länder vi nu bevittnat har transformerat vår politiska verklighet.

Nu inser nästan alla – inte endast säkerhetspolitiska experter – att vi måste betala för att säkra vår framtida frihet, och det får kosta. Denna nya verklighetsinsikt, inte bara i Sverige, men inom stora delar av Europa, är en bekräftelse på att våra öppna samhällen till slut landar i de rätta och nödvändiga besluten, även om det ibland, som i detta fall, är senkommet.

För att vara tydlig stödjer Svenskt Näringsliv fullt ut ambitionen att höja försvarsanslagen för att nå tvåprocentmålen. I detta sammanhang vill vi särskilt peka på de stora behoven inom civilt försvar, där näringslivet är avgörande på många områden.

Just när det gäller den civila delen av totalförsvaret är det idag konkurrensutsatta företag som driver merparten av samhällsviktig verksamhet. Företagen är kritiska komponenter i samhällets funktionalitet och som själva beroende av det bredare samhället präglas de av en vilja att bidra i kris.

Konkurrensneutralitet låter kanske banalt att lyfta i allvarliga sammanhang som det säkerhetspolitiska läget vi befinner oss i just nu, men för att maximera vårt totalförsvars effektivitet över tid är det avgörande att företag inom de verksamhetsområden som behöver stärkas inte missgynnas kommersiellt av att de bidrar till att stärka Sveriges säkerhet. Finansieringen av totalförsvaret måste därför fullt ut beakta samtliga merkostnader, oaktat om de belastar staten eller näringslivet. Ett helhetsperspektiv och därmed ett helhetsansvar måste prägla finansieringen av totalförsvaret.

De kommande satsningarna på totalförsvaret kommer att innebära betydande nya utgifter för statskassan. I detta sammanhang måste vi bejaka att Sverige redan har en av världens högsta skattetryck. Detta utgör i sig inte något hinder för att öka totalförsvarsanslagen, men det innebär att regeringen och riksdagen noggrant måste överväga hur ökningarna ska finansieras. Vissa uppoffringar och nedskärningar på andra områden, samt en översyn av lånefinansieringsmöjligheter, blir sannolikt nödvändiga. Det vore önskvärt att riksdagspartierna kan komma överens om hur detta bör verkställas utan att göra taktisk partipolitik av det inför valet. Sveriges säkerhet och framtid är för viktig för det, och det gäller oss alla, oavsett politisk hemvist. 

Vill ni läsa ett kapitel om Finansieringen om näringslivets åtaganden inom det totalförsvaret kan ni göra det här via den Kungliga Krigsvetenskapsakademiens hemsida.